Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Gibson, William - 2. Gibson, William - 3. Gibson, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gibson
57
Gibson
paii av stor vikt i Jonsereds
produktion. Sà snart den engelska
utförselspärren för vävmaskiner upphört vid
seklets mitt, byggde G. stora
bomullsspinnerier och -väverier.
Domestik-varor, gardin- och möbeltyger,
handduks- oeh lakansväv från Jonsered ocli
annorstädes ingingo snart i vårt folks
vardagsförbrukning. Redan på
1850-talet representerade bomullsvarorna
en fjärdedel av totalvärdet av
Göteborgstraktens industriella
årsproduktion. — G:s gjuteri, som anlagts
i kompanjonskap med sonen till en
skotsk ungdomsvän, Alexander
Kettler, visade sig samtidigt vara ett lika
fruktbart uppslag, enligt uppgift
också det utan äldre motstycke i Sverige.
På 1850-talet tillökat med en
mekanisk verkstad, levererade detta
gjuteri dels plogar ocli kvarn- och
tröskverk, dels gjutgods för byggnader och
fordon under den genombrottsperiod
för sv. jordbruk, industri och
kommunikationer, som nyss inträtt. —
Pionjärmomentet i G:s gärning
underströks genom lians anläggning av eget
gasverk för fabriksbelysningen 1834,
det första i sitt slag i landet, och lians
intresse för järnvägsförbindelsen
Göteborg—Jonsered, som tack vare G:s
energi blev den först färdiga
stambanedelen i Sverige (året före lians
död). Lika nymodiga voro G:s
sociala ingripanden, kyrkobygge (1858
—60), skola, ålderdomshem oeh
underhållsfond för fattiga barn. — G.
upplöste 1839 firman Gibson &
Kettler efter den senares utträde från
Jonseredföretaget men upptog 1848
sina söner William, James ocli David
i familjefirman William Gibson &
söner. Full av vitt skilda initiativ
förstod han att giva vart ocli ett av dem
en märkvärdig stabilitet. Han synes
också ha fostrat både familj och
underhavande till en för tiden ovanlig
samverkan. När de många sönerna,
som i yngre år spritts åt olika håll
■William Gibson (2).
inom och utom Europa för knytande
av förbindelser och inhämtande av
fackinsikter, på faderns höga
ålderdom återkallades, emedan de
"behövdes hemma", är det ena som det andra
ett vittnesbörd om både rörligheten
och fastheten i G:s livsverk. — Gift
1815 med Anna Katharina Wijk. —
Litt.: J. Gibson, "Uppgifter rörande
Gibsonska släkten i Sverige från
1742" (1888). S. R., Cgn.
2. Gibson, William,
industriman, skeppsredare, f. 19 april 1816 i
Göteborg, † 7 april 1865 därstädes.
Son till G. 1. — G. uppfostrades i
Skottland men utexaminerades från
Chalmersska slöjdskolan i sin sv.
hemstad (1834). Han upptogs tidigt på
faderns kontor, där han särskilt inom
det mekaniska facket, efter Keillers
skilsmässa från Jonseredverket,
torde lia varit en för fadern ovärderlig
medarbetare. Han blev jämte två
yngre bröder delägare i familjefirman
1848 och dess disponent vid faderns
död 1857 samt beklädde posten till
sin tidiga bortgång vid endast 49 år.
— G:s förnämsta insats i rörelsen
torde lia varit gjuteriets ocli
verkstadens särskilda inriktning på
allehanda träbearbetningsmaskiner, som
funno god avsättning genom den raska
uppgången av hyvlerier, snickerier och
lådfabriker m. m. vid seklets mitt
efter trävaruindustrins genombrott.
Maskinernas belönande på
världsutställningen i London 1862 med den
högsta internationella utmärkelsen på
området vittnar om G:s betydenhet
som ledare. — Samtidigt förstod han
uppehålla gemenskapen med bröder,
som specialiserat sig i andra
riktningar. En av dem, James Alexander
G., hade studerat tillverkning av
tacklage och segelduk i Newcastle ocli
Leith (1851) samt lin- och
hamp-beredning i Riga (1852). En annan,
Olof Leopold G., fullföljde firmans
rederiverksamhet. Grundad redan
under Napoleontiden oeh alltjämt
lokaliserad till Sågen i Göteborg, stod den i
flor vid mitten av seklet. I likhet med
de olika produktionsgrenarna
vid-makthöllo3 under G:s tid ocli genom
honom välfärdsanordningarna på
Jonsered genom skolhus- ocli
bostadsbyggen samt donationer. Även
Chalmersska slöjdskolan ihågkoms. G. tillhörde
äldre och yngre kommunala
institutioner i Göteborg, först borgerskapets
äldste, sedan stadsfullmäktiges första
uppsättning åren 1863—65. — Gift
1842 med Margreth Tliornton.
S. R., Cgn.
3. Gibson, William,
industriman, f. 21 juli 1S48 i Jonsered,
Par-tille skn, Göteb. län, † 22 jan. 1917 i
Göteborg. Son till G. 2. — Efter
studier i hemstaden och i västeuropeiska
William Gibson (3).
industricentra 1S68—70 blev G.
ingenjör vid familjeföretaget, som kort
efter lians inträde där ombildades till
ab. (1873). Då lians farbröder James
och David, som efter G. 1 :s död
gemensamt innehaft chefskapet,
av-gingo — den senare genom döden
1878, den förre av personliga skäl
1881 — blev G., som 1878—81 delat
ledningen med sin farbror James,
ensam disponent. Under en
brytningsepok med starkt skiftande politiska
och sociala konjunkturer beklädde
han i 36 år, d. v. s. föga kortare tid än
farfadern, denna syssla.
Jonseredver-ken hävdade under G., i
familjefirmans tredje led, sin ledarställning
inom sv. textil- och
maskintillverkning, bl. a. genom olika nyskapelser.
Sedan linnevävnad där en gång
upptagits vid sidan av tält- och
segelduksproduktion ocli bomullsfabrikat
jämsides med linne, grundades nu för
ny masstillverkning ett spinneri ocli
ett väveri för juteväv (säckar, mattor,
emballage). I den mekaniska
verkstaden tillkommo under G:s tid
specialkonstruktioner för träbearbetning
(hyvel-, slits-, fräs- och
svarvmaskiner; klyv-, kap- och konturersågar).
De lia enligt sakkunnigt omdöme
(Gårdlund) bidragit att giva bela den
sv. snickeri- och möbelindustrin "en
utomordentligt snabb utveckling".
Det är betecknande, att från början
denna industri i främsta rummet
(1880 med 40 % av landets
tillverkning) var lokaliserad till
Göteborgsområdet, där Jonsered ligger.
Avsättningen gick tidigt i stor
omfattning till utlandet, där
Jonseredfabri-katen gång på gång belönades vid
världsutställningar. Men den
våldsamma tillväxten i städers och
stads-liknande samhällens
byggnadsverksamhet inom vårt eget land tycks
småningom på nytt lia gjort den inhemska
marknaden till den förhärskande. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
