Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Gagner, Marie Louise - Gagnér, Anders - Gagnérus, Samuel - Gahlin, se även Galin - Gahlin, Thorvald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gagnér
10
Gahlin
Marié Louise Gagner.
liolm 1893—99, blev vik. adjunkt vid
Folkskoleseminariet i Stockholm
1899, adjunkt där 1905, lektor där
1919 och pensionerades 1928. Vid
folkskoleseminariet undervisade G. i
svenska, historia, geografi, metodik
•och pedagogik. Särskilt framgångsrik
som undervisare var G. i
litteraturhistoria. Hon intresserade sig på
många sätt för barn- och
ungdomslitteraturens förbättrande i kristlig
anda, bl. a. genom åtskilligt
kommittéarbete, ss. i Sv. kyrkans
diakonistyr :s skriftutskott ocli i
Modersmålslärarnas f ören: s arbetsutskott,
bådadera sedan 1919, och 1919—30 i
red. av parallelluppl. till "Läsebok
för folkskolan", samt genom insatser
inom skol- och församlingsbibi. Hon
utgav bl. a. en samling skriv- och
språkövningar, "På egen hand" (tills,
med Maria Bergmark, 1—5, 1906—
07; många senare uppl.), en biografi
•över den engelske generalen Ch. G.
■Gordon, "Hjälten bland hjältar"
(1908), och en samling
levnadsteckningar, "Svenska författare" (1, 1909;
•2, 1912). Mest bekant blev hon genom
sin intensiva ocli framgångsrika
propaganda för kontroll i
ungdomsvårdande syfte av de efter sekelskiftet
allt vanligare offentliga
filmförevisningarna. Efter Statens biografbyrås
inrättande var hon filmgranskare där
1911—12 samt därefter suppleant. År
1927 erhöll hon Illis quorum. —
Ogift. T. D.
Gagnér, Anders, språkman, f.
5 aug. 1891 i Gagnefs skn, Kopparb.
län. Föräldrar: hemmansägaren
Nisses Per Andersson och A nna
Persdotter. — G. avlade studentex. i Uppsala
1912 och blev där fil. kand. och fil.
mag. 1915, fil. lic. 1918 samt fil. dr
ocli docent i latinska språket och
litteraturen 1920. Han var där tidvis
1927 och 1929 tf. prof.,
kompetentför-Iklarades och uppfördes på förslags-
rum till professuren i latin vid
Göteborgs högskola 1937 samt utnämndes
till docent i latinska språket vid
Stockholms högskola 1940. År 1930
blev han lektor i latin och grekiska
vid Högre allm. läroverket för flickor
i Malmö och 1938 vid Nya
elementarskolan i Stockholm. I sin drsavh.
har G. utrett bruket av bedyrande
och försäkrande uttryck av typen:
"vid Hercules, Castor, Pollux" hos
komediförf. Plautus och Terentius.
Vidare har lian bl. a. skrivit om
romersk tideräkning, analyserat
gravinskrifter ocli undersökt betydelsen
hos prepositionen apud (Uppsala
univ:s årsskrift 1931), varjämte han
utgivit och kommenterat delar av en
fransk handskrift av en medeltida
latinsk antologi, "Florilegium
Galli-cum" (Skrifter utg. av Vet. soc. i
Lund, 18, 1936), samt ett urval ur
den romerske rättsläraren Gaius’
"Institutiones" och ur "Corpus iuris
civilis.". Han har även publicerat
undersökningar till Gagnefs
språk-och kulturhistoria. Sedan 1944 är lian
sekr. i Lektorernas fören. — Gift 1920
med Maria (Maja) Mathilda
Hedlund. G. B.
Gagnérus, Samuel, författare,
f. 21 juni 1731 i Västerås, † 27 okt.
1791 i Kungs-Barkarö skn, Västmanl.
län. Föräldrar: lektorn, sedermera
kyrkoherden Matthias Matthiæ G.,
vilkens far antagit släktnamnet efter
sin födelseort Gagnef i Dalarna, och
Catharina Tillæa. — G. inskrevs vid
Uppsala univ. 1751 och promoverades
där till fil. mag. 1758 samt blev
amanuens i K. bibi. och
Antikvitetsarkivet 1763. I sistn. institution blev lian
1770 assessor ocli translator. Han
invaldes 1767 i sällskapet Utile dulci,
där lian utförde ett betydande
arbete. Bl. a. utgav lian första delen
av samfundets "Vitterhetsnöjen"
(1769), ocli därjämte fortsatte han
utgivandet av C. C. Gjönvells
Anders Gagnér.
Thorvald Gahlin.
"Swenska magazinet" (2—4, 1767—
69). G. författade dikter och
uppbyggelseskrifter. Som led. av
Uppfost-ringssällskapet publicerade lian
"Erinringar rörande uppfostringsverket
och dess nödige förbättringar" (1774).
Betydelsefullast är emellertid hans
verksamhet för vården av det sv.
språket. Bl. a. föreslog han
återupptagandet av ett flertal gamla
äktsvenska ord, som genom tiderna
trängts undan av lånord. Som
språk-rensare hyste lian den största
beundran för Stiernhielm, över vilken lian
författade ett äreminne (1776), som
är den första sv. motsvarigheten till
de franska éloges académiques i A.
L. Thomas’ stil och vilket Sv. akad.
sedermera skulle uppställa som
mönster för vältalighetsprov. — Gift 1)
1772 med Margareta Elisabet
Fahlstedt, † 1782; 2) 1783 med Maria
Helena Pistolsköld. R. A.
Gahlin, se även Galin.
Gahlin, Hans Thorvald,
skämttecknare, f. 14 mars 1910 i Göteborg.
Föräldrar: spårvägsmannen Hans G.
och Selma Andersdotter, båda av
bondesläkt från Boihuslän. — Efter
studentex. i Göteiborg 1929 var G.
några veckor volontär på en daglig
tidn. där ocli genomgick
studentkursen på ett liandelsinst. De följande
åren sysselsatte han sig främst med
att experimentera fram en egen
teckningsstil, därvid synbarligen
oberoende av skolor men med sikte på den
tecknade serien. Sedan 1932 är lian
skämttecknare i Dagens Nyheter;
1933—40 tecknade lian serien
"Fredrik" i Morgontidn. i Göteborg, 1936—
43 serien "Klotjohan" i veckotidn.
Vårt hem, och 1935 illustrerade han
Hjalmar Gullbergs "Ensamstående
bildad herre". F. ö. förekomma hans
figurer i flera tidn. och tidskr., även
utländska, och sedan 1933 ger han
årligen ut ett häfte skämtteckningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
