- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
88

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Grandinson, Emil - Granér, Cyrus - Granhall, Ingvar - Granholm, Axel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Granholm

S88

Granholm

tima (sedermera Komedi-) teatern,
där han bl. a. gjorde en observerad
iscensättning av J. Galsworthys
"Vildfåglar". -— Vid sidan av sin
verksamhet som utövande teaterman var G. en
flitig översättare av operalibretti och
dramatik, varjämte han medarbetade
i ett flertal tidn. och tidskr. som
tea-terteoretisk skriftställare. Han utgav
1902 "Teatern vid Trädgårdsgatan".
— Ogift. S. T.

Granér, Cyrus Teodor, pedagog,
musikdirektör, skriftställare, f. 6
jan. 1870 i Oskarshamn, † 26 aug. 1937
i Stockholm. Föräldrar:
folkskolläraren och organisten Sven August G.
och Engel Maria Nyström. — G.
genomgick läroverket i hemstaden och
folkskoleseminariet i Uppsala,
varifrån ban utexaminerades 1891. Ären
1892—96 var han lärare vid
Oskarshamns folkskola, och samtidigt bedrev
han studier vid Musikkonservatoriet,
där lian 1895 avlade musiklärare-,
kyrkosångare- och organistex. Han
var 1896—1933 organist och
folkskollärare i Brännkyrka, blev 1907
överlärare och var 1910—13
folkskolinspektör i Södermanland. G. var 1916—
18 en av ledarna av Förb. Fysisk
fostran. — G. ägnade sig med iver åt
administrativa uppgifter rörande
kyrkomusikerna. Bl. a. var han 1901—19
samt 1928—37 led. av centralstyr. för
Sveriges allm. organist- och
kantors-fören. Ären 1901—10 utgav han
dessutom denna fören :s årsskrift, och 1907
—33 var han generalsekr. för de
allmänna organistmötena. I vida kretsar
liar han dock främst blivit känd som
förf. och utgivare av utmärkta
barnböcker och sagor, ss. "Burre
Busse"-serien (1908—21) och "Trollfar i
Sirørreberget" (1917). — Gift 1896
med Emma Crabbe. G. P.

Granhall, Karl Ingvar Elias,
ärftlighetsforskare, växtförädlare, f.
10 april 1906 i Döderhults skn,
Kalmar län. Föräldrar: lantbrukaren
Karl Enoch Johansson och Selma
Hillevi Kristina Erlandsson. — G.
avlade studentex. i Jönköping 1925, blev
fil. kand. i Lund 1930,
utexaminerades från Ultuna lantbruksinst. 1932
och blev fil. lic. i Lund 1937 samt fil.
dr där 1943. Han var assistent vid
Sveriges utsädesfören. i Svalöv 1932
—37, blev där ledare för
förädlingsarbetena med lin 1938 och är alltsedan
1939 föreståndare för rotfrukts- och
linavd., sedan 1940 även föreståndare
för linlaboratoriet och sedan 1943
ledare av kornförädlingen. År 1940 blev
ban sakkunnig i Statens linnämnd.
För studier i försöksteknik och
växtodling liar lian gjort resor till
England, östersjöländerna ocli
mellaneuropeiska länder. G. liar utgivit ett
flertal större och mindre arbeten i

ärftlighets-, växtförädlings- och
växtodlingsfrågor. Särskilt kunna
nämnas "En lönande spannmålsodling"
(1935, tills, med Å. Åkerman),
"Swe-dish contributions to the development
of plant breeding" (1938, tills, med
Å. Åkerman, A. Müntzing m. fi.),
"Studier över svensk lanthavre"
(1938), "Odling av olje- och
spånadsväxter" (1940, tills, med G.
Andersson), "Genetical and physiological
studies in interspecific wlieat crosses"
(1943, drsavh.) och
"Spånadsväxtod-ling" (1944). —Gift 1933 med Margit
Viktoria Lindell. S. L.

