Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Grönfors, Harry - Grönhagen, ätter - 1. Grönhagen, Claës - 2. Grönhagen, Johan Adolf - 3. Grönhagen, Åke - Grönlund, Jonas Ulrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grönfors
130
Grönlund
3. Grönfors, Harry Gustav
Bernhard Victor, tidningsekonom, f. 23
maj 1894 i Lund. Bror till G. 2. — G.
avlade studentex. i Stockholm 1913
och kansliex. vid Stockholms högskola
1916. Därefter tjänstgjorde han som
kamrer vid ab. Sydsv. bankens
stockholmskontor, tills han 1925 blev
annonskamrer i Sv. Dagbladet, År 1930
efterträdde han fadern som
ekonomichef och v. verkst. dir. i Sv. Dagbladets
ab. G. är styr.-led. i Sv. Dagbladets ab.
sedan 1930, i Sv.
tidningsutgivare-fören. sedan s. a., i Pressens
pensionskassa sedan 1937 och i Sv. pressbyrån
sedan 1940. — Gift 1918 med Hertha
Jacobsen. B. E—r.
Grönhagen, adliga och friherrliga
ätter, härstammande från en tysk
adlig ätt i Lüneburg. Den sv. ättens
stamfar, pastorn vid S :t Nikolai förs.
i Verden Teodorus G. († 1659), hade
sonen Claes Henrik G. (f. 1643, †
1712), som 1668 kom till Sverige,
adlades 1678 och slutligen blev lagman
på Gotland. Hans äldste son,
landshövdingen på Gotland Johan Didrik
G. (f. 1681, † 1738), upphöjdes 1731 i
friherrligt stånd. Han blev far till
politikern friherre Claes Wilhelm G.
(G. 1). En kusin till G. 1 var
överstelöjtnanten Johan Adolf G. (G. 2).
— En yngre son till Claes Henrik G.,
kaptenen vid Kalmar infanterireg.
Claes G. (f. 1691, † 1739), blev
stamfar för den nu i Sverige levande adliga
ätten G., som med hans sonsons
sonsöner, bröderna kaptenen Claes
Bernhard Rudolf G. (f. 1840, † 1917),
majoren Gerhard Vilhelm G. (f. 1841,
† 1918) och försäkringsinspektören
Jean Gustaf Edvard G. (f. 1846, †
1925), delade sig i tre grenar. En son
till Jean Gustaf Edvard G. är översten
Åke G. (G. 3).
1. Grönhagen, Claes Wilhelm,
friherre, politiker, f. 3 okt. 1731
i Roma skn på Gotland, † 8 mars
1777 i Mariestad. Föräldrar:
landshövdingen friherre Johan Didrik G.
och Magdalena Wilckens. —- G. blev
student vid Uppsala univ. 1746,
inträdde som e. o. kanslist i
Kanslikollegium 1751 och blev volontär vid
Västmanlands reg. 1754. Vid
riksdagen 1755—56 uppträdde lian i ett
memorial med ett skarpt angrepp på
tidskr. Ärlig svensk, det maktägande
hattpartiets organ. Han kritiserade i
detta läran om ständernas allmakt
och försökte finna stöd i
regeringsformen för teorierna om en verklig
maktfördelning mellan konung, råd
oeh ständer. G:s framställning blev
av stor betydelse för hovpartiets
program i författningsfrågan. För
hattpartiet voro hans idéer emellertid
misshagliga, och man fann en
förevändning att utesluta honom från
Riddarhuset bl. a. däri, att han vid
riksdagens början icke uppnått
lag-stadgad ålder (24 år). G. tog då
avsked ur sv. krigstjänst 1757 och var
sedan i fransk krigstjänst, där han
blev löjtnant 1759 och tog avsked
1760. På riksdagen 1760—62 slöt han
sig till mösspartiet, ocli i den vid de
följ. riksdagarna allt starkare
motsättningen mellan de ofrälse stånden
och adeln ställde han sig i flera fall
på de ofrälses sida. G. blev led. av
Tulldirektionen 1766 och
kammarherre 1770. Vid riksdagen 1771—72
tillhörde han sekreta utskottet. G.
ansågs som en av Riddarhusets
skickligaste talare vid frihetstidens slut. —
Ogift. W. L.
