Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granatenburg, Olof - Granberg, Einar - Granberg, Gunnar - 1. Granberg, Per Adolf - 2. Granberg, Johanna (Jeannette) Charlotta, författarinna, dotter tilL G. 1, se Stjernström - 3. Granberg, Louise Elisabeth, författarinna, syster till G. 2, se Stjernström - 1. Granberg, Rudolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Granatenburg
85
Granberg
Granatenburg, Olof, före
adlandet Bengtsson, militär, f. 1608, † 1679
(16S1?). — G. började sin krigstjänst
1628, deltog i trettioåriga kriget till
1634 och blev därefter löjtnant vid
ett värvat reg. i Riga. År 1639
utnämndes han till kapten vid Anders
Koskulls reg., och 1645 blev han
kapten och reg.-kvartermästare vid
Kexholms garnison. Som kommendant på
Kexholm 1655—57 försvarade han
tappert fästningen vid ryssarnas
långa belägring 1656. G. deltog i de
danska fälttågen som överstelöjtnant
vid Gustaf Horns reg., var 1665—71
kommendant på Nyslott i Finland och
blev sistn. år kommendant på
Visborgs slott i Visby. Han adlades 1662
med namnet G. — G:s första hustru
är okänd; gift 2) 1669 med Anna
Pohl. A. Åg.
Granberg, Per Einar Kristian
August, folkskollärare,
folklivsforskare, f. 9 april 1895 i Svegs skn,
Härjedalen. Föräldrar: folkskolläraren Erik
August G. och Kristina Persdotter
Engström. — G. avlade studentex.
1915 i Stockholm och folkskollärarex.
1917 i Härnösand. Sedan 1920 är han
folkskollärare i Krokom i Jämtland.
Han är en av repr. för den generation
norrländska skol- och prästmän, vilka
under 1900-talets första hälft varit
verksamma som dialektupptecknare
och folklorister. Hans forskningar,
som åtnjutit understöd från
Längman-ska kulturfonden, ha främst rört
allmogens frieriseder och
äktenskapsförhållanden i mellersta Norrland ur
ekonomisk och social synpunkt. Från
1925 har han samarbetat med
Landsmålsarkivet i Uppsala. G. liar utgivit
bl. a. släktboken "Rems- och
Gammel-skogargubbar" (1938) samt
publicerat uppsatser med ämnen ur
norrländsk kulturhistoria. — Gift 1) 1920
med Ellen Melena Frykholm, † 1927;
2) 1930 med Margit Louise
Glendo-wvre Ringius. M. R—g.
Granberg, Gunnar Karl
Ludvig, folkminnesforskare, f. 27 maj
1906 i Vireda skn, Jönköp. län.
Föräldrar: lantbrukaren Ludvig G. och
Hilma Larsson. — Efter studentex. i
Linköping 1926 blev G. i Uppsala
fil. kand. 1929, fil. mag. 1931, fil. lic.
1933, fil. dr 1935 och vid
Stockholms högskola docent i nordisk och
jämförande folkminnesforskning 1936.
Genom sin drsavh., "Skogsrået i
yngre nordisk folktradition", sökte
G., delvis i anslutning till sin lärare
C. W. von Sydow, påvisa de
psykologiska förutsättningarna för tron på
skogsrået, samtidigt som lian kunde
anknyta dessa föreställningars
skiftningar till olikheter i näringsliv och
sociala förhållanden i olika bygder.
G. anställdes 1929 vid Landsmåls- och
folkminnesarkivet i Uppsala, vilket
avsatte spår bl. a. i en del uppsatser
inom folktrons område. Dessutom
ägnade han sig särskilt ät studiet av
sambandet mellan sv. och finsk kultur.
Han var 1937—44 museilektor vid
Nord. mus. och kom där att ägna även
näringslivet uppmärksamhet. År 1936
startade G. i samarbete med ett antal
ledande folklivsforskare i olika
nordiska länder tidskr. Acta ethnologica,
som 1939 uppgick i tidskr. Folkliv. —
Som ordf. i Sveriges förenade
studentkårer 1935—37 arbetade G. för
internationell kontakt mellan studenter,
och senare liar lian deltagit i
utredningar rörande det statliga
skolungdomsutbytet med utlandet m. m. Han
tillhörde Kulturrådet och
Upplysningsnämnden 1935—40 samt blev
sistn. år pressattaché vid sv.
beskickningen i Helsingfors. År 1944 kallades
han att som sekr. i
Organisationskommittén för upplysningsverksamheten i
utlandet delta i organiserandet av den
sv. kulturpropagandan i utlandet.
