Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gahlin, Thorvald - Gahm, Sigfrid Lorentz - Gahn, släkt - 1. Gahn, Johan Gottlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gahm
11
Gahn
"Salon Galilin", till julen. — G:s
figurer med sin bisarra
kroppsbyggnad, sina rosettöron och spindelben äro
tecknade med ett till det yttersta
genomfört manér men äro likväl
drastiskt uttrycksfulla. De illustrera ett
lakoniskt samtal, som leder fram till
en oväntad poäng, ofta med starkt
komisk verkan. Det skrattretande
fattar G. gärna osentimentalt som
identiskt med det förvirrade, dåraktiga och
sammanhangslösa. — Ogift. A. E.
Gahm Persson, Sigfrid L o
-rent z, lärdomshistoriker, f. 7 sept.
1725 på Helgaryd i Gårdsbv skn,
Kronob. län, † 29 okt, 1794 i
Stockholm. Föräldrar:
salpetersjuderiin-spektören Petter Gahm och Caisa
Kielman. — G. blev student i Uppsala
1744 och i Åbo 1749. Han
anställdes som kammarskrivare i
Krigskollegium 1750 och verkade under
flera år som ritlärare. Fastän lian
under hela sitt liv måste kämpa mot
sjukdom och fattigdom, ägnade lian
— känd som ett av huvudstadens
original — all sin lediga tid åt
arkivforskning. Den resulterade i de s. k.
Galimska samlingarna (60 bd), vilka
äga stort litteraturhistoriskt,
biografiskt och lärdomshistoriskt värde.
De innehålla huvudsakligen
avskrifter av originalhandlingar men även
av tryckta skrifter samt ett fåtal
originaldokument. Samlingarna, som
grupperats i "Archivum litterarium"
(20 bd), "Biographiska samlingar"
(17 bd), "Archivum Smolandicum"
(12 bd) och "Samlingar om förbudne
böcker" (11 bd), inköptes 1804 av
Uppsala univ.-bibl. Dessutom finns i
Växjö stiftsbibi. ännu en serie
"Archivum Smolandicum" (12 bd),
huvudsakligen bestående av avskrifter
ur de samlingar, som prosten S.
Högberg hade sammanfört för "Historisk
beskrifning öfver Småland" (1770).
Bland arbeten, som G. lät trycka,
Sigfrid Lorentz Gahm Persson. Teckning av
A. U. Berndes.
märkas främst "Kongl, stadgar,
förordningar, bref och resolutioner,
angående Swea rikes landt-milice till
häst och fot" (1, 1762; 2, 1765; 3—4
utg. efter G:s död, 1798 resp. 1814),
för vilket ständerna belönade honom
med en liten pension, samt en
biografi över Karl XI (1771). G:s
boksamling inköptes efter hans död av
D. G. Nescher och förvärvades 1S28 av
K. bibi. — Gift 1758 med Margareta
Catharina, Boltenhagen. ■— Litt.: P.
Wilstadius, "S. L. G. P." (i
Hyltén-Cavalliusfören:s årsbok 1937). R. A.
Gahn, släkt, härstammande från
borgaren i Falun Hans Gahn (Gaun)
(† 1670), som i stadens
borgarmatri-kel anges som "Scotus". Släktens
äldre historia är icke kritiskt utredd.
Säkerligen var emellertid Hans G. son
till den Peter Caliun († 1633), som i
varje fall från 1615 var bosatt i Falun,
blev köpman och småningom
bergsman där, var kopparköpare i Sv.