Granholm, Axel Magnus,
järnvägsman, ämbetsman, f. 19 aug. 1872
i Smedjebacken, Kopparb. län.
Föräldrar: handlanden Axel G. och Clara
Mathilda Carlsson. — Efter
mogen-hetsex. i Falun 1890 utexaminerades
G. från Tekn. högskolans väg- och
vat-tenbyggnadsavd. 1894; 1892—94 var
ban elev vid Statens
järnvägsbyggnader. Åren 1895—96 var han bitr.
ingenjör hos lantbruksingenjören i
Kopparb. län och projekterade
samtidigt 1896 Klarälvsdalens järnväg samt
blev 1897 bitr. ingenjör vid Statens
järnvägsbyggnader och 1898
avd.-ingenjör vid Riksgränsbanebygget,
som s. å. påbörjades. Han kom
därunder att fästa blickarna vid sig
genom den skicklighet och kraft,
varmed han skötte såväl arbetena som
arbetarna ("rallarna") under de mycket
svåra förhållanden, som rådde vid
detta järnvägsbygge genom den
ödsliga och svårtillgängliga fjällvärlden.
Därifrån flyttadeshan som
avd.-ingenjör till Bohusbanan och ledde bl. a.
byggandet av den stora järnvägsbron
över Göta älv samt var i slutskedet av
nämnda banbygge arbetschef. Som
sådan ledde han därefter byggandet av
banan Skellefteå—Bastuträsk. Han
tjänstgjorde därefter hos den
nybildade Vattenfallsstyr. som platschef
vid anläggandet av Porjus
kraftstation 1910—13. Det var ett stort
kraftverk av alldeles ny typ med
maskin-station inuti berget och tunnlar för
till- ocli avlopp, en väldig damm samt
ett samhälle, som skulle byggas.
Arbetet ställde stora krav både i fråga
om konstruktioner samt arbetenas
planläggning och utförande. Sin andel
därav utförde G. på ett sätt, som
tillvann honom uppmärksamhet även
på högsta ort. När
generaldir.-tjäns-ten vid Statens järnvägar (S. J.)
hösten 1913 helt oväntat blev ledig,
erbjöds densamma åt G. Han
återvände sålunda vid fyrtioett års ålder
som chef till sitt gamla verk och
kvarstod där t. o. m. 1937. Under hans
kraftfulla ledning genomgick vårt
statsbaneväsen en betydande
utveckling. Den unge chefen manövrerade

skickligt sitt företag under de enorma
påfrestningar, som våra statsbanor
utsattes för under första världskrigets
år. Han genomförde snabbt en
förstärkning av trafikapparaten
organisatoriskt och tekniskt. Då
regeringen ej stödde G:s förslag att möta
ökningen i driftskostnaderna med en
höjning av taxorna, försämrades
statsjärnvägarnas ekonomi vid nedgången
i trafiken under de sista krigsåren, sä
att de till sist gingo med förlust.
Under kriget hade emellertid G. mognat
till en driftig företagsledare, som noga
följde den av riksdagen uppställda
maximen, att statens affärsverk skola
förränta det investerade kapitalet.
Efter 1919 genomförde lian en långt
gående rationalisering av
verksamheten, och snart- kunde S. J. ånyo visa
ett ekonomiskt tillfredsställande
resultat. Ett stort och förtjänstfullt
arbete nedlade G. på införande av
tidsenliga taxor liksom också på
ingjutande av en kommersiell anda hos
de tjänstemän, som handhade
uppgörelser betr. transporter. Det gällde
att för S. J. förvärva största möjliga
trafik i konkurrens med andra
trafikmedel, bilar och sjöfart. En viktig
faktor vid förbättrandet av S.J:s
kapacitet och driftsekonomi var
övergången till elektrisk drift. Redan 1915 hade
detta genomförts vid Riksgränsbanan.
Elektrifiering av Västra stambanan
beslöts i princip av riksdagen 1920,
men G. visade stor försiktighet vid
bestämmandet av den tidpunkt, vid
vilken elektrifieringen skulle
genomföras. Sedan detta skett 1923—26
efter förhandsstudier bl. a, i Förenta
staterna och alla fördelar med
elektrifieringen blivit genom praktisk drift
styrkta, drev G. med all kraft fram
elektrifiering av alla S. J:s
linjer av betydenhet. — Det var
naturligt, att G. känslomässigt hade
intresse för järnvägsnätets
utsträckande i Norrland, men ban vakade noga
över, att man ej byggde järnvägar,
där den moderna buss- och
godsbil-linjen var en nationalekonomiskt
riktigare lösning. Under G:s långa
chefstid fullbordades sålunda Inlandsbanan
från Sveg till Jokkmokk (delen söder
om Sveg förvärvades genom köp),
grenbanan Sveg—Hede, tvärbanorna
Forsmo—Hoting, Hällnäs—Stensele,
Jörn—Arvidsjaur samt
kompletteringslinjerna Umeå—Holmsund och
Karungi—Haparanda med
sammanbindningsbanan till Torneå. I
mellersta Sverige märkas särskilt utförandet
av linjen över den nya Årstabron och
den nya Södertäljelinjen. Dessutom
byggdes dubbelspår på hårt
ansträngda trafiksträckor. — G. strävade
också oavlåtligt att höja den tekniska
standarden på såväl själva banan som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free