Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Graffman, Carl - Grafström, Anders, präst, skald, se s. 82 - Grafström, Börje, bergsingenjör, se s. 83 - Grafström, Erik, arméofficer, se s. 82 - Grafström, Ernst, industriman, se s. 82 - Grafström, Eskil, industriman, se s. 82 - Grafström, Frithiof, präst, skald, se s. 82 - Grafström, Gillis, arkitekt, konståkare, se s. 83 - Grafström, Olof - Grafström, Thyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grafström
81
Grafström
Carl Graffman. Självporträtt (Norrköpings
stadsmuseum).
grafi. Med "Utsigt af staden
Götheborg ifrån Skansen Kronan" (1829)
vann han akad:s stora stipendium,
som jämte tillskott från enskilda
mecenater satte honom i stånd att göra
en resa till Skottland (1830). Ossian
och Walter Scott voro vid denna tid
viktiga inspirationskällor för den
romantiska konsten, och G., som redan
1826 utfört en målning med ämne ur
en av Scotts romaner, blev vänligt
mottagen av denne och fick en
värdefull vägledning vid avtecknandet av
"landets egendomliga utsigter". Efter
hemkomsten blev han agreé vid
Konstakad. 1831 och utgav planschverket
"Scottska vuer" (1—6, 1831—33) med
beskrivande text av honom själv till
bilder, som litograferats efter lians
teckningar av C. J. Billmark. Såväl
text som bilder vittna om stark
hänförelse inför den romantiska
vildmarksnaturen. G. syntes nu stå inför
en lovande bana, och 1834 erhöll han
det efterlängtade stipendium, som
satte honom i tillfälle att göra en
längre studieresa till södern. Efter att
lia besökt Tyskland, Holland och
Schweiz befann han sig 1835 i Paris
som elev till L. Cogniet. Där ändades
hans karriär av en sinnessjukdom.
Efter omkr. ett år på hospitalet i
Charenton tillfrisknade lian oeh
återvände hem men fördjupade sig i
politiska grubblerier och intogs 1838
som obotligt sinnessjuk på Danviken
utanför Stockholm. År 1861
överfördes han till Konradsberg, där lian
avled. Från sjukdomstiden, särskilt 1841
—42, härrör en mängd teckningar i
tusch ocli bläck, som äga en kraftfull
och förvånansvärt modern karaktär,
t. ex. "Strandklippor" och
"Skogsbacke". De flesta återge landskap.
Endast i undantagsfall kan man
skönja tecken på att de äro utförda av
en sjuk människa. Frigjord från alla
6 Svenska män och kvinnor III
hämmande hänsyn till förebilder ocli
konståskådningar har ban i dessa
oftast mycket små blad gett prov på
en monumental uppfattning och en
intensitet i återgivandet av
landskapets struktur, som helt avviker från
den tama och opersonliga stilen i hans
tidigare arbeten. — Ogift. — Litt.:
G. Jungmarker, "C. S. G. och hans
sjukdomsteckningar" (Nationalmusei
årsbok 1935). Th. N.
Grafström, Anders, präst, skald,
se s. 82.
Grafström, B ö r j e, bergsingenjör,
se s. 83.
Grafström, Erik, arméofficer, se
s. 82.
Grafström, Ernst, industriman,
se s. 82.
Grafström, Eskil, industriman,
se s. 82.
Grafström, Frithiof, präst,
skald, se s. 82.
Grafström, G i l l i s, arkitekt,
konståkare, se s. 83.
Grafström, Jonas Olof,
landskaps- och figurmålare, f. 11 juni
1855 i Attmars skn, Medelpad, † 30
mars 1933 i Stockholm. Föräldrar:
hemmansägaren Karl Peter G. och
Ingeborg Jonsdotter. — Efter att ha
genomgått folkhögskolan i Ålsta,
Medelpad, studerade G. vid Konstakad.
1875—82 och företog därunder resor
i Norrland, varifrån han medförde
landskapsbilder, som gjorde hans
namn känt på Konstfören: s
utställningar. År 1886 emigrerade ban till
Förenta staterna, där han skapade sig
en framstående ställning som både
konstnär och lärare. De första sju åren
tillbragte ban på västkusten, i
Spo-kane, Portland och San Francisco,
vars storslagna naturscenerier erbjödo
honom tacksamma motiv. År 1893
anställdes ban som lärare i teckning och
konsthistoria vid Bethany College i
Lindsborg, Kansas, och 1897—1926
var ban föreståndare för konstskolan i
Röck Island, som tillhör Augustana
College. Hundratals elever åtnjöto
där undervisning av G. Även på andra
sätt uträttade lian mycket för
smakens odling och konstintressets
höjande bland våra landsmän i Förenta
staterna. — Som utövande konstnär
utgick G. från den gamla skolan med
rötter i det akademiska
historiemåleriet och den düsseldorfska
landskapsstilen, men han ställde sig inte
oförstående för den nya riktningens krav
på renare färger och en mera
omedelbar uppfattning av motivet.
Huvudparten av hans senare verksamhet
utgöres av en rad altartavlor för de sv.
kyrkorna i Amerika, men han utförde
även monumentalmålningar av profan
art, t. ex. ett Lutherporträtt i staten
lowas historiska minneshall. G. åter-
Olof Grafström.
vände 1928 till Sverige och var de
sista fem åren av sitt liv bosatt i sin
födelsesocken. -—• Gift 1904 med Anna
Elvira Nilsson. Th. N.
Grafström, Inga T h y r a Carola,
textilkonstnärinna, f. 1 nov. 1864 i
Stockholm, † 16 april 1925 därstädes.
Föräldrar: konstnären professor
Johan Christoffer Boklund oeh Johanna
Carola Stuttgardter. — G. utbildade
sina konstnärliga anlag dels under
faderns ledning, dels vid Tekn. skolan
i Stockholm 1S81—82, varpå hon var
anställd hos Handarbetets vänner
1882—97. Sistn. år grundade hon en
egen textilateljé i Stockholm, som
redan 1898 övertogs av Nordiska
kompaniet men alltjämt stod under G:s
ledning till 1922, då lion på nytt
startade egen firma, ab. Thyra Grafströms
textilaffär. — G. kom att spela en
huvudroll på textilkonstens område
under flera decennier. Hennes namn
borgade för såväl teknisk som
konstnärlig kvalitet, och hennes lärjungar
och medarb. fingo hos henne den bästa
skolning. År 1907 erhöll lion Litteris
et artibus. — Gift 1894 med opera-
Thyra Grafström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
