Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Gezelius, Birger - 8. Gezelius, Birger - Ghasal, Isobel, operasångerska, se Öhman, Isobel Ghasal- - Ghotan, Bartholomæus - Gibson, släkt - 1. Gibson, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gezelius
50
Gibson
tur till omkring år 1700, ett
geo-grafiskt-kartografiskt försök" (1010,
drsavh.), dels ett stort antal
väggkartor, närmast för skolans behov, ss.
över Uppland, Sverige, Europa och de
främmande världsdelarna. Därjämte
har lian medarbetat i "Svensk
skolatlas" och "Svensk världsatlas" samt i
Bonniers konversationslexikons l:a
uppl. I statsvetenskapliga ämnen har
han publicerat "Sverges äldsta
daterade konungabref" (1902, i "Bidrag
till Sverges medeltidshistoria
tillegnade C. G. Malmström") och "Till
historien om vårt lagutskotts tillkomst"
(Statsvetenskapl. tidskr. 1907). —
Gift 1) 1908 med fil. lic. Elsa Schück,
† 1909; 2) 1918 med Karin Ellen
Emilia Key-Åberg. S. L.
8. Gezelius, Lars Evald Birger,
jurist, politiker, f. 22 maj 1S94 i
Falun. Föräldrar: v. häradshövdingen
Lars Emil G. och Amalia Sandberg.
— G. avlade studentex. i Falun 1912
och blev jur. kand. i Uppsala 1918.
Han öppnade 1921 advokatbyrå i
Falun. Sedan 1930 är lian sekr. i
drätselkammaren därstädes. G. tillhör Andra
K. (högern) sedan 1937, var
suppleant i första lagutskottet 1937—3S
och är led. där sedan 1939. Han har
tillhört bl. a. 1939 års
utlänningssakkunniga, 1940 års utredning betr. ny
luftskyddslagstiftning, 1941 års
sakkunniga för fri rättegång, 1943 års
utredning ang. domareutbildningen,
1943 års sakkunniga betr. revision
av-strafflagen för krigsmakten och 1944
års tryckfrihetssakkunniga. Sedan
1937 är lian ordf. i Dalahögerns
läns-förb. G. är led. av styr. för Sv.
idrotts-förb. sedan 1933 och av
Riksidrotts-förb:s överstyr, sedan 1939. — Gift
1921 med Märta Lundmark. T. D.
Ghasal, I sobel, operasångerska,
se öhman, Isobel Ghasal-,
Ghotan (Gothan),
Bartholo-m ce u s, boktryckare, f. i Tyskland, †
före 1496 i Ryssland, förmodligen i
Moskva. — G. var verksam i
Magdeburg 1480—81, i Lybeck 1483—86 ocli
1487—92 samt i Stockholm från
hösten 14S6 till samma tid 14S7. I dessa
tre städer ägde han tryckerier, av
vilka det till Stockholm förlagda
drevs samtidigt med det i Lybeck,
troligen som en filial till detta. Såväl i
Lybeck som i Stockholm utförde G.
viktiga sv. uppdrag. I Lybeck tryckte
han ett utdrag av Birgittas
revelatio-ner på lågtyska 1485, "Missale
Aboen-se" 1488, vidare ett par olika
avlats-brev utfärdade av Vadstena kloster
1491 samt på beställning av detta
kloster den stora illustrerade
standardupplagan av Birgittas
revelatio-ner på latin ("Revelationes Sancte
Birgitte") 1492 och "Vita Brynolphi"
s. å. I Stockholm tryckte ban "Vita
William Gibson (1). Målning (detalj) av
Hilda Lindgren.
Katherine" före juli 14S7, ’"Missale
Strengnense" 1487 samt "Manuale
Upsalense" och "Psalterium rituale
Upsalense", båda förmodligen 1487.
Senare utfördes under hans frånvaro,
förmodligen 1489 på
Stockholmstryckeriet, "Articuli abbreviati", ett
ett-bladstrvck innehållande ett på sv.
språket avfattat avlatsbrev. G. ägde
1492 ett hus i Stockholm och annan
egendom, tills, värderade till 550
lyb-ska mark. Han återkom 1493 till
Sverige på väg till Finland och medförde
därvid ett brev från biskop Rogge i
Strängnäs till biskop Magnus i Åbo.