2. Grönhagen, Johan Adolf,
arméofficer, f. 5 sept. 1753 i Töfsala
skn, Åbo och Björneborgs län,
Finland, † 25 juli 1826 på Tiainen i
Mouhijärvi skn, samma län.
Föräldrar: kaptenen Fredrik G. och Hilgard
Elisabet Eneskjöld. ■— G. ingick
redan 1770 som volontär vid
Björneborgs infanterireg., där han blev
löjtnant 1787, kapten 1790, andre major
1808 och överstelöjtnant i armén s. å.
Han tog avsked ur sv. tjänst 1810. —
G. deltog i 1788—90 års krig mot
Ryssland och utmärkte sig i
träff-ningarna vid Kilpakoski, Parkumäki
och Porrassalmi, där han blev sårad.
År 1807 var han med i pommerska
kriget, och under finska kriget 1808—
09 anförde han andra bataljonen av
Björneborgs reg. samt deltog med
heder i striderna vid Kauhajoki,
Num-mijärvi och Lappo. Han omnämnes av
Runeberg i "Döbeln vid Jutas" i
Fänrik Ståls sägner. — Gift 1790 med
Henrika Valborg Lindblad. T. M.
3. Grönhagen, Åke Edvard,
arméofficer, civilförsvarsohef, f. 24 jan.
1885 i Stockholm. Föräldrar:
försäkringsinspektören Jean Gustaf Edvard
G. och Ida Mathilda Alfrida Svahn. —
G. blev underlöjtnant vid fortifikatio-
Åke Grönhagen,
nen 1908, löjtnant 1911, kapten 1918,
major 1933 och överstelöjtnant 1937.
Han var 1937—40 chef för Göta
ingenjörkår, övergick därefter till reserven
och blev 1942 överste. År 1936
utnämndes han till adjutant och 1942
till överadjutant hos konungen. — G.
blev 1940 försvarsassistent vid
Över-ståtliållarämbetet, och 1941
förordnades han till luftskyddschef i
Stockholm samt 1944 till
civilförsvars-chef i Stockholms
civilförsvarsområde. Det energiska
organisationsarbete, som de föreg, åren utförts
inom det allmänna luftskyddet, har
under lians ledning intensifierats ocli
utökats, och genom anordnandet av
realistiska övningar, även i stor
skala, har han bidragit till en förbättrad
civil krigsberedskap. Även övningar i
form av uppvisningar lia ingått i
lians program, varjämte en
luftskydds-skola sedan 1943 svarar för en
effektiv utbildning av det allmänna
luftskyddets personal i Stockholm. — G.,
som 1911—12 genomgick
Gymnastiska centralinst. och 1915—16
Ridskolan på Strömsholm, var i ungdomen
en framstående utövare av militär
idrott. Bl. a. deltog han i modern
femkamp vid Olympiska spelen i
Stockholm 1912, varvid han segrade i
fäktning och ridning samt nådde
fjärdeplacering i hela tävlingen. Vid
Baltiska spelen i Malmö 1914 segrade lian
i modern femkamp. Senare har han
bl. a. varit ordf. i Sv. fäktförb. 1932
—36 samt 1940—42 och ledare för
de sv. fäktarna vid Olympiska
spelen i Paris 1924 och i Berlin 1936. —
Gift 1915 med Ingrid Barthelson.
G. T., S. L.
Grönlund, Jonas Ulrik,
ämbetsman, författare, f. 5 juli 1824 i
Stensele skn, Västerb. län, † 3 nov.
1884 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Per Olof G. och Agata ährling.
— G. inskrevs 1842 vid Uppsala univ.,
där han 1848 blev magister på en
avh. "Om Lapparne och deras
Gudar". Han antogs som e. o. kanslist i
Finansexpeditionen 1849. Som lärare
för greve G. Gyldenstolpe reste han
1850—53 tills, med denne till
Tyskland, Holland, Belgien, Schweiz,
Italien och Frankrike och stannade mer
än ett år i Paris, där han studerade
vid univ. Efter sin hemkomst
tjänstgjorde han i flera ämbetsverk och
utnämndes till kommerseråd 1863. Han
verkade även som lärare och
föreståndare vid Nya elementarskolan i
Stockholm och utgav läroböcker i franska,
engelska och tyska språken. År 1848
belönades han med Sv. akad:s andra
pris för diktsamlingen "Lappska
min-men". — Gift 1855 med Rosa Clara
Godbold. B. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
