- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
111

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grimlund, Hugo - Grimlund, Otto - Grip, Birger Nilsson, friherre, riksråd, se s. 112 - Grip, Bo Jonsson, drots, se Bo Jonsson Grip - Grip, Christopher - Grip, Elias

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Grimlund

111

Grip

Hugo Grimlund.

liga läroanstalter och 1937 led. av
allm. lönenämnden. — G:s
mångsidiga organisationsförmåga har tagits i
anspråk för förtroendeposter inom
hans verksamhetsområde som
skolman och inom det kommunala livet.
Bl. a. var han 1930—38 ordf. i
Läroverkslärarnes riksförb. och 1931 dess
repr. vid en internationell kongress i
Paris. G. har varit stadsfullmäktig
(högernian) i Kalmar, i Oskarshamn
och 1934—38 i Stockholm samt var led.
av folkskoledirektionen 1934—38 och
av Stockholms kyrkliga ungdomsråd
1935. Tills, med H. Wallin utgav G.
1933 års läroverksstadga och
berättelse över "Fjortonde nordiska
skolmötet" (1935). — Som pedagog har
G. varit förespråkare för en framsynt
och besinningsfull reformpolitik,
varvid lian bl. a. pläderat för att den
högre skolutbildningen också borde
omfatta praktisk undervisning. —
Gift 1919 med Hildur Gustafva
Amalia Carpelan. B—z.

Grimlund, Otto Bernhard,
politiker, tidningsman, godsägare, f. 30
dec. 1893 i Malmö. Föräldrar:
handskmakaren Wilhelm Nicolaus G.
och Carolina Liljegren. — G. var elev
vid Malmö högre allm. läroverk 1903
—09 och verkade som fri journalist
1911—17. Han anslöt sig 1911 till den
socialdemokratiska ungdomsrörelsen
och blev senare en av
förgrundsgestalterna i det vänstersocialistiska
partiet, vars repr. han var vid den
kommunistiska internationalens bildande
i Moskva 1919. Åren 1918—25
tillhörde han den kommunistiska
partiledningen, men sedan 1930 är han åter
socialdemokrat. G. var chef för den
ryska telegrambyrån Rosta 1919—20
och red.-sekr. vid Folkets Dagblad
Politiken 1917—29 (med avbrott för
1920 och 1923—24) samt dess
utrikes-red. 1923—24. Han har intagit en
ledande plats inom sv. och internat.

hyresgäströrelse, varit led. av
Stockholms stadsfullmäktige (1927—31)
oeh innehaft flera kommunala
uppdrag 1925—36. G. är sedan 1942
godsägare i Klintehamn på Gotland. — G.
utgav 1917 under sign. Erie Örn den
uppmärksammade skriften
"öster-rikes Brutus" och liar senare
framträtt med bl. a. "Mannerheim den
blodige" (1919), skrifter i
fastighetsfrågor samt ett flertal övers. -— Gift
1917 med Olga Nilsson. R. A.

Grip, Johan Anton Wolff,
diplomat, f. 30 april 1844 i Bergen,
Norge, † 1 april 1922 i Schweiz.
Föräldrar: köpmannen Rolf Olsen G. och
Charlotte Amalie Wolff. — G. avlade
studentex. i Bergen 1862 och blev jur.
kand. i Oslo 1866. Två år senare
flyttade han till Stockholm oeh fick
anställning vid Utrikesdep. som andre
sekr. Sedan tjänstgjorde han vid olika
sv.-norska legationer i Europa och
Förenta staterna, tills han 18S4
utnämndes till minister i Madrid,
varifrån han 1889 förflyttades till
Washington. Vid unionsupplösningen
stannade han kvar i sv. tjänst och blev
1906 sv. medborgare. S. å. försattes
han i disponibilitet, 1911 tog han
avsked, och året därpå bosatte han sig i
Schweiz, där han stannade till sin
död. —■ År 1882 företog han i officiellt
uppdrag en resa till Hawaii, som lian
skildrade i boken "Rundt jorden.
Dag-boksoptegnelser" (1884). ■— Ogift.

T. M.

Grip, Birger Nilsson, friherre,
riksråd, se s. 112.

Grip, Bo Jonsson, drots, se Bo
Jonsson Grip.

Grip, Christopher Andersson,
före 1562 Stråle, krigare,
slottshövits-man, f. 1518, † 16 maj 1599 i Kalmar.
Föräldrar: väpnaren Anders Olofsson
(Stråle) och Märta Birgersdotter
(Drake). Om G:s ätt se Stråle. ■—- G.
blev i febr. 1563 skeppshövitsman men
förordnades redan i nov. s. å. till
befälhavare för krigsfolket i Stockholm
under den tid Erik XIV befann sig i
fält mot danskarna. Följ. år
befordrades lian till underamiral i Jakob
Bagges flotta. År 1577 var G. hovmästare
hos Gustav Vasas dotter Elisabet.
Snart återvände han dock till
krigstjänsten och var 1579—84 slottsfogde
på Borgholm, där befästningsarbetena
då drevos med största iver. Han
förflyttades 1586 till Kalmar och
tjänstgjorde där till 1590 i skilda
befattningar: som ståthållare, som
slottsfogde och som befälhavare för stadens
trupper. Hans öden under de närmast
följ. åren äro dunkla. I striden mellan
Sigismund och hertig Karl tog G. den
laglige kungens parti och placerades
av denne 1598 som underbefälhavare
på Kalmar slott. Sedan staden följ.

Elias Grip.

år tvingats kapitulera, avrättades G.
jämte ståthållaren Johan Sparre och
flera andra. — Gift 1) med Kerstin
Fleming-, 2) 1577 med Gertrud
Ulfs-dotter (Snakenborg), † 1588; 3) 1589
med Catharina Stensdotter
(tillbakaseende ulv). S. G.

Grip, Elias, språkforskare,
kulturhistoriker, f. 20 april 1873 i
Stock-holms-Näs skn, Uppsala län, † 6 aug.
1942 i Norrköping. Föräldrar:
kvarnägaren Abraham G. och Hanna
Åkesson. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1893 studerade G. vid Uppsala
univ., där han blev fil. kand. 1896,
fil. lic. 1899 och fil. dr 1901. Åren 1902
—03 och 1906 vistades han i
Tyskland och Holland för språkstudier.
Han blev extra lärare vid Högre
latinläroverket å Norrmalm i Stockholm
1903 och adjunkt i tyska, engelska och
modersmålet vid samma läroverk
1907. Åren 1909—38 var han lektor i
modersmålet och tyska vid
Norrköpings högre allm. läroverk. Vid sidan
av sin tjänst var han
litteraturanmälare i Post- och Inrikes Tidn:ar 1912
—13 samt innehade kommunala
uppdrag. — G. avslutade sina
akademiska studier med drsavh.
"Skut-tungemålets ljudlära" (1901). I
samband med sin dialektforskning utgav
lian folksägner oeh bröllopskväden på
upplandsdialekt samt studerade
förekomsten av upplandsmål hos Ericus
Schroderus m. m. Inom tysk lingvistik
studerade han förekomsten och
användningen av vissa ljud i talspråket.
— På det kulturhistoriska området
publicerade G. bl. a. "Några bidrag
till kännedom om svenskt allmogeliv"
(1917), en av de grundligaste och
värdefullaste skildringar av en sv.
bygd (Uppland), som utgivits i
senare tid. — Ett stort antal populära
biografier över bl. a. sv. skalder,
främst serien "Vår vitterhets
stormän under 1800-talet" (1—7, 1915—

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free