Från Finland begav sig G. till
Ryssland. Han liade tidigare vid flera
tillfällen blivit använd som tolk och
medhjälpare vid de diplomatiska
beskickningar, som förde underhandlingar
mellan österrikiske kejsaren
Maximilian I och storfursten Ivan III i
Moskva. — Enligt uppgifter, som
dock ej kunna kontrolleras, skall G.
av okänd anledning lia blivit bragt om
livet genom dränkning. H. C.
Gibson, släkt från Skottland. Den
äldste kände stamfadern, fabrikanten
och skeppsredaren i Arbroath i
Skottland William G., levde i slutet av
1700-talet. Till Sverige inflyttade
släkten 1797 med hans son,
industrimannen William G. (G. 1). Dennes
äldste son, industrimannen och
skeppsredaren William G. (G. 2), blev
far till industrimannen William G.
(G. 3). Söner till den sistnämnde äro
bröderna industrimannen ocli
kommendörkaptenen William G. (G. 6)
och skulptören Sidney G. (G. 8).
Bröder till G. 2 voro a) industrimannen
James Alexander G. (f. 1832, † 1902),
far till industrimannen Jimmy G. (G.
4), och b) industrimannen David G. (f.
1834, † 1878), far till elektroteknikera
Harry G. (G. 7). En brorson till G. 2,
kaptenen Olof Darling G. (f. 1857, †
1913), blev gift med skådespelerskan
Constance Theresia G., f. Gottschalk
(G. 5). _
1. Gibson, William,
industriman, f. 11 mars 1783 i Arbroath i
Skottland, † 3 aug. 1857 i Göteborg.
Föräldrar: segelduksfabrikören och
skeppsredaren William G. och Isabel
Neisli. —• Som fjortonåring kom G. till
Göteborg från sitt skotska hemland,
där både företagsamhet ocli
utvandring hade gamla anor. Till en början
var han anställd i järnhandel, och
redan som tjugutreåring blev han
borgare med egen rörelse och
firmabe-teckning samt (efter ett par år) med
en sv. affärsvän som kompanjon. G.
inhöstade som flera av sina
nyinflyttade landsmän betydande vinster pä
skeppsfart och järn- eller
trävaruexport under den napoleonska
kontinentalblockaden. Men ban fick också
med mången dela krigskonjunkturens
efterspel: en plötslig kris vid den
franske kejsarens fall. -— G.
medverkade som arrendator och
kompanjon i ett par typiska
konjunkturskapelser (bryggeri och ättikfabrik) men
grundade senare på egendomen
Sågen i Majorna (en tidigare
industritomt) i Göteborg en så mycket
varaktigare rörelse inom en bransch, som
också varit lians skotske faders: ett
segelväveri med repslageribana. Det
uppges, att väveriet, som drevs för
maskin med handkraft, varit det
första av sin typ i vårt land. Prioriteten
gäller, även om yllespinnerier med
samma slags maskinella kraft
samtidigt eller tidigare förekommo i
textilstaden Norrköping. Man övergick i
varje fall på båda orterna snart till
vattenkraften, som hade helt andra
utvecklingsmöjligheter. G. fick 1828
tillåtelse att i Göteborgs gamla
slussfall anlägga ett mindre linspinneri,
senare utökat med väveri och blekeri.
Såväl Sågens som Slussens
anläggningar flyttades 1834 jämte ett senast
1826 tillkommet gjuteri till Säveåns
fall vid Jonsered. — För sina
anläggningar inkallade G. yrkesskickliga
arbetare från Skottland och England.
Av råvarorna, lin ocli hampa av ryskt
ursprung, sedan Napoleontiden ett par
av östersjöfartens huvudartiklar,
framställdes vid G:s fabriker
högvärdiga segel- och tältduks- samt
tågvirkesprodukter, som funno en
växande avsättning ju mer den sv. men
framför allt norska ooh engelska
segelsjöfarten hämtade sig från
depressionen 1815—17. Som landets största
segel- och tältduksverkstad torde
Jonsered stå för lejonparten i
tredubblingen av Göteborgstraktens
linnetillverkning från 1830-talet till 1840-talet. —
En tredje råvara, bomullen, blev på
lS50-talet vid sidan av linet och liam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
