Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Gavelius, Peder - 2. Gavelius-Lagerstedt, Jacob, industriman, se Lagerstedt - Gawell, släkt - 1. Gawell, Vilhelm - 2. Gawell-Blumenthal, Ida Albertina ("Delsbostintan"), berättarinna på landsmål, syster till G. 1, se Blumenthal - Gavle, Hilding - 1. Geber, Hugo - 2. Geber Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gavelius-Lagerstedt
22
Geber
Hilding Gävle.
lade med överståthållaren (också den
förste i sin art), som just föreslagit
G., har tydligen en sträng
arbetsfördelning varit avsedd. Fullständigt
hänvisad till domarvärv frigjordes
G. från de förvaltningsgöromål, som
av ålder varit förbundna med
borg-mästarämbetet. — Det stämmer också
med G:s exklusivt juridiska
position, att lian i representativa
sammanhang framträtt som talman inför
de styrande både å huvudstadens och
samtliga städers vägnar.
Stadsorganisatoriska insatser av G. omtalas
särskilt från ett deputerademöte
1640. Det uppges (förmodligen i en
likpredikan), att han vid dylika
tillfällen svarat "priseligt och med gott
förstånd" till drottningens
propositioner. I sin ömtåliga nya ställning
berömmes också G., vid sidan av
"vishet och lärdom", för "tidig foglighet,
det allom icke givet är". — Gift 1636
med Kristina, Nilsdotter. Cgn.
2. Gaveiius-Lagerstedt, Jacob,
industriman, se Lagerstedt.
Gawell, bondesläkt från byn
Galven vid Galvsjön i Alfta skn i
Hälsingland. Till slutet av 1880-talet var byn
uppdelad på Alfta och Arbrå socknar.
Släktens äldste kände medl. är
nämndemannen Anders Persson i Hov i
Arbrå († 1761 vid 53 års ålder), som
blev far till fjärdingsmannen Pehr
Andersson (f. i733, † 1791). Dennes
sonson Jonas Olofsson (f. 1803 i
Ar-brå-Galven, † 1881), kyrkoherde i
Rogsta i Hälsingland ocli senare i
Arbrå, antog som studerande
släktnamnet G. efter födelseorten. Han blev far
till lantmätaren Vilhelm G. (G. 1) ocli
berättarinnan på landsmål Ida
G.-Blumenthal (G. 2). S. L.
1. Gawell, Per Vilhelm,
lantmätare, f. 13 maj 1866 i Rogsta skn,
Hälsingland. Föräldrar: kyrkoherden
Jonas G. och Sophie Steinmetz. —
G. avlade mogenhetsex. i Gävle 1885
och lantmäteriex. 1888. Han
anställdes därefter som tjänstemedhjälpare
i Västerb. län, där ban blev v.
kommissionslantmätare 1897 och
kommissionslantmätare 1901. År 1909 blev
han distriktslantmätare i Gävle
distrikt, tillförordnades som förste
lantmätare i Stockholms län 1911 och
utnämndes följ. år till förste
lantmätare i Värml. län, med titeln
överlantmätare från 1921, samt avgick
1933. G. erhöll 1909 förordnande att
upplägga jordregister för Stockholms
län och utförde ett omfattande och
högt skattat arbete på denna uppgift.
Han har blivit känd som
konstruktör av bl. a. den s. k. Gawellska
lutningsmätaren, som kommit till
användning i praktiskt
lantmäteriar-bete. Åren 1911—13 redigerade han
Sv. lantmäteritidskr. — Gift 1893
med Alexandra Beckmann. S. L.
2. Gawell-Blumenthal, Ida
Albertina ("Delsbostintan"),
berätta-rinna på landsmål, syster till G. 1,
se Blumenthal.
Gävle, Hilding Bernhard
Augustin, skådespelare, f. 28 aug. 1901 i
Kalmar. Föräldrar: möbelhandlaren
Frans Svensson och Anna Johansson.
