Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grip, släkt - Grip, Gunnar - Gripenberg, ätt - Gripenberg, Hans Henrik - Gripenflycht, Peter - Gripenhielm, ätt - 1. Gripenhielm, Edmund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grip
113
Gripenhielm
i Stockholm Olof G. (f. 1797, † 1844),
från vilken alla nu levande medl. av
släkten härstamma, blev far till
handlanden i Västerås Franz August G.
(f. 1826, † 1866). En sonson till denne
är kaptenen och sångaren Gunnar G.
(se nedan).
Grip, Per Vilhelm Gunnar,
opera-och konsertsångare (baryton),
tidningsutgivare, f. 29 juni 1887 i
Norrtälje. Föräldrar: bankdirektören Carl
August G. och Agnes Engla Lovisa
Hedlund. — G. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1907 och blev jur. kand.
vid Stockholms högskola 1913. Han
utbildade sig samtidigt också till
re-servofficer och blev underlöjtnant vid
Andra livgrenadjärreg. 1910, löjtnant
1916 och kapten i Livgrenadjärreg.
1927. Är 1917 inträdde ban som
amanuens i Finansdep., där han 1919—24
var tf. andre kanslisekr.; sistn. år tog
han avsked för att helt ägna sig åt
sången. G. bedrev 1919—21
sångstudier för M. Battistini i Rom, V. Vanzo
i Milano ocli W. Beck i Paris, varefter
han 1921 debuterade som Figaro i
"Barberaren i Sevilla" på K. teatern.
I detta och övriga operapartier, ss.
Greve Luna i "Trubaduren",
titelrollen i "Rigoletto", Tonio i "Pajazzo"’
och Scarpia i "Tosca", gästspelade
lian i Göteborg, Helsingfors, Riga och
Reval under 1920-talet och
framträdde dessutom som konsertsångare
under turnéer i Norden och Baltikum,
Tyskland, Italien, Frankrike och
Belgien 1922—32. I radio har G. bl. a.
sjungit titelrollen i "Eugen Onegin",
och för övrigt liar han gjort talrika
grammofon insjungningar. Stämman
var icke stor men tilltalande,
föredraget kultiverat och uttrycksfullt. G.
liar senare utgivit tidskr., ss. Jorden
runt (sedan 1933, tills, med A.
Ängström), Scenen (1934) och
Hälsovännen (sedan 1937, tills, med M. G.
Thorell). — Gift 1915 med Dagmar
Christina Burman. G. T.
Gripenberg, vitt utgrenad ätt,
vars äldste kände stamfar,
landbo-fogden i Svärtinge i Östra Eneby skn
i Östergötland Jakob Jöransson Vitte
(f. i slutet av 1500-talet, † 1659), blev
far till v. landshövdingen i Nylands
och Tavastehus län i Finland Johan
Wittman (f. 1632, † 1703). Denne
adlades 1678 med namnet G. och blev
farfars far till överstelöjtnanten
Odert Johan G. (f. 1722, † 1803), från
vilken alla nu levande ättemedl.
härstamma. En äldre son till Odert
Johan G. var generalmajoren Hans
Henrik G. (se nedan). Dennes söner ocli
talrika andra ättemedl.
immatrikule-rades 1818 på riddarhuset i Finland,
där en gren 1865 upphöjdes i
frilieir-ligt stånd. Till denna hör skalden
Bertel Johan Sebastian G. (f. 1S7S), som
Gunnar Grip.
är sonsons son till generalmajoren
Hans Henrik G. Hans Henrik G: s bror,
överstelöjtnanten i armén Reinhold
Vilhelm G. (f. 1756, † 1820), blev far
till postmästaren i Söderhamn,
majoren Carl Johan Vilhelm G. (f. 1791, †
1844) och överstelöjtnanten Adolf
Albrekt G. (f. 1799, † 1892), vilka blevo
stamfäder för ättens i Sverige
levande två grenar.
Gripenberg, Hans Henrik,
arméofficer, f. 14 april 1754 på
Karhiniemi boställe i Hvittis skn,
Åbo och Björneborgs län, Finland,
† 25 okt. 1813 i Stockholm.
