Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Grill, Claes - 11. Grill, Balthazar - Grim, Herman Niclas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grill
109
Grill
företog han resor till Frankrike,
England och Ryssland, och 1874—75
"tjänstgjorde han vid franska armén.
Hemkommen från Ryssland 1897
utnämndes han s. å. till
fortifikationsbefälhavare i Göteborg, vilken
befattning ban, från 1902 som major,
inne-liade till 1907. G:s stora duglighet som
fästningsbyggare togs under denna
tid i anspråk vid byggandet av
Älvsborgs fästning. Han tjänstgjorde
också som dess kommendant 1904—07
■och utnämndes sistn. år till
överstelöjtnant. Efter att under tre år ha
varit chef för fortifikationens
fäst-ningsbyggnadsavd. erhöll han 1909
överstes avsked. Han invaldes i
Krigs-vet. akad. 1909. Ären 1S90—96 var
ban lärare i krigsbyggnadskonst vid
Krigsskolan. — Vid sidan av tjänsten
ägnade sig G. åt studiet av insekter,
särskilt skalbaggar. Han fick 1888
i uppdrag att ordna Riksmus :s stora
samlingar och kom då på tanken att
utarbeta en katalog över de
skandinaviska skalbaggsarterna. Hans
"Cata-logus Coleopterorum Scandinaviæ,
Daniæ et Fenniæ" (1896), som är
resultatet av sju års träget arbete,
varunder han ägnade de entomologiska
samlingarna i Stockholm, Uppsala
och Lund ett kritiskt studium,
upptager 4 034 arter och har blivit till
ovärderlig nytta för det
entomologiska studiet i de nordiska länderna.
Inkomsten av katalogen skänkte G. till
Entomologiska fören. i Stockholm
som en grundplåt till en
stipendiefond för entomologiskt intresserad
skolungdom. Som ett bidrag för att
popularisera insektsstudiet torde man
även få betrakta lians tidigare
utgivna "Entomologisk latinsk-svensk
ordbok" (1888). Som styr.-led. i
Entomologiska fören. i Stockholm 1892—
97 och därunder sekr. från 1894
deltog G. mycket verksamt för skapandet
av den praktiskt entomologiska
försöksanstalt, som under namnet Sta-
tens entomologiska anstalt stod
färdig 1897; även senare, 1911—18, var
lian styr.-led. i Entomologiska fören.
Hans stora intresse för den
tillämpade entomologin framgår även av en
rad uppsatser och artiklar i
Entomologisk tidskr. ss. "Några önskemål för
entomologien i Sverige" (1889) och
"Den praktiska entomologiens
ställning i Ryssland" (1893). G. blev 1903
led. av Vet. o. vitt. samh. och 1918
hedersled, i Entomologiska fören. Sin
vackra skalbaggssamling skänkte han
1918 till Skogshögskolan. — Gift 1883
med Maria Lovisa Emilia
Reuterskiöld. B. T—d.
11. Grill, Andreas Balthasar,
industriman, f. 3 okt. 1857 i Lerbäcks
skn, Örebro län, † 10 aug. 1942 i
Djursholm. Son till G. 9. — Efter
mogenhetsex. i Örebro 1876 studerade
G. vid Uppsala univ. 1876—78,
varefter ban erhöll praktisk utbildning
som bankman i bl. a. Stockholm och
Hamburg. Ären 1888—90 var han
först privatsekr. hos
vapenfabrikanten Thorsten Nordenfelt i London och
därefter anställd vid Maxim
Nordenfelt guns and ammunition co. ltd i
London, den stora firman för
kulsprutetillverkning enligt Nordenfelts
patent. Återkommen till Sverige knöts
G. till det uppländska järnbruket
Gysinge i egenskap av chef 1890—1902
för dess kontor i Stockholm. Åren
1896—1916 var ban verkst. dir. i ab.
Gerh. Arehns mekaniska verkstad i
Stockholm. Under G:s ledning
upparbetades detta företag i hög grad,
och firmans automatmaskiner
erhöllo internat, anseende samt
exporterades jorden runt. G. var styr.-led.
i sistn. bolag 1896—1932. I
Djursholm var han v. ordf. i
kommunalnämnden 1903—13 och tillhörde
stadsfullmäktige 1903—17. Han var led. av
styr. för bl. a. Uppsala—Gäfle
järn-vägsab. 1910—33. — Gift 1891 med
Violet Perren Maycock. S. R.
Grim, SermanNiclas, läkare,
bergsman, f. 1641 i Visby, † 8 april
1711 i Stockholm. Son till
hovfältskären Nils (Niclas) G. — Redan G:s
dubbla yrkestitel antyder ett brokigt
livsöde, som ett mångfrestande
temperament, en orolig epok och
primiti-viteten i dåtida fackutbildning
gemensamt bidra att förklara. Han
studerade bl. a. i Danmark, där läraren var
på en gång läkare och alkemist, och i
Holland, där han vid tjuguett års ålder
1662 promoverades till med. dr. Efter
en expedition till Novaja Semlja 1663
tjänade G. i Holland som pestläkare
(under kriget mot England) och i
Nederländska Indien (1671—78) som
sjukhusläkare i Batavia och
bergmästare på Sumatra. Han var verksam
som praktiserande läkare i Holland och
Herman Niclas Grim, Målning (detalj) av
M. Mijtens d. ä. på 1690-talet
(Medicinalstyrelsen).
Nürnberg, som livmedikus i
Ostfries-land och som garnisonsläkare i
Tön-ning samt återvände tillfälligt till
Sverige 1683—85, då han var
provinsialläkare i Södermanland, men för
alltid först vid 1690-talets mitt. En
ny ostindisk resa (1682—83) under
denna G:s kringflackande tid torde ha
berott på sv. uppdrag (se Grill,
Baltzar) att från Sumatra hemföra
indiskt silver. Efter femårig praktik
under 1690-talet på sin hemö Gotland
slog sig G. ned i Stockholm, där han
1704 blev bisittare i Collegium
medi-cum, 1706 livmedikus och stadsläkare
samt 1710 pestläkare under den svåra
farsot, som följ. år bortryckte honom
själv. —• G. förvärvade värdefulla
na-turaliesamlingar, som 1686 inlöstes av
staten, arbetade ett par år som
kemist vid Bergskollegiets
laboratorium (1698—99) och utgav skrifter
av biologiskt, medicinskt, kemiskt ocli
mineralogiskt innehåll. I mångsidig
begåvning påminner han om sin
samtida Urban Hjärne, det nämnda
laboratoriets upphovsman. G:s
användning av latinet i sin ganska
omfångsrika litterära alstring, som
delvis trycktes utomlands (i Batavia,
Amsterdam, Nurnberg), har kanske
bidragit att göra hans skrifter mindre
kända. Vid sidan av monografier över
kanelträdet (1674) och ön Ceylon
(1677—79) samt en lärobok,
"Compendium medicochymicum" (1679,
1684), märkes i lians produktion en
bergsteknisk avh. om Salida
silvergruva på Sumatra (1687 K som
enligt en fackman (C. Sahlin)
innehåller den första i Sverige tryckta
gruv-kartan. — Ogift. — Litt.: C. Sahlin,
"Guld- och silvermalm från Sumatra,
försmält vid Sala silververk på
1690-talet" (i Med hammare och fackla,
årsbok utg. av Sancte örjens gille,
1936). S. R., Cgn.
Balthazar Grill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
