Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundström, Claes - Grundström, Harald - Grundström, Helmer - Grundström, Per - 1. Grut, Torben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’Grundström
t
123
Grut
fört uppmätningen av Uppsala
domkyrka för den tilltänkta
restaureringen, oeh då Zettervall följ. år framlade
sitt stilarkitektoniska
ombyggnadsprogram i fransk-gotisk stil,
uppgjorde G. på Scholanders tillskyndan
ett motförslag, som framhävde det
historiskt givna i byggnaden. I full
insikt om domens nära sammanhang
med den baltiska tegelgotiken begav
sig G. till Nordtyskland, då han 187G
anträdde en femårig studieresa som
akademistipendiat. På grundval av
sina iakttagelser där och vid de
katedralrestaureringar, som han därnäst
studerade i Köln och i n. Frankrike,
utarbetade han ett nytt förslag, där
byggnadens baltisk-gotiska karaktär
bevarades; Zettervalls förslag
segrade dock. G. fortsatte sina studier i
Italien och återvände hem 1881, kort
■efter Scholanders död. Han blev
dennes efterträdare som tf. prof. 1882 och
prof. 1883 i byggnadskonst vid
Konstakad. samt led. av densamma sistn.
år. Han utförde ritningar till en del
landskyrkor, ss. Årstads kyrka i
Halland, och ledde restaureringen av bl. a.
klosterkyrkorna i Sigtuna och
Vadstena samt biskopshuset i Strängnäs.
Han leddes därvid av en pietet, som
inte brukade utmärka samtida
restaureringsarbeten. Större delen av hans
tid och intresse togs i anspråk av
lians lärargärning vid akad.
Dessutom ägnade lian sig med intresse och
skicklighet åt akvarellmålning.
Redan under studieresan hade lian gjort
en rad skisser av landskap ocli
arkitektur i Scholanders stil, och ända in
i sena ålderdomen fortsatte han att
odla denna konstart och motivkrets.
En minnesutställning var anordnad i
Konstakad. 1925. — Gift 1883 med
Carolina Assur. — Litt.:
minnesteckning i Meddelanden från K. Akad. för
de iria konsterna 1926. Th. N.
Grundström, Harald, präst,
lappforskare, f. 17 maj 1885 i Jörns skn,
Claes Grundström,
Västerb. län. Föräldrar:
folkskolläraren och organisten Gustaf G. och
Elisabet Viklund. — Efter mogenhetsex.
i Uppsala 1907 blev G. 1911 teol. kand.
där. År 1915 utnämndes han till
komminister i Jokkmokk, där han vid
sidan av sin ämbetsgärning utfört ett
omfattande uppteckningsarbete bland
den stora socknens såväl sv. som
lapska befolkning. Lappen Anta Piraks
levnadsminnen och redogörelser för
lapparnas tro samt hans förråd av
sagor och sägner upptecknades av G.,
som utgav dem både på svenska, "En
nomad och lians liv" (i Skrifter utg.
av Humanistiska
vetenskapssamfundet i Uppsala 1933; separat 1937), ocli
på lapska, "Jåhttee saamee viessoom"
(1937) med en lapsk-sv.-tysk ordbok
1939. I tidskr. Norrbotten har lian
regelbundet 1923—33 publicerat
uppteckningar från Jokkmokk av sagor,
sägner, historier och folktro. Han har
vidare utgivit "Barnaundervisningen
i en lappmarksförsamling.
Minnesskrift" (1942), "Tro och övertro bland
lapparna" (1944) och "Spridda drag
ur lapsk folktro" (1945), de två
sistnämnda i Sv. landsmål. Han har i
samarbete med prof. B. Collinder
utarbetat en större lulelapsk ordbok
(ännu ej tryckt). År 1944 blev han
fil. hedersdr vid Uppsala univ. —
Gift 1921 med Kerstin Johansson.
S. X.
Grundström, Jolin Helmer,
författare, f. 29 febr. 1904 i Grundsjö,
Bodums skn, Ångermanland.
Föräldrar : skogsarbetaren Erik G. och Anna
Katarina Johansson. — G. tillhör de
sv. s. k. proletärförfattarnas grupp.
Innan lian helt ägnade sig åt
författarskap, hade han sin utkomst som
vallpojke och timmerhuggare, flottare
och vägarbetare. Med sina tidigare
diktsamlingar, bl. a. "Här nere på
jorden" (1931) och "Dyhavet
blommar" (1934), anknöt ban till den
modernistiska riktningen inom
1930-ta-lets sv. lyrik. Novellsamlingarna
"Polisen gör chock" (1933) och "Tappra
soldater" (1936) samt
prosaberättelsen "Rosalie" (1944) ha sin styrka i
en flärdfri och realistisk skildring av
mestadels fattiga och förkomna
människor. Romanen "Blodet ropar ur
mullen" (1934) predikar en smula
naivt primitivism och återgång till
naturen. Sitt mognaste uttryck har
G:s lyriska begåvning fått i
diktsamlingarna "Detta är mitt land" (1939),
"Från myr oeh mo" (1943) och "I
tor-parskogen" (1945), vilka framför allt
ge äkta folklivsbilder och ömsint
naturskildring i en klar, konturfast och
koncentrerad form. G. har även utgivit
en bok för ungdom, "Sjötorpspojkarna
i fjällen" (1944). — Gift 1934 med
Aina Ingegärd Hedhammar. J. E.
Per Grundström.
Grundström, Per Gustaf Adolf,
musikdirektör, tonsättare, f. 18 juli
1886 i Stockholm. Föräldrar:
fanjunkaren Per Jönsson G. och Anna
Christina Pieulell Pettersson. — G.
anställdes 1899 i Svea livgardes
musikkår och blev sergeant där 1906. Han
studerade 1900—07 violin, klarinett
och kontrapunkt vid
Musikkonserva-toriet i Stockholm; 1906 avlade han
ex. för behörighet till
musikdir.-be-fattning vid militärkår. Åren 1910—
26 var G. musikdir. vid Hallands reg.
och 1926—44 musikdir. vid Svea
livgarde. Han fick 1920 löjtnants och
1927 kaptens tjänsteställning. G.
tjänstgjorde som sakkunnig vid
utformandet av arméns musikstater
1928 samt tillhörde 1928 års
sakkunniga för användande av övertalig
militär musikpersonal i det allm.
kulturlivets tjänst ocli var rådgivare åt
1930 års försvarskommission i
mili-tärmusikfrågor; sedan 1936 är han
rådgivare åt chefen för armén i
ärenden rörande armémusiken. G. har
bl. a. komponerat marscherna "I
gevär" och "General Cederschiöld". Han
var en av stiftarna av Halmstads
or-kesterfören. och dirigent där 1916—
26 samt ledare för Halmstads
sångar-förb. och förste länsförbundsdirigent
för Hallands sångarförb. 1922—26.
Som gästdirigent liar G. framträtt i
Ivonsertfören. i Stockholm, Göteborgs
orkesterfören. och Stiftelsen Malmö
konserthus. År 1932 blev han associé i
Mus. akad. — Gift 1911 med Helga
Elisabeth Högfeldt. G. T.
1. Grut, Torben Andreas,
arkitekt, f. 2 juni 1871 i Tuns skn, Skarab.
län, † 24 dec. 1945 i Köpenhamn.
Föräldrar: godsägaren William
Walter G. och Valborg Heilmann. — Efter
mogenhetsex. i Skara 1889
studerade G. vid Tekn. högskolan 1890—94
och ett år vid Kunstakademiet i
Köpenhamn samt 1895—98 vid Konst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
