Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grubb, släkt - 1. Grubb, Nils - 2. Grubb, Gunnar - 3. Grubb, Rut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grubbe
119
Grubbe
G. blev farfar till lagmannen i
Västerbotten Jakob Andersson G. († 1638),
från vilken alla nu levande medl. av
släkten härstamma. Hans söner,
lagmannen i Västerbotten Anders
Jakobsson G. († 1660) och kvrkoherden
Vilhelm Jakobsson G. (f. 1574, † 1666),
blevo stamfäder för släktens två
huvudgrenar. —- En äldre son till
lagmannen Anders Jakobsson G.,
handlanden och rådmannen i Umeå
Nils Andersson G. (f. 1639, † 1735),
blev far till handlanden i Stockholm
Anders G. (f. 1661, † 1713) och
prästen Nils G. (G. 1). En sonson till
handlanden Anders G., direktören vid
Sv. ostindiska kompaniet,
kommerserådet Mikael G. (f. 1728, † 1808),
adlades 1768 med namnet af Grubbens.
Dennes son, andre stadsläkaren i
Stockholm, assessorn Nils Vilhelm af
Grabbens (f. 1795, † 1852), blev far
till lantbruksingenjören i Finland
David Vilhelm af Grubbens (f. 1824, †
1903), med vilken ätten af Grubbens
utdog på manssidan. — En yngre son
till lagmannen Anders Jakobsson G.,
prof. i orientaliska språk vid Uppsala
univ. Anders Andersson G. († 1680),
blev farfars far till hovkirurgen hos
Gustav III, slottskirurgen på
Gripsholm och stadskirurgen i Mariefred
Lars Fredrik G. (f. 1751, † 1835), som
ägde betydande gods i Södermanland
och var led. av Lantbruksakad. Hans
son Edvard Israel G. (f. 1770, † 1853),
känd som framstående lantbrukare på
Gotland, blevf arfar till disponenten för
Norrtälje ångbryggeri Oscar Edvard
G. (f. 1854, † 1930). En son till denne,
regementsläkaren vid Kronobergs reg.
Erie Oscar G. (f. 1890), är gift med
läkaren och fängelsedirektören Rut
G. (G. 3). — Till den yngre
huvudgrenen av släkten hörde kyrkoherden
Vilhelm Jakobsson G:s son,
kyrkoherden i Arbrå i Hälsingland Lars
Vilhelmsson G. (f. 1633, † 1701), farfar
till klockaren i Ljusdal i Hälsingland
Johan Karl G. (f. 1716, † 1788).
Dennes dotterson Jonas1 (f. 1775, † 1853),
likaledes klockare i Ljusdal, antog
moderns släktnamn G. och blev
farfar till järnhandlaren i Ljusdal Johan
Anders G. (f. 1846, † 1907). En son till
denne är gymnastikläraren kaptenen
Gunnar G. "(G. 2). — Till släkten G.
hörde även brukspatronen och
handelsmannen i Örebro Jöns Eriksson G.
(f. 1609, † 1690), vars son, sekr. i
Krigskollegium Johan G. († 1710),
1693 adlades med namnet
Grabben-sköld oeh själv slöt sin ätt.
1. Grubb, Nils Nilsson, präst, f.
3 dec. 1681 i Umeå, † 2 okt. 1724,
troligen i Umeå landsförs.
Föräldrar: rådmannen Nils Andersson G.
oeh Brita Sand. — Efter studier i
Härnösand ocli Uppsala begav sig G.
Rut Grubb.
1701 till Tyskland, där han studerade
vid univ. i Königsberg och Halle och
1707 promoverades till magister i
Wittenberg. År 1706 fick han några
gånger i Altranstädts slottskyrka
predika för Karl XII. Han begav sig
därefter till Greifswald, där han,
misstänkt för pietism på grund av sina
studier i Halle, endast efter starkt
motstånd lyckades erhålla en
professur i historia och moralfilosofi 1710.
