Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guinchard, Joseph - Gulbranson, se även Gullbransson - Gulbranson, Ellen - Guldberg, Harry - Gullander, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gulbranson
135
Gullander
Schweiz 1897—98 och tjänstgjorde
som lärare vid skolor i Stockholm
1896—1900. Åren 1899—1900 var han
e. o. tjänsteman i Kommerskollegium.
Sistn. år inträdde han som amanuens
i Statistiska centralbyrån, där han
bl. a. biträdde Gustav Sundbärg i
arbetet på dennes stora verk "Sveriges
land och folk" (1901). Sedan
Stockholms stadsfullmäktige 1904 beslutat
centralisera kommunalförvaltningens
statistik, fick G. följ. år uppdraget
att organisera och som den förste
chefen förestå Stockholms stads
statistiska kontor, vars dir. han var till sin
död. Under G:s ledning utfördes ett
stort antal utredningar i aktuella
spörsmål, bl. a. rörande vissa
inkomstgruppers levnadskostnader i
Stockholm 1907—08, vilken
utredning icke hade någon förebild i den
statliga statistiken, och under
kristiden i samband med världskriget
1914—18 undersökningar över
bostadstillgången, kristidens inverkan
på Stockholms befolkningsrörelse,
främlingsinvasionen m. m. Genom G.
fick statistiska kontoret i viss mån
även karaktär av en allmän
kommunal upplysningsbyrå, och särskilt i den
av kontoret årligen sedan 1907 utg.
"Stockholms kommunalkalender", som
på sin tid var ett pionjärarbete,
gåvos i sammanträngd form historik
och översikt över huvudstadens
förvaltning. G. vinnlade sig om att
snabbt och i lättillgänglig form
publicera resultaten av sina
undersökningar och lyckades genom dessa och
aktuella statistiska inlägg i tal och
skrift i hög grad popularisera
statistiken. —- G. var huvudred, för den
nya, utökade uppl. av "Sveriges land
och folk" (1913; även tysk och
engelsk uppl.). Som v. ordf. i
Tjänstemannasällskapet i Stockholm
1897—-1912 och ordf. i Stockholms stads
tjänstemäns fören. 1911—14 utförde
han ett omfattande arbete för att
Ellen Gulbranson.
främja tjänstemännens löneintressen
och verkade därvid bl. a. för systemet
med "glidande löneskalor",
innebärande en automatisk anpassning av
lönen efter levnadskostnadsindex.
Ivrigt verksam för världsspråkstanken
var han 1911—13 ordf. i Sv. idoförb.
och utgav skrifter om hjälpspråken.
I övrigt utgav han talrika
publikationer i bl. a. ekonomiska,
naturvetenskapliga och ordenshistoriska ämnen.
G. var ordf. i Statistiska fören. 1917
—18, led. av styr. för Socialinst. i
Stockholm från 1921 och av Institut
International de Statistique i Haag
från 1924 samt hedersled, i flera
internat. statistiska samfund. —- Gift
1) 1900—08 med Hedvig Eleonora
Lundberg; 2) 1913 med Ellen
Andersson. K. L.
Gulbranson, se även Gullbransson.
Gulbranson, Ellen Maria
Elisabeth, opera- och konsertsångerska
(mezzosopran), f. 8 mars 1863 i
Stockholm. Föräldrar: bruksförvaltaren
Bernhard Julius Nordgren och Emilia
Charlotta Theresia Kihl. —- G.
studerade 1880—83 vid
Musikkonservato-riet i Stockholm sång för J. Günther.
Hon fortsatte 1883—86 sina
sångstudier i Paris för M. Marehesi och E.
Kenneth. År 1886 debuterade hon som
konsertsångerska i Paris och 1889
som operasångerska i Stockholm som
Amneris i "Aida" och Ortrud i
"Lohengrin". Våren 1891 sjöng hon
Brünnhildes parti i "Valkyrian" vid
premiären i Köpenhamn. J. Svendsen
fäste Cosima Wagners
uppmärksamhet på G., som hösten s. å. begav sig
till Bayreuth. Hon instuderade där
Brünnhildes parti i såväl
"Valkyrian" och "Sigfrid" som "Ragnarök"
för Cosima Wagner. Åren 1896—1914
sjöng hon Brünnhilde och 1899—1906
Kundry vid samtliga festspel i
Bayreuth. Främst i sina wagnerpartier
gästade hon olika europeiska scener,
bl. a. K. teatern i Stockholm vid flera
tillfällen. År 1923 uppträdde hon
sista gången inför
Stockholmspubliken. — G. var en framstående
konsertsångerska, som bl. a. anlitades av
Grieg vid ett flertal konserter i slutet
av 1880-talet och början av 1890-talet,
men hennes egentliga område var
musikdramat, där hon också hade stora
publikframgångar. Hennes
framställning av Brünnhilde och andra
gestalter i Wagners operor karakteriserades
av en intensiv dramatisk inlevelse och
uttrycksfullhet; kraften oeh bredden
i föredraget kompletterades lyckligt
av en sällsynt mäktighet i stämman.
■— G. erhöll 1898 Litteris et artibus
och blev 1910 led. av Mus. akad. —
Gift 1890 med överstelöjtnanten Hans
Petter Jörgen Francis Gulbranson
från Norge. G. T.
Harry Guldberg.
Guldberg, Harry Vilhelm, jurist,
ämbetsman, f. 21 okt. 1890 i Julita
skn, Södermani. län. Föräldrar:
godsägaren Anton Fredrik Monrad
Krabbe G. och Elin Mathilda Eneström. —
G. avlade mogenhetsex. i Nyköping
1908 samt blev student i Uppsala s. å.,
fil. kand. där 1910 och jur. kand. 1914.
Efter tingstjänstgöring 1915—16
inträdde lian 1917 i Svea hovrätt, där
lian efter förordnanden som fiskal och
adjungerad led. var ord. assessor 1921
—29 och hovrättsråd 1929—30.
Under sin verksamhet i hovrätten
tjänstgjorde han 192,1—25 som adjungerad
led. av Vattenöverdomstolen. Redan
1925 lämnade G. den aktiva
hovrättstjänstgöringen för andra värv.
Han var 1925—26 tf. byråchef för
lagärenden i Finansdep. och 1926—33
led. av Lagberedningen samt innehade
1930—33 ord. revisionssekr.-tjänst.
Sedan sistn. år är G. justitieråd. För
tjänstgöringsperioden 1944—46
tillhör han Lagrådet. G. var 1928—33
sekr. i styr. för Stockholms högskola
och 1930—33 medl. av Medicinalstyr:s
vetenskapliga råd. —• G. har
publicerat åtskilliga uppsatser i juridiska
ämnen och utgivit lagkommentarerna
"Den nya testamentslagen" (1931,
tills, med B. Ekeberg) och "Den nya
lagen om boutredning ocli arvskifte"
(1937, tills, med B. Ekeberg och R.
Bergendal). — G. blev led. av Mus.
akad. 1938. — Gift 1915 med Anna
Maria Linnea Larsson. Spr.
Gullander, Per, väg- och
vattenbyggare, f. 3 mars 1861 i Södra Åsums
skn, Malmöh. län, † 13 nov. 1918 i
Göteborg. Föräldrar: lantbrukaren Per
Magnus G. och Inger Svensdotter. —
G., som tillhörde en sedan
århundraden känd prästsläkt, utexaminerades
från Tekn. elementarskolan i Malmö
1882 och från Tekn. högskolans
fackskola för väg- och
vattenbyggnadskonst 1887. Han deltog i järnvägs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