Detta arbete ledde i jan. 1945 till
bildandet av Sv. inst. för kulturellt
utbyte med utlandet, till vars dir. G.
utsågs. — Gift 1929 med Rut
Forsslund. M. R—g.
1. Granberg, Per Adolf,
författare, boktryckare, f. 17 april 1770
i Göteborg, † 5 febr. 1841 i Stockholm.
Föräldrar: ämbetsmannen i
Ostin-diska kompaniet Peter G. och Lisa
Tranman. — G., som efter
tjänstgöring i Kammarkollegium blev sekr. i
Lantbruksakad. 1826, grundade 1810
tills, med C. Elmén ett boktryckeri i
Stockholm, av vilket han blev ensam
ägare 1812 och vilket övertogs av
L. Öberg 1827. Han utgav olika
tidskr. och var mycket produktiv som
skönlitterär och historisk förf. Som
skönlitterär förf. debuterade lian med
ett dikthäfte och ett par noveller i
den känslosamma stil, vilken
utmärkte det slutande 1700-talet, men gav
samtidigt prov på vaken
iakttagelseförmåga och intresse för vardagslivets
konstlösa detaljer, varigenom han
föregrep Fredrik Cederborghs
realistiska vardagsskildring. På grund
av sin iver att omfatta den gamla
skolans akademiska smak
förlöjligades han av nyromantikerna men
belönades i stället icke mindre än fem
gånger av Sv. akad. Han
medarbetade bl. a. i Anmärkaren, var
teaterrecensent ocli medred. i Wallmarks
Journal, skrev äreminnen och en
samling "Skaldestycken" (1813) samt
framträdde som dramatiker i
Ivotze-bues stil med bl. a. dramat "Svante
Sture och Märta Leijonhufvud"
(1812), som blev en publikframgång,
och tragedin " Jorund", som belönades
med Sv. akad:s stora pris 1812 och
trycktes 1813 men aldrig blev
uppförd. G. utgav även "Dramatiska
skrifter" (1811) och "Nyare
dramatiska skrifter" (1837) samt översatte
"Hamlet" ehuru med dåligt resultat.
Som historisk förf. värderades han
högt av 1809 års män, och han fick
bl. a. i uppdrag att skriva "Historisk
tafla af f. d. konung Gustaf IV
Adolphs sednaste regeringsår" (1—3,
1810—11), som med sina skarpa
angrepp mot den landsförvisade
konungen blev mycket läst och även
översattes till flera främmande språk. Mest
kända i lians produktion äro f. ö.
"Utkast til en Svensk statistik" (1816—
20), ett systematiskt pionjärarbete,
samt de historiska verken
"Skandinaviens historia under konungarne af
Folkungaätten" (1819) och
"Skandinaviens krigs-Historia ifrån Kalmare
förenings upphäfvande till freden
efter konung Oarl XII:s död" (1821).
G. blev led. av Lantbruksakad. 1826.
—■ Gift 1811 med Jeanetta Vilhelmina
Hedmansson. — Litt.: N. Sylvan, "Sv.
realistisk roman 1795—1830" (1942);
U. Willers, "Tillkomsten av’Historisk
tafla’ " (Hist. tidskr. 1943). R. A., Sy.
2. Granberg, Johanna
[Jeanne 11 e) Charlotta, författarinna,
dotter till G. 1, se Stjernström.
3. Granberg, Louise
Elisabet, författarinna, syster till G. 2,
se Stjernström.
1. Granberg, Johan Rudolf,
genre-, porträtt- och landskapsmålare,
f. 18 okt, 1828 i Stockholm, † 7 mars
1903 därstädes. Fadern var svarvare.
— G. var elev vid Konstakad. 1850—
61 och framträdde på dess
utställningar med altartavlor och bibliska
motiv i mindre format, ss. "Faraos
dotter finner Moses". Någon
självständig insats i sv. konst kom han
aldrig att göra, men lians små
idylliska tavlor med stämningsfulla
landskap kring ett staffage av människor
eller djur äro omsorgsfullt studerade
Gunnar Granberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
