- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
25

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geete, ätt - 1. Geete, Erik - 2. Geete, Anna - 3. Geete, Robert - 4. Geete, Erik - Gegerfelt, von, ätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Geete

25

von Gegerfelt

ne är skogsmannen och
idrottsfräm-jaren Erik G. (G. 4).

1. Geete, Erik Eriksson, före
adlandet Tranevardus, ämbetsman, f.
15S7 i Stockholm, † 1651, begravd 25
juni s. å. därstädes. Son till
professorn Ericus Jacobi Skinnerus. — G.
blev student i Uppsala 1599 och
studerade sedermera i Marburg och
Rostock. Han var 1615 sekr. vid
riksrådet Johan Skyttes ambassad till
Danmark, som lian skildrade i
"Le-gatio Joh. Skytte, senioris, in Daniam
1616" (tryckt 1786—1828). År 1619
blev han sekr. i Svea hovrätt, och 1627
adlades han med tillstånd att uppta
sin farmors mormors mors namn Geet
eller Geete. Han blev 1630
borgmästare i Stockholm, 1637 assessor i Göta
hovrätt, 1639 i Svea hovrätt ocli 1640
v. president i Åbo hovrätt med avsked
1645. G. ansågs som en skicklig
ämbetsman, och Gustav II Adolf
anlitade honom därför flitigt vid
ämbetsverkens organisation. Han var vid
flera riksdagar repr. för Stockholm.
— Gift 1) 1612 med Christina
Bengtsdotter, † 1624; 2) 1625 med Märta
Bock af Näs, † 1632; 3) troligen 1634
med Botilda Månesköld af Seglinge.

B. B.

2. Geete, Anna Chailotta II a
-milton, författarinna, f. 2 mars
1848 på Blomberg i Husaby skn,
Skarab. län, † 24 febr. 1913 i
Borås. Föräldrar: landshövdingen greve
Adolf Ludvig Hamilton och Johanna
Ulrika Agnes Geijer. — G., som var
dotterdotter till Erik Gustaf Geijer,
växte upp i den litterära
uppsalamiljön och kom att bli en av dess
trognaste beundrare och skildrare. Med’
material hämtat ur
familjetraditionen och familjearkivet sammanställde
hon det pietetsfulla verket "I
solnedgången" (1—3, 1910—12; en fjärde
del utgavs av E. G. Lilljebjörn 1914;
samtliga delar i många uppl.). Hon
berättar där med levande framställ-

Anna Hamilton Geete.

ningskonst om det geijerska hemmet
och det litterära Uppsala under
morfaderns sista levnadsår. Hennes
historiska framställning är likväl icke
alltid pålitlig. Ilon var även verksam
som översättare. —- Gift 1876 med
provinsialläkaren Gustaf Wilhelm
Geete. J. C.