—• G. började sin teaterbana med
studier hos Julia Håkansson och
debuterade som Pimbrache vid hennes
turné med de Caillavet och de Flers
"Äventyret" 1929. Efter ett par kortare
engagemang uppträdde G. hos Gösta
Ekman på Konserthusteatern 1931—
32, reste följ. vinter med Skådebanan
samt återvände hösten 1933 till
Stockholm. Hos Ekman på Vasateatern
spelade lian bl. a. Soldaten i P.
Lagerkvists "Bödeln", Människan i A.
Obeys "Noak" samt Agyropoulos i
"Cassini de Paris" av R. Lothar och
H. Adler. Säsongerna 1936—38 var G.
knuten till Nya teatern, där lian bl. a.
spelade Herden i Shakespeares "En
saga för vintern" och Major Bathurst
i N. Cowards "Vi gentlemän". Sedan
193S är G. engagerad vid
Blanclie-teatern, där han utfört ett stort antal
roller, t. ex. Biskopen av Winterbury
i "Min hustru doktor Carson" av St.
Jolin Ervine, M. Homais i "Madame
Bovary" av G. Flaubert och G. Baty,
Morfadern i "Tony ritar en häst" av
L. Storm, Serebrjakov i Tjechovs
"Onkel Vanja", Onkel Severin i H.
Krogs "På solsidan", "Mördarn" i
P. Lagerkvists "En
midsommarnatts-dröm i fattighuset" och Överste Lanser
i J. Steinbecks "Månen har gått ned".
På Sv. dramatikers studio utförde
G. titelrollen i B. Malmbergs
"Excellensen". — G. har under de år han
uppträtt genomgått en synnerligen
snabb och intressant utveckling. Han
drog från början uppmärksamheten
till sig genom sin bisarra humor. På
senare år liar hans rollframställning
mognat och fördjupats i större
uppgifter ss. i "Min hustru doktor
Carson", "Månen har gått ned" och
"Excellensen", vilka han gestaltade med
övertygande idealitet och värme.
Samtidigt liar G. bevarat sin ådra av
komediant frisk och flödande, vilket
särskilt kommit till sin rätt i hans
många överlägsna satiriska porträtt
och överdådigt uppsluppna figurer i
Blanclieteaterns många
sommarrevyer. — G. har också använts flitigt
inom radio och film. — Gift 1938 med
Gunhild Gunne. S. T.
1. Geber, Ernst Hugo,
bokförläggare, f. 30 aug. 1853 i Norrköping,
† 10 febr. 1914 i Stockholm.
Föräldrar: grosshandlaren Julius G. ocli
Hilda Philipson. — G. blev student
i Stockholm 1872 och tjänstgjorde
därefter 1872—77 i J. Seligmanns
bokhandel och från 1878 som
kompanjon i dennes bokförläggarfirma.
År 1887 övertog G. förlaget ensam
och startade därmed Hugo Gebers
förlag, som tidigt vann anseende
genom att utge skönlitterära arbeten
av bl. a. Snoilsky, Wirsén,
Wennerberg och Hedenstierna (pseud.
Sigurd). Åren 1903—04 var G. även
Strindbergs förläggare. Därjämte
utgav lian de båda första uppl. av det
förnämliga verket "Illustrerad svensk
litteraturhistoria" av H. Schück och
K. Warburg samt
populärvetenskapliga arbeten av S. Arrhenius, G.
Cassel ocli The Svedberg. År 1910 gjorde
han sonen Nils G. (G. 2) till delägare
i firman. — Gift 1878 med Anna
Fredrica Lamm. R. A.
2. Geber, Nils Julius,
bokförläggare, f. 3 dec. 1878 i Stockholm, †
18 okt. 1937 därstädes. Son till G. 1.
— Efter mogenhetsex. i Stockholm
1897 blev G. i Uppsala fil. kand. 1901
och fil. lic. 1905 efter univ.-studier
även i Berlin och Paris. Han
anställdes i faderns bokförlagsfirma 1906,
Hugo Geber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
