Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grünberg-Sjöstedt, Rosa - Gründer, Mauritz - Grünewald, Isaac
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gründer
125
Grünewald
visade sig med sin expansivt
välklingande och välutbildade stämma och
sitt starkt dramatiska föredrag även
dessa uppgifter fullt vuxen. G.
företog 1916 en "Tosca"-turné, varefter
hon lämnade scenen och i flera år
ägnade sig åt sångpedagogisk
verksamhet. — Gift 1918 med prof. Bror
Yngve Sjöstedt. H. G—t.
Gründer, Maurits; Gabriel,
skådespelare, f. 17 aug. 1855 i
Stockholm, † 21 juni 1897 därstädes.
Föräldrar: handlanden Anders Mauritz
Gabriel G. och Emilie Maria Wiberg.
— G. började sin teaterbana 1874 på
Mindre teatern i Stockholm. Bemärkt
blev ban 1882—86 pä Nya teatern i
Stockholm i lustspelsroller ss. prof.
Gollwitz i F. och P. von Schönthans’
"Sabinskornas bortrövande" och
Poly-carpus i Envallsson» "Kronofogdarne".
Hösten 1S87 blev han delägare i
Vasa-teatern för två år framåt och hade
där framgångar i operettroller, ocli
från 1891 till sin död var han
engagerad vid Dramatiska teatern. — Gift
1) 1877—86 med skådespelerskan
Maria (Mia) Helena G., f. Engström
(f. 1856, † 1932), verksam som artist,
särskilt i landsorten, från 1873 till
långt in på 1900-talet; 2) 1887 med
operettsångerskan Selma Fredrika G.,
f. Jonsson (f. 1858, † 1895), verksam
på scenen i Göteborg 18S2—83 och i
Stockholm 1884—89, därefter
konsertsångerska; 3) 1896 med Maria
Louise Dannenberg. A. L.
Grünewald, Isaac Hirsche,
målare, f. 2 sept. 1889 i Stockholm.
Föräldrar : antikvitetshandlaren
Bärn-1lard Wolff G. och Sofia Elisabeth
Loew. ■—■ G. studerade åren 1905—08
vid Konstnärsförb: s målarskola samt
1908 och vintern 1909—10 vid Henri
Matisses målarakad. i Paris. Han har
företagit resor bl. a. till Danmark
1907, Frankrike (i flera etapper) 1908
—11, Italien 1920 och Spanien 1933.
Åren 1920—29 var Paris hans hemort
och utgångspunkt för ett flertal resor
åt skilda håll. G. var en av de
dominerande i den grupp på ett
tjugutal konstnärer, som 1909 debuterade
under namnet "De Unga" i Hallins
konsthandel i Stockholm. Denna
utställning betecknar den sv.
expressionismens genombrott, och
utställarna döptes senare av August
Brunius till "1909 åns män". — År 1912
bröt sig G. tills, med Sigrid Hjertén,
Nils Dardel, Einar Jolin och Tor
Bjur-ström ur gruppen och ingingo i en
nv homogenare sammanslutning, "De
åtta", vilken s. å. hade en
uppmärksammad utställning på Salon Juel,
Stockholm. Även i den 1922 bildade
konstnärssammanislutningen
"Falangen" var G. en av de tongivande. —
G. har utställt separat i Stockholm
Isaac Grünewald.
1911, 1924, 1930, 1934, 1937, 1939,
1942 ocli 1944 samt i ett flertal
landsortsstäder och i Paris. Han har varit
representerad på ett stort antal sv.
grupputställningar i världsstäderna.
G. blev 1926 led. av Konstakad. och
var 1932—38 tf. prof. och 193S—42
prof. där. Sedan sistnämnda år leder
ban en målarskola i Stockholm. — G: s
tidigaste stafflimåleri från
Konstnärsförb^ skola avslöjar en
anmärkningsvärd brådmogenhet och formell
discip-linering, t. ex. det vid femton års ålder
målade självporträttet (1904). Ett
visst inflytande från Karl Nordström,
som var den av lärarna vid skolan,
som han aktade högst som
personlighet och konstnär, kan spåras i vissa
verk, t. ex. "Flickan i
trädgårdssoffan" (målad i Arild 1908), som redan
antyder den blivande radikalens
strävan mot odetaljerad helhetssyn.
Kontakten med Henri Matisse, vid dennes
målarskola i Paris, blev av avgörande
betydelse för G:s utveckling. Under
det följ. decenniet fram till 1920 ut-
märks G:s konst av en rytmisk,
yt-mässig rörlighet i linje och
komposition, där de medvetet förryckta
proportionerna ge ökat uttryck:
expressionism. De rena, klangfyllda färgerna
ställas i skarpa motsättningar och
bilda ett rikt, dekorativt mönster. Denna
konst röjer visserligen lärjungeskapet
till Matisse, men mästarens galliskt
klara intellektualism ocli starkt
sovrande självkritik ersättas hos
lärjungen av mera frisk
improvisationsförmåga och flödande ingivelse. Som ett
tidigt kraftprov framstår
porträttgruppen "Tre kamrater" (1909, prins
Eugens saml.), en monumental och
ännu ganska plastisk komposition,
som tyder på Cézannestudier. Andra
verk från denna tid, "Gosse i blå
tröja" (1909) och "Porträtt av fru Ise
Morssing" (1910, Thielska galleriet),
röja en liknande stramhet i linjen och
en dämpad intensiv färg. Den andra
parisresan medförde en frigörelse mot
större radikalism. G:s motivkrets är
framför allt storstadsmänniskans:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
