- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
30

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Geijer, Carl - 4. Geijer, Bengt Reinhold - 5. Geijer, Erik Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Geijer

30

Geijer

Carl Geijer. Akvarell av E. G. Geijer.

original, specialist på oförargligt
sällskapligt umgänge och i typisk
pose med mästarhand avritad av sin
brorsons son Erik Gustaf G. (G. 5).
Sig själv har han i en omständlig
dagbok tecknat som en brukslivets
kavaljer, krönikör och reformator, det
sistnämnda dock endast genom
vitt-utseende projekt och spridda
donationer. Dagboken blottar med
faktiska belägg, som också vitsordas från
annat håll, den svaga försörjningen,
genom krona ocli bolag, av
bruksfolket. Nödåren 1770—72 fann sig
detta folk i hela
"Elfdalen-Jemnier-dalen" på ett förfärande sätt
utlämnat till farsoter ocli svältdöd. Ur
stånd att, som vissa sina fränder, i
yngre dagar, då han dock var mera
företagsam, kunna genomdriva en
utlösning med penningar av sin andel i
Uddeholmsstiftelsen, uppnådde G.
först vid 67 år detta oberoende (1793).
Donationer för kyrkliga, akademiska
och sanitära ändamål, som lian
tidigare i tal och skrift omhuldat, vittna
om lians goda hjärta och mångsidiga
intresse. — Ogift. — Litt.: Lotten
Dahlgren, "Patron Carl" (1916).

S. R., Cgn.

4. Geijer, Bengt Reinhold,
ämbetsman, industriman, mineralog,
f. 11 nov. 1758 på Bofors bruk,
Karlskoga, † 11 nov. 1815 på Rörstrand,
Stockholm. Föräldrar: brukspatronen
Salomon Gottsehalk G. och
Magdalena Löf man. Sonson till G. 1. —
Student vid Uppsala univ. 1775, började
G. sina studier där med avsikt att
söka inträde i Kanslikollegium.
Hösten 1776 beslöt ban dock, efter att
händelsevis ha kommit att bevista

föreläsningar av Torbern Bergman,
att i stället främst ägna sig åt kemi,
fysik och mineralogi. År 1778
undergick han juridisk examen, och 1779
försvarade han under Bergmans
presidium en kemisk avh. om zinkmalmer
("De Mineris Zinci"). S. å. inskrevs
lian som auskultant i Bergskollegium,
blev 1780 tf. geschworner i Värmland
och 1782 proberare i Bergskollegium,
vilken syssla han behöll till 1795. År
17S5 erhöll G. bergmästares titel, och
1787 blev han tf. överdir. och 1790
överdir. vid Kontrollverket. — G.
förenade grundliga teoretiska kunskaper
med en utomordentlig förmåga att
tillämpa dessa i praktiken.
Outtröttligt ihärdig i sina företag blev han en
av den sv. industrins stormän i början
av 1800-talet; Torbern Bergman säges
ha önskat, att G. helt skulle ägna sig
åt vetenskapen. Ehuru detta ej blev
fallet, fortsatte han dock efter
inskrivningen i Bergskollegium till en
början med stor iver sina
mineralogiska och kemiska forskningar.
Inseendet över de metallurgiska
arbetena vid Dals silververk vid Åmål
anförtroddes åt honom, 17S4
redogjorde han i tre uppsatser i Vet.
akad:s handlingar för
smältningsförsök m. m. med tillhjälp av "eldsluft"
(syrgas), och 1786 följde i samma
publikationsserie en beskrivning av
flusspat- och blyglansförekomsterna i
trakten av Simrishamn. Vid denna tid
företog G. tills, med bergshauptman
Anders Polheimer och av allt att
döma på uppdrag av greve Erik Ruuth
omfattande jordborrningar i Skånes
flötsrika trakter, varvid lager av
eldfasta leror anträffades på flera
ställen. För upptäckten av dessa
tilldelade Vet. akad. G. 1787 en belöning.
Ungefär samtidigt gjordes försök, i
vilka G. otvivelaktigt haft väsentlig
del, att i blandning med den nyss
upptäckta skånska vita leran nyttja
fältspat från Ytterby n. om Vaxholm vid

Bengt Reinhold Geijer. Gipsmedaljong av
S. Hofmeister 1800.

porslinstillverkning. I samband
därmed blev han i tillfälle att 1788 (i
Crells "Chemische Annalen")
offentliggöra den första beskrivningen på
ett i kemins och mineralogins historia
mycket bekant mineral, längre fram
kallat gadolinit, som 1787 påträffats
av C. A. Arrhenius vid Ytterby och i
vilket Johan Gadolin 1794 upptäckte
de s. k. sällsynta jordarterna. I
början av 1790-talet anlade den
nyssnämnde Ruuth på sin egendom
Ulvsunda utanför Stockholm en
lergods-och fajansfabrik, vars drift G. ledde
1791—98. År 1797 inköpte han
Rörstrands porslinsfabrik i Stockholm,
flyttade dit 179S och ägde och ledde
fabriken till sin död. Under hans
chefskap förbättrades och utvidgades
driften där i mycket hög grad. Han
minskade tillverkningen av den omoderna
vanliga fajansen, och
huvudprodukten, på vilken nedlades "mycken
möda, omtanke och kostnad", blev i
stället ett flintporslin, efterliknande den
engelska wedgwoodvaran. Fem nya
verkstäder uppfördes, även de efter
engelskt mönster, och
arbetarstammen utökades med en rad inflyttade
tyskar, bland vilka främst märktes
verkmästare C. A. Elims. Tidsenliga
drejnings- o. a. maskiner införskrevos.
Under perioden 179S—1802
fördubblades porslinstillverkningen. År 1807
lät G. vid Rörstrand montera en i
Leeds i England tillverkad ångmaskin
av Watts system, en av de tidigaste
av detta slag i landet. Efter hans död
tillhörde Rörstrands porslinsfabrik
1815—67 firman B. R. Geijers
arvingar. G:s stora mineralsamling
skänktes 1831 till Vet. akad. (Riksmus.). —
År 1790 blev G. led. av Vet. akad.,
1796 av Sv. krigsmannasällskapet
(från 1805 Krigsvet. akad.) och 1813
av Lantbruksakad. Från 1796 var lian
dessutom fullmäktig i Jernkontoret.
Han tillhörde även direktionen för
Södertälje kanal- och slussbyggnad
samt var en av styresmännen för
Älvdalens porfyrverk och led. av styr.
för brandförsäkrings- och
fattigförsörjningsanstalterna i Stockholm. —
Gift 1788 med Catharina Ulrica
Cas-torin. — Litt.: A. Bæckström,
"Rörstrand och dess tillverkningar 1726—
1926" (1930); M. Lagerquist,
"Ulfsunda Fabrique" (1939); J. F. L.
|Hausmann, "Reise durch
Skandina-I vien in den Jahrén 1806 und 1S07" (3,
1814). S. R., N. Zn.

5. Geijer, Erik Gustaf, skald,
historiker, tonsättare, f. 12 jan. 1783
på Ransäters bruk i Ransäters skn,
Värml. län, † 23 april 1S47 i
Stockholm (begravd på Uppsala
kyrkogård). Föräldrar: bruksägaren Bengt
Gustaf G. och Ulrica Magdalena
Geisler. Sonsons son till G. 1. —•

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free