Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Geijer, Bengt Gustaf, d. ä. - 2. Geijer, Bengt Gustaf, d. y. - 3. Geijer, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geijer
29
Geijer
XII:s sista år medverkade till G:s
framgång. Han var bruksbokhållare
hos en bror (på Brunsberg) 1698—
1709 och inspektor hos sin förste
svärfar (på Bosjö) 1709—16 samt
blev sistn. år arrendator på
Uddeholm ocli 1720 ägare till denna
bruksegendom, som senare i halvtannat
sekel förblev en familjebesittning. Den
värmländska bergshanteringen liade
under generationen före G. på sin
framryckning västerut från
Filip-stadsbygdens gruvfält nått
Klarälvens sydligare tillflöden. Med sina
länge orörda skogar, strömfall och
malmer förblev Uddeholm, grundat
1668, i ett trekvartssekel eller mer
denna expansions översta utpost i den
stora flodfåran. Bristande tekniska
resurser förhindrade större samlande
anläggningar i huvudälven, och G:s
namn är därför, liksom vissa
föregångares och efterföljares, knutet till
en mångfald smärre malmstreck,
hyttor, hammare och manufakturverk
kring Uvåns vattensystem i Norra
"Båda m. fi. socknar. Allteftersom
tillgången på råvara, kolved och ström
började tryta, upptog G.
gruvbrytning i Rämsberg (längst i öster) och
om- eller nybyggde masugnar vid
Uddeholmshyttan, Traneberg och
Mo-tjärn (1724, 1731 och 1738) samt
.stångjärnssmedjor vid Geijersholm
(1731) ocli Gustavsfors (1746).
Bo-sjö gamla bruk (långt sydöst om
Rådasjöarna) och Lovisebergs nya
(väster om Klarälven) indrogos genom G.
1 Uddeholms intressesfär, ehuru det
senare privilegierades först 1756. Man
liar i en minnesskrift ("Från Norra
Kådabygden i Värmland", 1943)
uträknat, att fram- och återtransporten
av malm, halv- och helfabrikat mellan
dessa anläggningar inbördes och den
slutliga utfarten för exportgodset
krävde tjugufem olika land- och
vattenförbindelser. En för nutiden
nästan lika ofattbar kamp med
myndigheterna om den strängt ransonerade
tillverkningsrätten för stång- ocli
smidesjärn vid Uddeholms och andra
verk är en annan mätare på G:s
energi. G. har av eftervärlden hedrats
som "brukets andre grundläggare",
och det uppges, att lian under sitt
trettioåriga disponentskap
tredubblade smideshärdarna (från 4 till 12),
fördubblade smidesproduktionen (från
2 000 till 4 000 skpd årligen), vidgade
odlingsmarken under bruket till 400
tunnors utsäde och ökade de
under-lydandes antal till 2 000. I det
berömda testamente av G., som avsåg
att ge den stora bruksdomänen ett
slags fideikommissnatur, betonas dess
naturliga avrundning i olika
väderstreck ("nästan som uti omkrets").
En utskiftning av egendomen mellan
Bengt Gustaf Geijer d. ä. Målning (detalj)
av okiind konstnär.
de många sönerna och döttrarna (med
lika arvsrätt för de sistnämnda)
skulle enligt testamentet både
sönderspränga, vad testatorerna "med
idoghet och många trötta stunder
själva förvärvat" och förhindra
gemensam vinst. Den av sönerna (med
ättlingar), som "skickeligast funnes",
erhöll därför uppdrag att för
samtliga arvingars räkning "föra
direction" över det obrutna boet med
biträde i den lokala förvaltningen av
"hugade" fränder men under förbud
för varje slags försäljning,
förpant-ning eller annan avsöndring från
släktdelägarna. En minnessten över
G. och fru Tranæa, "som i skog ocli
ödemark byggde hus för folk", tar
med rätta sikte på den rent
kolonisa-toriska insats, som framgått ur en
ovanlig förening av utpräglad
affärsinstinkt och en framsynt, redbar
företagaranda. — Gift 1) 1709 med
Engel-borg Strokirk, † 1715; 2) 1717 med
Lovisa Sophia Tranæa. — Litt.:
B. J. Geijer, "Bengt Gustaf G. till
Uddeholm och hans ättlingar" (1899);
J. A. Almquist, "Uddeholmsverken"
(s. å.). S. R., Cgn.
2. Geijer, Bengt Gus t af, cl. y.,
bruksägare, f. 1 april 1724 på
Risbergs herrgård vid Uddeholm i Norra
Råda skn, Värml. län, † 23 mars 1S17
på Ribbingsfors i Amneliärads skn,
Skarab. län. Son till G. 1 i hans andra
gifte. —- G. blev student i Uppsala
1743 samt auskultant i Svea hovrätt
1745 och i Bergskollegium 1749 med
titeln hovsekter s. å. Han fick i likhet
med flertalet bröder också boklig
fostran och torde frän början ha bestämts
för ämbetsmannabanan. Den
förmögenhet, som två barnlösa giften under
1750-talet tillförde G., satte honom
vid årtiondets slut i stånd att inköpa
Ribbingsfors bruk i Västergötland.
Därmed lämnade G., liksom förut en
äldre ocli senare en yngre broder, den
gemensamma förvaltningen av
Uddeholm med annexer. Men han återkom
1768, efter en tredje broders död. nu
som dir., till familjedomänen. Efter
nyskapelser slag i slag under de båda
främsta föregångarna (fadern och
brodern Emanuel) betecknar G:s
långa chefskap (1768—1804) för
Uddeholm liksom samma årtionden
för liela Värmlands bruksdrift en
konsolidering. Dock tillkom ett
flertal hemmansköp kring Uvåns övre
vattensystem för skogsbördens skull.
Efter ett flertal segslitna
familjeprocesser, som hotade medföra
inblandning av utomstående och
konkurrenter, enade sig under G:s ledning
17S8 fyra överlevande söner till G. 1
och hans hustru att, till
upprätthållande av deras testamente 1746, dels
förbjuda försäljning av bruksandelar
till andra än delägare, dels avvisa ny
utlösning av delägare, om stiftelsens
bestånd därmed skulle äventyras. G.
var en viljekraftig och pietetsfull
väktare av familjeegendomen. — Gift
1) 1751 med Anna Catharina Grubb,
† 1753; 2) 1757 med Maria Ulrika
Cederborg, † 1759; 3) 1760 med Brita
Kristina von Numers. — Litt.:
J. A. Almquist, "Uddeholmsverken"
(1899). S.R., Cgn.
3. Geijer, Carl Fredrik,
bruksman, f. 13 jan. 1726 på Uddeholm i
Norra Råda skn, Värml. län, † 16
maj 1813 på Sjögränd nära
Uddeholm. Bror till G. 2. — Efter läroår
som student i Uppsala och vid
Bergskollegium 1743—44 samt praktisk
tjänstgöring vid Uddeholm, där han
vid äldste broderns avsägelse 1753
stod som kandidat till
direktörsposten, var ban gårdsfogde vid
huvudbruket 1760—93. Hjälplös i
världsliga ting ocli med ringa gehör hos
bröder och brorsbarn, blev G., "patron
Carl", ett vida känt värmländskt
Bengt Gustaf Geijer d. y. Målning (detalj)
tillskriven J. n. Scheffel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
