Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gallander, Otto - Galle, Peder - Gallodier, Louis - Gamstorp, Pehr - Garaguly, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gallé
15
Garaguly
i Skara 1885 samt blev fil. kand. 18S8
och fil. lic. 1893 vid Uppsala univ.
Efter olika lärarförordnanden blev
ban lektor i matematik och fysik vid
Tekn. elementarskolan i Örebro 1902
och vid Högre latinläroverket å
Norrmalm i Stockholm 1921. — G. var en
högt ansedd lärare. Han utgav flera
läroböcker, inrättade 1915 en
elektroteknisk fackavd. vid Tekn.
elementarskolan i Örebro samt tillhörde
grundarna (1917) och ledarna av
Tidskr. för elementär matematik,
fysik och kemi. Han var dessutom en
flitig populärföreläsare och verksam
kommunalman i Örebro, bl. a. i
stadens gas- och elverk. — Gift 1920 med
Rut Laura Sofia Lind. S. L.
Gallé, Petrus Johannis (Peder
Johansson), teolog, f. troligen på
1450-talet, † omkr. 1538. — G.
studerade från 1476 i Rostock. Senast
1482 blev lian magister artium,
varefter han erhöll en lärarbefattning
vid Uppsala univ., till en början
inom filosofiska fakulteten. Efter
studier i Leipzig från 149S blev lian
teol. dr i Siena i Italien 1500 och
något senare lärare vid teologiska
fakulteten i Uppsala. Samtidigt var
lian bisittare i Uppsala domkapitel.
Han nämnes efter 1520 som
scliolasti-cus, d. v. s. ledare av
prästutbildningen i stiftet, och innehade denna
ställning ännu 1531. —- G. var en
lärd teolog och en strängt
bekän-nelsetrogen katolik, som tog livlig del
i 1520-talets religiösa strider i
Sverige. Han utgav 1525 tre böcker
till stöd för det katolska kyrko- och
fromhetslivet, däribland en bönbok
på svenska för lekmännen, "Den
svenska tideboken", som ger en god
bild av den vikande sv.
katolicismens fromhet i dess bästa form.
Gustav Vasa tillställde honom 1526 i hans
egenskap av Uppsalakapitlets
teologiska auktoritet tio spörsmål rörande
omtvistade läror och bruk. G:s svar
bemöttes av Olaus Petri och trycktes
i dennes "Swaar på Tolff Spörsmål"
(1527). G:s uttalande är av värde som
det enda utförliga teologiska
debattinlägget från den med reformationen
samtida sv. katolicismen. Han
bygger på den thomistiska teologin,
varvid hans ståndpunkt i läran om nåden
företer flera beröringspunkter med
Olaus Petris. Ehuru liovsam i
ordalagen intar G. i denna skrift en
strängt konservativ ståndpunkt och
vill ej erkänna förhandenvaron av
några missbruk. Med skärpa hävdar
lian den romerska kyrkans auktoritet.
I det längsta undvek G. en offentlig
muntlig debatt med Olaus Petri, då
lian befarade, att en sådan skulle
vara skadlig för kyrkan. Vid
Västerås riksdag 1527 nödgades lian dock
träda upp och bemöta sin unge
motståndare. Denna debatt ägde rum
först när de avgörande besluten
redan fattats på mötet. -—- G. ledde till
sin död omkr. 1538 Uppsala
domkapitels katolska majoritet. Kapitlet gick
emot sin stiftschef och fick i sin
katolska ståndpunkt stöd av stiftets
invånare. G. stödde och inspirerade
de sista katolska biskoparnas
opposition mot Gustav Vasas kyrkopolitik.
Med sin stora lärdom framstår G.
som en talangfull och energisk
försvarare av den katolska kyrkans sak
under denna brytningstid. — Litt.:
H. Schück, "Striden mellan Olavus
Petri samt Peder Gallé och Paulus
Heliæ" (Samlaren 1886). O. H.