3. Geete, Knut Robert,
biblio-teksman, språkman, f. 15 febr. 1849 i
Stockholm, † 10 mars 1928 därstädes.
Föräldrar: krigshovrättsrådet Sten
Porse G. och Johanna Helena
Charlotta Juliana Elgenstierna. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1868 bedrev
G. studier i Uppsala, där ban 1874
blev fil. kand. ocli 1S75 fil. dr på
avh. "Studier rörande Sveriges
romantiska medeltidsdiktning. 1.
Eufe-miavisorna". S. å. började han
tjänstgöra vid K. bibi. som e. o. amanuens,
blev 1893 amanuens och var 1909—16
förste bibliotekarie och chef för
liand-skriftsavd. där. Åren 1878—93 var han
även amanuens vid Vet. akad:s bibi.
—■ G. gjorde sig känd främst som
textutgivare ocli bibliograf. Redan 1S78
utgav han en normaliserad uppl. av
"Um styrilsi kununga ok höfjiinga".
Sin centrala gärning utförde han i Sv.
fornskriftsällskapet, där han fortsatte
sin företrädare Klemmings verk, efter
1905 som sällskapets sekr. ocli
skattmästare. Den långa serien editioner
av sv. medeltidstexter med
inledningar och handskriftsbeskrivningar
vittnar i hög grad om hans noggrannhet
och lärdom. I Samlingar utg. av Sv.
fornskriftsällskapet utgav han bl. a.
"Historia Trojana" (1892),
"Jungfru Marie örtagård" (1895),
"Speeu-lum virginum" (1897—98), "Helige
mäns lefverne" (1902), "Skrifter till
uppbyggelse från medeltiden" (1904—
05) och "Peder Månssons skrifter på
svenska" (1913—15). Som bilagor till
fornskriftsällskapets årsberättelser
utgav han åtskilliga smärre fornsv.
skrifter, samlade under titeln
"Småstycken på forn svenska. Ser. 2" (1900
—16). I Samlingar utg. av Sv.
fornskriftsällskapet utgav han också det
bibliografiska standardverket
"Fornsvensk bibliografi" (1903) med
supplement (1919), omfattande åren 1901
—17. — Vid sidan av sitt
utgivarar-bete publicerade G. också utom smärre
språkvetenskapliga och
kulturhistoriska uppsatser två
populärvetenskapliga arbeten, "Ordklyfverier. En
etvmologisk hjelpreda" (1888) ocli
"Ur språklådan" (1924). — Som
skönlitterär förf. framträdde G.
under pseud. Knut Porse med "Heliga
Birgittas ungdomssaga" (1919). —
Trots svår invaliditet under senare
delen av sitt liv fullföljde G. med
obruten energi sitt forskningsarbete.
— Ogift. Hj. B—d, B—z.

Kobert Geete.

4. Geete, Erik Axelsson,
skogsman, idrottsfrämjare, f. 5 febr. 1881
i Väse skn, Värml. län. Föräldrar:
kaptenen Carl Erik Axel G. och
Lydia Strokirk. — G. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1900 och
utexaminerades från Skogsinst. 1904. Han
inträdde i Domänverket 1905, innehade
olika assistentbefattningar och
utnämndes till jägmästare i Idre revir
1916, i Idre ö. revir 1920, i Särna revir
1923 och i Hamra revir 1931 samt
fick avsked 1944. På uppdrag av
Domänstyr. har ban utgivit läroboken
"Anvisningar i skogsbruk" (tills,
med Th. Grinndal, 1923), och han har
flitigt medarbetat i dagspressen och
i tidskr. för skogsbruk, turistväsen,,
idrott, jakt och naturskydd. Främst
liar han blivit känd för sitt arbete
till skidsportens fromma, och i
talrika uppsatser, bl. a. i På skidor
1907—40, har han behandlat skilda
spörsmål rörande skidan och lämnat
bidrag till dess historia, G. var ordf.
i Särna skidklubb 1916—26 och
stvr.-led. i Sv. skidförb. 1923—27 samt
tillhör styr. för Skidfrämjandet sedan
1920. Bland lians många andra
uppdrag märkes, att lian var styr.-led. i
fören. Sveriges ord. jägmästare 1930
—3S, kommunalfullmäktig i Särna
1923—31 ocli municipalfullmäktig i
Orsa 1939—44. — Gift 191S med
Maria (Maja) Henrika Collén. S. L.

Gegerfelt, von, ätt, vars äldste
kände stamfar Per Andersson Geggen,
kapten i sv. tjänst, troligen levde vid
1600-talets början. Hans sonson,
kaptenen Samuel Gegenfelt (f. 1638, †
1684), adlades 1674 med namnet von
G. och blev farfar till löjtnanten Carl
Samuel von G. (f. 1701, † 1748),
stamfar för den nu levande ätten von G.
och far till överstelöjtnanten Georg
Samuel von G. (f. 1742, † 1810),
översten vid örlogsflottan Carl Adolf
von G. (f. 1744, † 1808) och löjtnan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free