Föräldrar: överstelöjtnanten Odert Johan
G. och Eva Gustava Silfversvan. —
G. blev fänrik vid Björneborgs reg.
1775, major vid Tavastehus
infanteri-reg. 1788 och överstelöjtnant i armén
1789 samt utnämndes till överste i
Tavastehus reg. 1794, till chef för
detsamma 1795 och till generalmajor
1808. Han var en käck officer och
utmärkte sig 1789 under kriget i
Finland, där han blev sårad. Under
senare delen av kriget 1808—09 spelade
han en olycklig roll. Han stod med en
fördelning på omkr. 4 000 man i
trakten av Torneå men måste i slutet av
mars draga sig tillbaka till Kalix,
medan ryska trupper besatte Torneå.
I Kalix nåddes lian genom en fientlig
parlamentär av underrättelsen, att
ryska trupper under Barclay de Tolly
gått över Kvarken, att Umeå var
besatt av ryssarna och att Cronstedt,
som stått med Norra arméns andra
fördelning vid Umeå, undanträngts
söderut. Parlamentären föreslog, att
G:s fördelning, vilken han
framställde som omringad, skulle nedlägga
vapnen; den skulle i så fall erhålla
goda villkor. G. avslog till en början
dagtingan, men påverkad av sin
stabschef överste Palmfelt lät han av ett
sammankallat krigsråd övertala sig
att tills, med Palmfelt fara till ryska
högkvarteret för att underhandla. På
grund av sin avresa nåddes G. aldrig
av underrättelsen, att ryssarna
åter-tågat över Kvarken och att vägen
söderut sålunda var öppen, utan
undertecknade 25 mars 1809 konventionen
i Seivis (Kalix), till största delen
Palmfelts verk. G., som var en obildad
krigsbuss ocli ej förstod franska,
säges ha blivit förd bakom ljuset. Men
även om så var fallet, präglades hans
handlingssätt av klenmodighet och
obefogad misströstan. Till den ryska
styrka, som söderut skulle ha
avskurit honom, låg ett avstånd av 450—•
500 km, ocli lian avlämnade till
fienden materiel och magasin på 300 km:s
avstånd från den styrka, för vilken
han kapitulerade. I fredsfördraget
in-begrepos G. och Palmfelt i den
paragraf, varigenom de, "vilka genom
gärning eller tänkesätt till kejsarens för
mån under kriget sig utmärkt",
fri-togos från allt ansvar. — Gift 1780
med Hedvig Lovisa Jahnson. — Litt.:
G. A. Gripenberg, "Generalmajor H.
H. G." (1937). F. M.
Gripenflycht, Peter, före
adlandet Schallerus, läkare, f. i början av
1600-talet i Småland, † efter 16S9. —
G. studerade medicin först i Uppsala
ocli från 1642 i Stockholm under Du
Rietz. År 1644 blev han fältmedicus i
sv. armén vid fälttåget mot Danmark.
Han reste 1646 utomlands, blev med.
dr i Angers 1649, utnämndes efter
återkomsten till Stockholm till
ami-ralitetsmedicus 1654 samt är bemärkt
som en av stiftarna av Collegium
me-dicum (1663). År 1664 erhöll han
under sin livstid i förläning säterifrihet
för sitt skattehemman Bisslinge i
Eds skn, Stockholms län. Han adlades
1675. — Gift troligen 1653 med Anna
Seitserf. P. H. T.
Gripenhielm, friherrlig ätt,
härstammande från prosten och
kyrkoherden i Rappestad och Sjögestad i
Östergötland Nicolaus Edmundi (f.
1585, ‡ 1653). Hans son Edmund, som
efter modern kallade sig Figrelius,
blev riksråd, adlades 1660 ocli
upphöjdes 1673 i friherrligt stånd under
namnet G. (G. 1). Söner till honom
voro a) landshövdingen friherre Nils
G. (G. 2), far till landshövdingen ocli
generalmajoren friherre Axel Johan
G. (G. 4), ocli b) kartografen och förf.
friherre Carl G. (G. 3). Med G. 4:s
bror, ryttmästaren friherre Nils G.
(f. 1687, † 1759), utslocknade ätten
på svärdssidan.
1. Gripenhielm, Edmund, före
adlandet Figrelius, friherre, riksråd,
f. 24 mars 1622 i Skövde, † 15 dec.
1675 i Stockholm. Föräldrar: prosten
och kyrkoherden Nicolaus Edmundi
och Margareta Figrelia. — G.
studerade vid univ. i Uppsala och Dorpat
8 Svenska män och kvinnor 111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