Gallodier, Louis, balettmästare,
f. 1733 i Frankrike, † 6 juni 1803 i
Stockholm. — G. var figurant vid K.
operan i Paris, då lian på 1750-talet
flyttade till Sverige ocli blev dansör
vid den franska teatertruppen i
Stockholm. Omkr. 1760 var lian danslärare
för kronprins Gustaf, 1783—84
föl-kronprins Gustaf Adolf. Vid den
nyin-stiftade sv. operan blev G. den
drivande kraften inom balettkåren och
var balettmästare 1773—1803. Han
komponerade baletter till en rad verk
såsom "Thetis och Pelée", "Acis och
Galatea", "Armida", "Iphigenia" och
"Gustav Vasa". Dessutom skapade
ban fristående baletter. Av sin chef
under 1770-talet, friherre G. J.
Ehrensvärd, liar lian fått betyg för "goda
insikter, nit och god vilja". Utan
honom, lians flit, åhåga, mödosamma
arbete och omsorg att få allt i skick
och ordning hade operan icke varit
till, utan allt hade stannat vid ett
missilyckat försök, framhåller
Ehrensvärd vidare. I G:s hem, ej minst på
sommarstället Tolvöresholmen vid
nuv. Manilla, umgicks det
gustavianska konstnärskotteriet, bl. a. Sergel,
som gjort några karikatyrer av
honom. —• Gift 1) med en sångerska vid
det italienska operasällskapet i
Stockholm; 2) 1792 med dansösen Judith
Christina Brelin, † 1794; 3) med
Marie Louise Da Londel. T. H.
Gamstorp, Pehr Ernst,
ämbetsman, försäkringsman, f. 2 mars 1S86
i Farstorps skn, Kristianst. län.
Föräldrar: lantbrukaren Nils G. och
Nilla Nilsson. — G. avlade
mogen-hetsex. i Lund 1904, blev jur. kand.
där 1909 samt inträdde efter
förvärvade tingsmeriter i Skånska
hovrätten, där lian 1915—21 var assessor
(från 1919 också fiskal). Han var tf.
revisionssekr. 1917—21 samt
borgmästare i Lund 1921—39. År 1927 blev lian
styr.-led. i Skånska
brandförsäkringsinrättningen och i Skånska städernas
brandstodsfören. och 1939 verkst. dir.
i dessa bolag och i Försäkringsab.
Carl Garaguly.
Finn samt Skånska
brandförsäkringsinrättningarnas inteckningsab. Han
var dessutom 1937—41 ordf. i styr.
för Skånska sparbanksfören. ocli
styr.-led. i Sv. sparbanksfören. samt
är sedan 1941 ordf. i styr. för
Sparbanken i Lund och i Lunds
liandels-och industrifören. År 1931 utgav lian
"Sparbankslagen". — Gift 1919 med
Greta Alsen. T. D.
Ga’raguly [-guj], Carl, violinist,
dirigent, f. 28 dec. 1900 i Budapest.
Föräldrar: violinisten Carl G. och
Julia Ràtz. — G. fick sin första
utbildning på violin lios fadern och
sedan hos J. Hubay vid Ungarisehe
Landesakademie für Musik i
Budapest 1907—08. Åren 1914—16
studerade lian violin för H. Marteau ocli
teori för M. Trapp vid Hochschule
für Musik i Berlin, och 1923
förvärvade han konstnärsdiplom vid
Deutsche Akademie für Musik lind
dar-stellende Kunst i Prag. Han liade
blott sex år gammal uppträtt
offentligt i Budapest och som
nio—tio-åring turnerat på kontinenten. Åren
1917—18 var han tredje
konsertmästare i Berliner Philharmonisches
Orchester. Han inkallades 1918 till
krigstjänst, varunder han
konserte-rade för Röda korset samt var lärare
vid stadskonservatoriet i Arad, nuv.
Rumänien. Efter krigets slut fortsatte
ban sina konsertresor. Åren 1923—
30 var ban förste konsertmästare i
Göteborgs orkesterfören., 1930—36
tredje och 1936—41 andre
konsertmästare i Konsertfören. i Stockholm,
där ban började framträda som
orkesterledare 1940 och där lian 1941
—42 var tf. dirigent ocli sedan 1942
är dirigent. Han har även
gästdiri-gerat i sv. landsorten samt i
Köpenhamn och Helsingfors.
Kammarmusiken har G. ägnat stort intresse;
1923—30 var han primarie i
Göteborgskvartetten, ocli 1940 bildade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