Redan 1711 erhöll han emellertid
genom ingripande av sin broder
fullmakt på kyrkoherdebefattningen i
Umeå landsförs. och återvände efter
en studieresa i Holland och England
till Sverige 1712. Emellertid måste
lian, ånyo anklagad för pietism, vid
ett förhör inför ärkebiskopen först
bevisa sin lutherska renlärighet, innan
lian fick tillträda pastoratet. G. grep
sig nu med kraft an att höja den
religiösa kunskapsnivån och
intensifiera det religiösa livet i sin
församling. Han tillämpade därvid principer
och undervisningsmetoder, som han
tydligen lärt hos pietismens lärofader,
prof. Francke i Halle, men var
samtidigt noga med att följa kyrkolagens
föreskrifter i sin verksamhet. Det
pietistiska inslaget bröt dock snart
igenom. En religiös väckelse av
konservativt pietistisk karaktär gick fram
över trakten oeh tog särskilt under
G:s frånvaro på riksdagen 1719 så
uppseendeväckande former, att en
kungl, undersökningskommission
tillsattes 1720. För att bemöta de
anklagelser, som framställdes, utgav G.
1721 "En sanfärdig ... berättelse om
det så kallade owäsendet i religion och
kyrckiodisciplin ...". Efter långa
uppskov blev utslaget färdigt först efter
G:s död oeh innebar fullständig
upprättelse för G. och ett erkännande av
lians verksamhet som
församlingspräst och själasörjare. —■ Vid sidan
av sin rent religiösa verksamhet, som
innebar en viktig impuls till den sv.
kyrkans förnyelse, framträdde G. även
som en varm nykterhetsvän och ivrade
för en förbättring av omsorgen för
lapparna i socialt och religiöst
avseende. Sina tankar om det kristna livet
nedlade han i uppbyggelseboken "The
rätte christnas oumgängeliga och
dageliga korss och lidande. . ." (1724; 7:e
uppl. 1861; även på finska). I
Riksarkivet (Eckl. handl. bd 9, nr 38)
finnes i handskrift "Kyrkostatens i
Sverige förfall och upprättelse tydligen
föreställdt" av G. Hans självbiografi
ingår i "Äldre svenska biografier" (6,
1917, utg. av H. Schück). —Gift 1713
med Anna Charlotta Adelcrantz. —
Litt.: E. Wermcrantz, "N. G:s lif och
verksamhet" (1906); H. Pleijel, "Sv.
kyrkans historia" (5, 1935).
O. H., H. Wn.
2. Grubb, Johan Gunnar,
armé-officer, gymnastiklärare, f. 9 juli 1884
i Ljusdals skn,Gävleb. län. Föräldrar:
järnhandlaren Johan Anders G. ocli
Anna Charlotta Öberg. — G. avlade
mogenhetsex. i Gävle 1904, blev
underlöjtnant vid Södermanlands reg.
1907, löjtnant 1914 och, sedan han
1920 övergått på reservstat, kapten
1923; 1934 tog han avsked. Åren 1911
—14 genomgick G. Gymnastiska
cen-tralinst. Sedan 1923 är han
gymnastiklärare vid Högre realläroverket å
Norrmalm i Stockholm och sedan
1930 även gymnastikinspektör vid
Stockholms folkskolor. Han var 1919
—2’3 expeditionssekr. i Sveriges
olympiska kommitté och 1919—24 kamrer
i Sv. gymnastik- ocli idrottsfören:nas
riksförb:s kansli. På 1930-talet och
senare har han verkat på en mängd
poster inom rikets och Stockholms
idrotts- och gymnastikorganisationer,
särskilt skolungdomens. Han har
utgivit bl. a. "Gymnastiska
dagövningar för folkskolans gossklasser 3—8"
(1932), publicerat uppsatser i
fackpressen samt hållit föredrag och lett
idrottskurser. G. är en av våra
mångsidigaste gymnastikpedagoger; han
företräder en modifierad form av
ling-gymnastiken. — Gift 1911 med Tyra
Elisabet Svensson. G. T.
3. Grubb, Rut, läkare,
fängelsedirektör, f. 23 okt. 1889 i Smedjebacken
i Norrbärke skn, Kopparb. län.
Föräldrar: grosshandlaren Anders Gustaf
Larsson och Gunilla Petronella
Rosengren. —- G. avlade mogenhetsex. 1909
och blev med. kand. 1913 samt med.
lic. 1918, allt i Stockholm. Efter div.
kortare förordnanden blev hon
praktiserande läkare i Växjö 1919. Hon
var där läkare vid
småskollärarinneseminariet 1920—35 oeh vid
barnavårdshemmet 1926—37 samt är
läkare vid högre elementarläroverket för
flickor, sedermera kommunala flick-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