handelskompaniet, rådman i Faluns
provisoriska magistrat på 1620-talet och
från 1630 där drev gjuteri för
kopparkanoner. Huruvida denne Peter
Cahun är identisk med en adelsman
av samma namn, som slöt sig till
Sigismund och nämnes i "Hertigh Carls
slaktarebänck", är ovisst, liksom om
lian kan ha varit son till den skotske
kaptenen Hugh Cahun, som hade
inkommit vid 1570-talets början jämte
sin bror kapten William Cahun och
själv avrättades i okt. 1573 för falsk
angivelse mot C. De Mornay samt
efterlämnade änka och barn. Då
Cahun är det skotska uttalet av
adelssläkten Colquliouns namn, har man
antagit släkten G. vara en gren
därav, men saken kan ej anses vara
bevisad. Artillerimajoren Jacob Cahun
eller Caun, som anges som bror till
borgaren Hans G. i Falun, adlades
16S9 med namnet Canonhielm (ätten
utdöd på manssidan omkr. 1739). I
adelsbrevet säges han vara född av
"ärliga och hederliga" föräldrar "utav
en gammal släkt ifrån Skottland",
men någon adlig härkomst nämnes ej.
— Son till borgaren Hans G. var
kro-nobefallningsmannen i Säters fögderi
Hans (f. 1659, † 1708), som skrev
efternamnet G. Dennes son, räntmästaren i
Falun och ägaren av Voxna bruk i
Hälsingland Henrik G. (f. 1688, † 1772),
blev far till räntmästaren och
brukspatronen Hans Jacob G. (f. 1719, †
1782) och revisorn Fredrik G. (†
1789). Söner till Hans Jacob G. voro
a) kemisten och
bergsvetenskapsman-nen Johan Gottlieb G. (G. 1),
stamfar för släktens nu levande första
gren (Falugrenen), b) läkaren
Henric G. (G. 2), stamfar för den andra
släktgrenen (Kåfallagrenen), och c)
generalmajoren Carl Pontus G. (G.
Johan Gottlieb Gahn. Målning (detalj) av
L. Pasch d. y.
3), som 1S09 adlades under namnet
G. af Colqulioun och själv slöt sin
ätt. — Till Falugrenen hörde G. 1: s
sonson, kemisten och industrimannen
Henrik G. (G. 4), vars son, översten
Erik G. (f. 1854, † 1913), blev far till
arkitekten Wolter G. (G. 6) och
tex-tilkonstnärinnan Greta G. (G. 8). —
Till Kåfallagrenen hörde G. 2:s
sonson, bruksägaren och riksdagsmannen
Henrik Pontus Wolter G. (f. 1820,
† 1901), samt dennes son,
bruksägaren ocli kaptenen Henrik Jacob
Fredrik G. (f. 1855, † 1910), far till
statistikern Hans G. (G. 5) och
tex-tilkonstnärinnan Märtha G. (G. 7).
— Den ovannämnde revisorn Fredrik
G. († 1789) blev stamfar för släktens
tredje gren (Främsbackagrenen),
som utslocknade på manssidan med
hans sonson, expeditionssekr. Fredrik
Wilhelm G. (f. 1821, † 1901). — Litt.:
F. Ödberg, "Om stämplingarna mot
konung Johan III åren 1572—1575"
(1897); E. Lyberg, "Borns hyttegård
samt styckegjutarna i Falun" (1944).
B. H—d, K.-G. H—d.
1. Gahn, Johan Gottlieb,
kemist, bergsvetenskapsman, f. 19 aug.
1745 på Voxna bruk, Hälsingland, † S
dec. IS 18 i Falun. Föräldrar-:
bruksägaren, sedermera lanträntmästaren i
Falu län Satis Jacob G. ocli Anna
Maria Schultén. — G. inskrevs vid
Uppsala univ. 1762 för att idka
botaniska studier för Linné men
intresserade sig snart mer för kemin och
fysiken. Han studerade för T.
Bergman och C. W. Scheele, den förre
lärare vid univ., den senare då en
okänd provisor vid ett av stadens
apotek; båda blevo hans nära
förtrogna. De tre vännerna utförde
kemiska experiment och meddelade
varandra sina upptäckter, men G.
gjorde knapphändiga eller inga
anteckningar, varför man rörande hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
