Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gemmel, Harald - Genberg, släkt - 1. Genberg, Paul - 2. Genberg, Anton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
papperstillverkningsteknik vid Technische
Hochschule, Berlin-Charlottenburg, 1894
och avlade ex. vid
materialprovningsanstalten i Gross Lichterfelde 1895.
Han var 1894—1900 ingenjör vid
pappersbruk i Tyskland, Österrike och
Ryssland. Återkommen till Sverige
var han 1900—05 teknisk chef och
överingenjör samt 1905—07 verkst.
dir. för Klippans pappersbruks ab.
Där ledde han de
moderniseringsarbeten, som visat sig nödvändiga för att
möta den rådande hårda
konkurrensen. Som ett led i detta
rationaliseringsarbete tog G. initiativet till
organiserandet av en gemensam
försäljning för de ledande sv.
finpappersbruken, Klippan, Grycksbo och Lessebo.
Därmed avsågs att vinna ökad
specialisering och effektivisering. G:s
initiativ resulterade 1907 i att
Finpappersbrukens försäljnings ab. bildades.
Som chef för detta 1907—43 utförde
han ett av alla parter högt skattat
arbete på finpappersmarknadens
sunda utveckling i kvalitativt och
organisatoriskt hänseende. — Gift 1900
med Edith Wilma Teodora Hultner.
S. R., H. N—m.
Genberg, släkt, härstammande
från byn Genvalla i Frösö skn i
Jämtland. Borgmästaren i Sundsvall
Olof G., som levde vid mitten av
1600-talet, blev stamfar för släktens enda
nu levande agnatiska gren,
Sundsvallsgrenen. Till samma
jämtlandssläkt G. hörde Anna Persdotter G. (f.
1783), som blev gift med bonden
Anders Pålsson (f. 1770 i Odensala i
Brunflo skn i Jämtland).
Släktnamnet G. upptogs först av en son till
dessa, biskopen Paul G. (G. 1),
sedan av hans äldre bror, slaktaren i
Östersund Per Andersson G. (f. 1807).
Den sistnämndes dotter Anna G. (f.
1831, † 1905) blev gift med slaktaren
Pehr Jonsson (f. 1835, † 1876); deras
son, landskapsmålaren Anton G. (G.
2), upptog moderns släktnamn. Yngste
Paul Genberg. Träsnitt.
son till G. 1 var godsägaren på
Ljungbyholm i Ljungby skn, Kalmar län,
Carl Gustaf G. (f. 1857, † 1937),
vilken var känd som en mycket skicklig
jordbrukare.
1. Genberg, Paulus (Paul),
biskop, filosof, universitetslärare,
politiker, f. 13 april 1811 i Odensala by
i Brunflo skn, Jämtl. län, † 29 sept.
1875 i Kalmar. Föräldrar: bonden
Anders Pålsson och Anna Persdotter
G. — G. blev student 1828, fil. mag.
1835, docent i romersk vältalighet
och poesi 1837 och adjunkt i samma
ämne 1842, allt vid Lunds univ. År
1847 blev han prof. i praktisk
filosofi där. Han deltog i 1847—48 års
riksdag som ombud för Lunds univ.,
insattes i lagutskottet och verkade
där för en liberal reform av
strafflagen. Då ett liberalt reformsällskap
bildades i febr. 1848, blev G. medl.
därav och invaldes i styr. Efter
marsoroligheterna i Stockholm s. å.
ombildade Oscar I sitt statsråd och
utnämnde då G. till
ecklesiastikminister, delvis för att därigenom nå
kontakt med liberalerna i
reformsällskapet och på så sätt vidga
regeringens parlamentariska underlag. Under
G:s statsrådstid utfärdades 1849 års
elementarskoleförordning och 1852
års univ.-statuter. Något större
inflytande inom ministären hade han ej
efter våren 1848, ty han hade svårt
att samarbeta med konungen och sina
kolleger och anslöt sig dessutom ej
till den allmänna politiska reaktion,
som följde på februarirevolutionen.
G. var och förblev snarast
mode-rat-liberal. Tills, med J. A.
Gripenstedt nödgade han konungen och den
konservativt sinnade delen av
statsrådet att i liberal riktning omarbeta
det för riksdagen sedan framlagda
representationsförslaget. Förslaget
fälldes vid följ. riksdag 1850, men det
blev en förebild för det De Geerska
representationsförslaget 1865. Att
Oscar I medverkade till förslagets fall,
föranledde G. att omedelbart begära
avsked. Hans anhållan beviljades
först 1852. Han utnämndes då till
biskop i Kalmar stift. Vid Karl XV :s
kröning 1860 blev han teol. dr och
1871 led. av Sv. akad. — Inom filosofin
stod G. hegelianismen nära, men han
accepterade aldrig helt denna
riktning. I vissa avseenden anknöt han
till den inhemska filosofiska
traditionen. Han vände sig mot
hegelianis-mens dialektik, då han ansåg denna
metod steril. "Man observerar lifvet,
man generaliserar det, grupperar i
klasser, kommer till allt högre
begrepp, och de tomma satser, som med
sig äro identiska, hälsas som
principer. Men det äro de icke. Ty de gifva
icke grund till innehållet — utan
Anton Genberg.
grunden ligger fastmer uti det, som
man gick ut ifrån." G. hävdade vidare
personlighetens princip. Därigenom
kom han i sin positiva uppfattning
Geijer ganska nära. Vidare sökte han
hävda känslans betydelse som
kunskapsorgan — även det en tanke med
rötter i den sv. filosofitraditionen.
Endast en del av G:s filosofiska
produktion är publicerad. Bland lians
tryckta skrifter märkas "De
princi-pio philosophiae moralis" (1—2, 1846)
och "Belysning och granskning af
He-gelska philosophiens hyperboreiska
referering" (s. å.). "Valda skrifter af
P. G." utgåvos av O. Swahn (1—2,
1876—78). — En minnessten restes
1941 på G:s födelsegård i Odensala.
— Gift 1849 med Amalia Charlotta
Christina Toll. ■—• Litt.: biografi av
C. Snoilsky i Sv. akad:s liandl. 52
(1877); J. A. Eklund, "P. G. Hans
filosofiska åskådning" (1905) och
"Biskop P. G." (1925). T. T. S., B—11.
2. Genberg, Anton Jonsson,
landskapsmålare, f. 20 juni 1862 i
Östersund, † 8 jan. 1939 i
Saltsjö-Stor-ängen, Nacka skn, Stockholms län.
Föräldrar: slaktaren Pehr Jonsson
och Anna Genberg. Brorsdotters son
till G. 1. — Efter läroverksstudier i
Östersund genomgick G. Tekn. skolan
i Stockholm 1882—84 och Konstakad.
1884—89. Han företog upprepade
studieresor i utlandet, främst Tyskland,
Frankrike och Italien, på sistone även
Estland och Tjeckoslovakien. I
Konstakad. invaldes ban 1922. — G. stod i
Konstakad. under P. D. Holms
ledning och tog bestämmande intryck av
A. Wahlbergs och O. Törnås
landskapskonst. Franskt valörstudium
och sv. hembygdskänsla ingingo i
lians tidigare måleri en fast förening
av finaste lialt. Samtidigt som
Konst-närsförb:s medl. programenligt
erövrade sina hemprovinser, blev G.
Jämtlands konstnärlige upptäckare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
