Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grimberg, Carl - Grimlund, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grimberg 110 Grimluncf
Carl Grimberg.
Grimberg, Carl Gustaf,
historiker, författare, f. 22 sept. 1875 i
Göteborg, † 11 juni 1941 i Djursholm.
Föräldrar: folkskolläraren Joel G.
och Charlotta Anderson. — Efter
mogenhetsex. i Göteborg 1893 studerade
G. vid Göteborgs högskola, där han
blev fil. kand. 1896, fil. lic. 1902 samt
fil. dr 1903 på avh. "De diplomatiska
förbindelserna mellan Sverige och
Preussen 1804—1808". Han
undervisade 1897—1901 vid Göteborgs
real-läroverk, 1901—03 vid Göteborgs
högre samskola, 1903—04 vid
Wallin-ska skolan i Stockholm och 1904—OS
vid Lundsbergs skola samt var 1906
—09 docent i historia vid Göteborgs
högskola men till stor del tjänstledig
på grund av sitt författarskap och
tjänstgöringen vid Lundsberg. Ären
1907—08 var han, utan att någonsin
tjänstgöra, lektor i historia och
modersmålet vid Högre allm. läroverket
i Uppsala. — Under vistelsen vid
Lundsberg började G., driven av
nationellt betonad entusiasm för
lärarkallet och av kritik mot historie-
undervisningen i Sverige, att ge ut
läroboken "Sveriges historia i
sammanhang med Danmarks och Norges
för realskolan" (1—5, 1905—10; 12:e
uppl. 1940). Den var banbrytande
genom sitt eggande, åskådliga
framställningssätt men även genom den
breda plats G. gav åt det
kulturhistoriska elementet i framställningen.
Ungefär samtidigt utgav han
"Sveriges historia för folkskolan" (1906—
09; 11 :e uppl. 1935—38) och "Svensk
kommunal- och statskunskap" (tills,
med P. Holmén m. fi., 1913; 6:e uppl.
1929), av vilka den förstnämnda efter
trettio år är bland de allra mest
spridda av folkskolans läroböcker. Under
dessa år blev G. klar över sin
livsuppgift: han ville berätta Sveriges
historia för folket. Sedan 1908 chef för ab.
P. A. Norstedt & söners litterära avd.
utgav lian "Ur källorna till Sveriges
historia" (tills, med E. Hildebrand,
1911—12), "Svenska krigarbragder"
(tills, med H. Uddgren, 1914) och
"Svenska folkets underbara öden" (1
—9, 1913—24; 2 supplementbd, 1932,
1938). Det sistnämnda verket utkom
först i häften. Brett målande med
framhävande av det fängslande oeh
färgrika, ibland drastiska, ofta genom
avtryck av långa aktstycken i
berättelsen, väckte det ett ojämförligt
publikintresse och hann i G:s livstid
utkomma i över 100 000 ex. Utan att
fördjupa sig i de vetenskapliga
problemen eller att göra anspråk på
enhetlig överblick över stoffet skänkte G.,
skickligt — ehuru ofta starkt
polemiskt —- utnyttjande de senaste
årtiondenas forskningsresultat, med
detta verk sitt folk en enastående rik
källa till kunskap om sv. historia.
Han gav därmed enligt mångas
mening ett bidrag till berikandet av de
breda lagrens nationalmedvetande. —
Stimulerad av framgången började G.
efter 1918, då lian avgick från sin
förlagstjänst, att skriva en
världshistoria. Till en början ett arbete vid sidan
av "ödena" blev den efter 1925 hans
huvudsakliga sysselsättning. Det stort
upplagda verket utkom under titeln
"Världshistoria. Folkens liv och
kultur" (1—10, behandlande tiden till
1715, 1926—41). Fr. o. m. bd 7
inträdde fil. lic. R. Svanström som
med-arb.; lian fortsätter utgivningen efter
G:s död. Fastän G. här haft svårare
att anpassa sin metod efter det
väldiga materialet, är dock även detta
verk ett imponerande prov på hans
goda berättartalang och hans förmåga
att färgrikt åskådliggöra stoffet. Både
detta verk och "Svenska folkets
underbara öden" ha översatts till flera
främmande språk. — Bland G:s
mindre studier märkes "Ur den
svenska industriens äldre historia" (i "Sv.
industrien vid kvartsekelskiftet 1925",
1926). — Gift 1919 med
friherrinnan Eva Carlsdotter Sparre. S. W.
Grimlund, Hugo Vilhelm
Alexander, skolman, f. 7 sept. 1882 i
Kristianstad. Föräldrar: bryggmästaren
Otto Julius G. och Anna Maria
Elisabeth Leczinsky. — Efter
mogenhetsex. i Kristianstad 1901 bedrev G. från
1902 naturvetenskapliga studier i
Lund, där lian 1904 avlade fil.
kand.-ex. Han har företagit resor till
Tyskland, Frankrike, Schweiz m. fi.
länder för att studera skolförhållanden.
— Åren 1905—07 var G. vik. adjunkt
vid läroverket i Kalmar och 1908
vid Högre realläroverket å Norrmalm
i Stockholm. I slutet av 1908
utnämndes lian till adjunkt i Kalmar, och
1921 blev han rektor vid realskolan i
Oskarshamn. Sedan 1929 är han
rektor vid Vasa realskola i Stockholm.
Åren 1926—31 och 1934 var G. tidvis
tf. undervisningsråd och 1931—32
led. av läroverkssakkunniga; 1935
blev han led. av kulturrådet, 1936
sakkunnig för lönereglering inom stat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
