Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Grevillius, Anders - 2. Grevillius, Nils - Grewin, Fredrik - Greyerz, von, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 von Greyerz
1. Grevillius, Anders Yngve,
botanist, f. 7 jan. 1864 i Norrköping, †
2 juli 1925 i Arnstadt i Thüringen,
Tyskland. Föräldrar:
kontraktsprosten fil. dr Johan August G. och
Alfhild Blenda Rosaura Ejserman. ■— G.
avlade mogenhetsex. i Norrköping
1882 och blev vid Uppsala univ. fil.
kand. 1885 samt fil. lic. och fil. dr
1891. Under några år var lian
därefter verksam vid Stockholms
högskola, och 1896 for han till Tyskland,
där han sedan kom att bli bosatt. Åren
1896—98 var han assistent hos
svampforskaren prof. O. Brefeld i Münster,
och 1898 utsågs han till botanist och
avd.-föreståndare vid
Landwirtschaft-liche Versuchsstation i Kempen am
Rhein: på grund av sjukdom avgick
han 1921. — G. gjorde sig bemärkt
genom en rad värdefulla botaniska
undersökningar. Flera av hans
tidigare arbeten tillhöra växtanatomin,
ss. drsavh. samt en avh. över Ölands
xerofila fanerogamer (1896). En
intressant studie över landväxters
invandring på av sådana förut ej
bevuxen mark är hans uppsats "Om
vegetationens utveckling på de [genom
sjöns sänkningar 1882 och 1886]
nybildade Hjelmar-öarne" (1893). G:s
arbeten över norrländska
växtsamhällen (1894—95) ha av G. Andersson
och S. Birger betecknats som
"banbrytande för en ny syn på den
nordsvenska vegetationen". Under sin
Tysklandstid publicerade han bl. a.
monografier över växtfamiljer i
"Le-bensgeschichte der Blütenpflanzen
Mitteleuropas" och utgav ett
exsic-katverk med text över gallbildningar.
Särskilt bör G. hedras för den
omfattande och trofasta möda han genom
omsorgsfulla referat i Botanisches
Centralblatt 1896—1924 nedlade på
att sprida kännedom om nyvunna
resultat inom vårt lands botaniska
forskning. — Gift 1900 med Hilma
Katarina Larcén. — Litt.: biografi av
J. A. O. Skårman i Sv. botan. tidskr.
1925. S. L.
2. Grevillius, Nils, dirigent, f. 7
mars 1893 i Stockholm. Föräldrar:
redaktören Carl Isak Alfred G. och
Alma Fredrika Sofia Lindahl. —
Redan som sexåring började G. spela
violin, vilka studier han senare fortsatte
under F. Books ledning vid
Musikkon-servatoriet 1905—11. Studierna
finansierade han bl. a. genom att ta
engagemang som danspianist. Åren
1911—14 var G. anställd som förste
violinist i hovkapellet. Dirigering
studerade lian vid konservatoriet i
Son-dershausen 1913—14 och sistn. år även
i London. Han var 1914—20 andre
dirigent vid Konsertfören. i
Stockholm och från 1916 dessutom
repeti-tör vid K. teatern. Åren 1920—22
fortsatte G. sina utländska studier samt
hade gästengagemang bl. a. som
kapellmästare vid Théåtre des
Champs-Elysées i Paris 1921 och 1922—23, vid
Sv. baletten där och vid
Tonkünstler-vereins orkester i Wien. Han blev
1922 kapellmästare vid hovkapellet,
erhöll 1930 hovkapellmästares titel
och är sedan 1932 hovkapellets chef.
Åren 1927—39 var han Stockholms
radioorkesters ledare. Han har som
gästdirigent förutom vid sv.
orkester-fören:ar framträtt i bl. a. Paris,
Berlin, Wien, Milano och Prag samt i de
nordiska länderna, varvid han särskilt
i Köpenhamn vunnit stor popularitet.
Han har gjort ett flertal
grammofoninspelningar. — Kunnighet, ett
utpräglat rytmiskt sinne, en grundlig
rutin, ej minst slagtekniskt, och
mångsidighet känneteckna G:s
konstnärskap. Sin största insats har han gjort
som operadirigent med en repertoar
från musikdrama till operett. Medan
man tidigare särskilt lovordat G:s
tolkning av italienska och franska
operor, icke minst Puccinis, har hans
framförande under senare år av
Wagners verk, enkannerligen
"Mäster-sångarna" och "Nibelungenringen",
väckt berättigad uppmärksamhet.
Han blev 1932 led. av Mus. akad. —
Gift 1) 1917—31 med Dagmar
Söder-bergh; 2) 1934 med Margareta
Wilhelmsdotter De Geer. G. M.
Grewin, Fredrik Waldemar,
industriman, f. 20 sept. 1880 i Malmö,
† 26 okt. 1944 i Stockholm. Föräldrar:
stadstjänaren Mårten G. och Maria
Amelie Andersson. — G.
utexaminerades från Malmö tekn. elementarskola
1900 och genomgick sedan Techn.
Hoehschule i Hannover, där lian blev
diplomingenjör 1904. Han var 1904—
10 elektrotekniker vid ASEA: s
Malmöfilial och 1910—13 vid Elektriska
prövningsanstalten i Stockholm. I
slutet av 1913 anställdes han som kraft-
ingenjör vid Hallsta pappersbruk i
Hallstavik, som då höll på att byggas.
Därmed kom G. in på det område,
pap-pers- och cellulosaindustrin, och i det
företag, Holmens bruks & fabriks ab.,
som lian sedan helt ägnade sina
krafter. Åren 1915—27 var han
överingenjör och tekn. dir. vid Holmens bruk i
Norrköping samt från 1927 till sin
död disponent vid Hallsta
pappersbruk. Med stor energi genomförde G.
ett nydanings- och
moderniseringsarbete av betydande mått vid Holmens
bruks olika anläggningar. Bl. a.
åstadkom han en viktig
kvalitetsförbättring av tidn.-papperet. Åren 1924—29
var han ordf. i Sv. pappers- och
cellu-losaingeniörsfören. Han var en
förgrundsgestalt inom sv.
pappersindustri under en tid av stark utveckling
för densamma och mångsidigt
verksam för förbättrande av dess
arbetsvillkor. Dels medverkade han vid
skapandet av en bättre
ingenjörsutbildning i branschen genom inrättandet
vid Tekn. högskolan av institutionen
för cellulosateknik och träkemi, dels
var han en av initiativtagarna till
Sv. träforskningsinst., beslutat 1942,
styr.-led. där och v. ordf. i dess
stödorganisation, Stiftelsen Sv.
träforskning, och dels var han slutligen ordf.
i det forskningsråd, som närmast
ansvarar för driften av
centrallaboratorierna för pappers-, trämasse- och
wallboardteknik. G. var styr.-led. i
Sveriges pappersbruksförb., i Holmens
bruks & fabriks ab. från 1920 och i
Sveriges industriförb:s
arbetsledare-inst. från 1930. Han blev led. av Ing.
vet. akad. 1931. Under sin tid i
Norrköping tillhörde han stadsfullmäktige
där och dess beredningsutskott. G.
utgav skrifter i ångteknik, pappers- och
cellulosatillverkning och närstående
ämnen. — Gift 1906 med Gerda
Amalia Petersen. H. N—m.
Greyerz, von, gammal schweizisk
ätt, av vilken medl. redan fore 1329
Fredrik G-rewin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
