Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gauffin, släkt - 1. Gauffin, Johan - 2. Gauffin, Axel - Gavelin, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gauffin
20
Gavelin
Axel Gauffin.
verksam, bl. a. som ordf. i KFUK i
Kristianstad 1893—1934 och i Sydsv.
KFUK-distriktet 1919—34 och som
led. av kommittén för sv. missionen i
Kina 1921—34, samt i sitt andra gifte
far till museimannen och
konstskriftställaren Axel G. (G. 2). — Sonsons
son till Pierre Thomasson G. var
hammarsmeden vid Österby brak Isac G.
(f. 1812), som blev far till
folkskolläraren och frikyrkomannen Johan G.
(G. 1). En son till denne är f. d.
rektorn vid Lundsbergs skola, fil. lic.
Einar Bernhard G. (f. 1879). G. Hng.
1. Gauffin, Johan Bernhard,
folkskollärare, frikyrkoman, f. 17 juli
184S pä österby bruk i Films skn,
Uppsala län, † 23 mars 1920 i
Uppsala. Föräldrar: hammarsmeden Isac
G. och Johanna Charlotta Björkman.
—- G. utexaminerades från Uppsala
folkskoleseminarium 1875 och blev
s. å. folkskollärare i Uppsala. Han
anslöt sig tidigt till Sv.
missions-förb. och bidrog med stor pedagogisk
skicklighet till utvecklingen av dess
söndagsskola. Förb:s stora, frivilliga
söndagsskollärarkår utbildade han
för uppgiften genom en rad
föredrag och kurser med praktiska
övningar. I mer än fyrtio år var han
själv ledare för söndagsskolan i
Uppsala och från dess bildande ordf. i Sv.
missionsförb:s
söndagsskolekommitté. Han hade förtjänsten av att
söndagsskolans textserie anpassades efter
kyrkoåret. Även som publicist
främjade han den religiösa verksamheten
bland barn och ungdom. År 1879
startades av honom och hans hustru
jul-tidn. "Kring granen och brasan", och
1884 började han utge
"Barnavännen", vårt lands första veckotidn. för
barn, vilken snart kom att få stor
spridning. — G. var led. av styr. för
Sv. missionsförb. 1898—1917 ocli av
dess skolstyr. 1904—13, tillhörde styr.
för Uppsala missionsförs. 1877—1920
och var dess ordf. från 1890. — Gift
1876 med Anna Mathilda Grubb. G. C.
2. Gauffin, Axel Wilhelm
Reinhold, museiman, konstskriftställare, f.
1 juli 1877 i Kristianstad. Föräldrar:
apotekaren Lars Carl Axel G. och
Jenny Holm. — Efter mogenlietsex. i
Kristianstad 1895 studerade G. vid
Lunds univ., där han blev fil. kand.
1899, fil. lic. 1908 och fil. dr 1909.
Han studerade i Paris 1902—04 och
vid univ. i Berlin 1910. År 1908 knöts
lian som e. o. amanuens till Nat. mus.,
där lian blev amanuens 1913 ocli
intendent och föreståndare för
skulp-tur- och målningssamlingen 1916
samt var överintendent och chef 1925
—42. Han är sedan 1913 led. av styr.
för Nationalmusei vänner och Fören.
för grafisk konst. Sedan 1926 tillhör
han styr. för stiftelsen Thielska
galleriet, ocli 1935 blev lian led. av
Kulturrådet. Sedan 1942 är han led. av
Längmanska kulturfondens nämnd.
G. liar varit generalkommissarie för
flera större sv. konstutställningar i
utlandet, ss. 1929 i Paris samt 1934 i
Antwerpen, Bryssel, Haag och
Helsingfors. Han har företagit flera
studieresor i Europa och 1936 till
Förenta staterna. Som tjänsteman vid ocli
chef för Nat. mus. nedlade G. ett
outtröttligt arbete på att berika
samlingarna av såväl äldre som nyare
konst ocli göra dem mera kända
genom publikationer, visningar,
föredragsserier och särskilda
arrangemang, ss. de musikaftnar i mus., vilka
ägt rum under en följd av år. En
betydelsefull reform genom G. var
införandet av elektrisk belysning och
moderniserad värmeledning i mus.
G., som gjort sig känd som sångare,
liar låtit sitt musikintresse komma
till uttryck även i sitt författarskap
genom en studie över "Musiken i
målarkonsten" (1913). Sin forskning liar
lian företrädesvis ägnat sv. måleri,
till vars konsthistoriska belysning
han bidragit med mänskligt och
konstnärligt intressanta monografier, ss.
"Simon Marcus Larsson" (1—2, 1907
—08; 2:a utökade uppl. med titeln
"Marcus Larsson. Ett svenskt geni",
1943), "Ferdinand Fagerlin 1825—
1907" (1910), "Konstnären prins
Eugen" (1915), "Ivan Aguéli.
Människan — mystikern — målaren" (1
—2, 1940—41) och "Olof
Sager-Nelson" (1945). G. har även skrivit den
studie över prins Eugens konst, som
ingår i dennes planschverk "Från
svenska bygder" (1933). Bland G:s
arbeten märkas vidare
essäsamlingarna "Konstverk och människor" (1915)
och "Svenska konstnärsgestalter"
(1944), inlägg i fackfrågor, bl. a.
"Kulturmuseer och museumskultur"
(1921), och kataloger, ss. "Ferdinand
Bobergs etsningar" (1917). Han har
dessutom publicerat uppsatser i
in-och utländska tidn. och tidskr. G. har
framträtt som skönlitterär förf. med
skådespelet "Batavernas
sammansvärjning’’ (1936, uppfört i Lybeck
1938). Han blev hedersled, av
Konst-akad. 1927. — Gift 1917 med Britta
Groth. Th. N.
Gavelin, Axel Olof, geolog,
ämbetsman, f. 4 okt, 1875 i Lövliden,
Vilhelmina skn, Västerb. län.
Föräldrar: lantbrukaren Nils Olof G.
och Kristina Elisabet Forsbom. ■—
Efter mogenlietsex. i Umeå 1896
in-skrevs G. s. å. vid Uppsala univ. och
blev där 1899 fil. kand., 1903 fil. lic.
och 1905 fil. dr. Han utförde 1896—
98 undersökningar av glaciärer ocli
issjöar i Västerbottensfjällen samt
deltog 1899 i Sveriges geologiska
undersöknings expedition till
Jukkasjärvi malmtrakt. Han blev 1902 bitr.
geolog och 1903 geolog (från 1915
statsgeolog) vid Sveriges geologiska
undersökning, där lian 1914 blev tf.
chef och 1916—41 var överdir. ocli
chef. Ex officio var G. 1914—41 led.
av kommissionen för de allmänna
kartarbetena och av styr. för
Hydrografiska byrån, från 1918 kallad
Statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, samt 1929—41 av styr. för
Sjökarteverket, varjämte han 1928—
42 tillhörde styr. för
Skogshögskolan och Statens skogsförsöksanstalt.
Han liar vidare varit led. av 1938 års
gruvsakkunniga och är sedan 1934
led. av styr. för Nobelstiftelsen. —
G. liar utgivit ett stort antal arbeten
i olika geologiska, fysiskt
geografiska och ekonomiskt geografiska
ämnen. Särskilt må framhållas lians
arbeten om urberget i n. Smålands
kustområde, bl. a. drsavh.
"Grunddragen af kartbladet Loftahammars
geologi" (1905), ocli om
Kvikkjokk-fjällens geologiska byggnad samt lians
viktiga undersökningar över de is-
Axel Gavelin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
