Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunne, Carl - Gussander, Per Ulric - Gustaf-Janson, Gösta - Gustafschöld, Abraham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gussander
145
Gustafschöld
Per Ulric Gussander, Målning (detalj) av J.
Rosenbroek 1853.
gjort en betydande insats för dennas
främjande i hemlandet och för
kännedomen om sv. konst i utlandet. Han
var sekr. i nämnden för stödjande av
den konstnärliga verksamheten i
Sverige 1923—24 och har tjänstgjort som
sekr. eller kommissarie vid de flesta
sv. konstutställningar i utlandet och
åtskilliga utländska
konstutställningar i Sverige under 1920- och
1930-talen. — Samtidigt med sina
uppgifter som museiman liar G. hunnit
utveckla en rik alstring som målare.
Sedan 1937 ägnar ban sig helt däråt.
Han började som elev hos H. Osslund
men tog redan under sin Uppsalatid
avstånd från dennes livliga kolorit.
Under studieresor i Frankrike,
Spanien och Italien på 1920-talet tog lian
starkt intryck av den franska
nyrea-lismens kompositionssätt och dova
kolorit. Påverkad av den nordiska
naturen har lian senare starkare
framhävt lokalfärgerna ocli
motsättningen mellan varma och kalla toner.
G. arbetar gärna i stort format, lian
strävar efter monumentalitet, kraft,
tyngd, färgen är varm och djup, och
bilden byggs upp av stora, enkla
former. Han har målat landskap men
även porträtt, som visa hans förmåga
att fånga det karakteristiska hos
modellen. Han är företrädd i Nat. mus.
("Motiv från Hagalund", "Nät i snö"
och ett porträtt av Gunnar
Weng-ström), Ateneum i Helsingfors och
ytterligare ett par utländska mus. —
Gift 1921 med Asta Brattström. Th. N.
Gussander, Per TJlric, militär,
mejeriman, uppfinnare, f. 26 maj 1793
i Torsåkers skn, Gästrikland, † 26
april 1871 på Gammelstilla bruk i
samma skn. Föräldrar: bergsfogden
Anders G. och Maria Ulrica Eckman.
— G. blev 1808 fänrik, avancerade
under kriget i Norge 1814 till
brigadadjutant vid Dalreg., utmärkte sigvid
10 Svenska män och kvinnor III
flera träffningar och erhöll
tapper-lietsmedalj i guld. Han utnämndes
1815 till kapten vid Jämtlands reg.
och tog 1823 avsked ur armén med
majors grad. — G. ägde Ulvsunda vid
Stockholm 1830—34, därefter hälften
av Gammelstilla järnbruk i
Gästrikland och slutligen Mogård i
Hälsingland. Han grundade 1848 i Stockholm
en verkstad, 1849 flyttad till
Gammelstilla, för framställning av mjölkkärl
m. m. av järnbleck, med vilka han
hade stor framgång, även i utlandet.
Han blev därigenom och genom andra
uppslag en pionjär för en rationellare
mejerihantering. På Mogård
upprättade Gävleb. läns hushållningssällskap
ett mejeri, landets första av modern
typ, och en mejeriskola med G. som
föreståndare och lärare. Han blev led.
av Lantbruksakad. 1863 och erhöll
dess stora guldmedalj 1864. Bland
G:s skrifter märkes "Fullständig
underrättelse om bästa sättet att erhålla
den högsta nu kända vinsten af
mjölken" (1852; 2:a uppl. 1861; även på
tyska och finska). — Gift 1) 1819 med
Jeanette Dufva, † 1821; 2) 1824 med
Mathilda Charlotta Hedman.
S. R., S. L.
Gustaf-Janson, Gösta,
författare, f. 6 nov. 1902 i Saltsjö-Duvnäs i
Nacka skn, Stockholms län.
Föräldrar: författaren Johan Gustaf Adolf
Janson och författarinnan Emmy
Amanda Hagberg. — Efter studentex.
i Djursholm 1921 samt studier vid
Münchens niv. 1921—22 och
Stockholms högskola 1923—26 debuterade
G. 1927 med romanen "Rydsholm"
(2:a uppl. s. å.), en satirisk skildring
från "de stängda grindarnas stad",
d. v. s. den ekonomiskt välbeställda
miljö, som ban mött i Djursholm.
Säkert iakttagna moderna
samhällsförhållanden liar G. återgivit även i
romanen "Lindbom på Sävlunda"
(1928; 7:e uppl. 1941),
novellsamlingen "Två herrar" (1930) samt de båda
Gösta Gustaf-Janson.
Abraham Gustafschöld. Kopia (detalj) efter
målning av L. Pasch d. y.
med varandra sammanhörande och
delvis i studentkretsar utspelade
romanerna "Krisår" (1931) och
"Kapitulation?—Nej!" (1932; 3:e uppl. 1938),
vilken betecknade hans genombrott.
Större episk bredd och en fördjupad
psykologi möta i de traditionellt
uppbyggda men fantasifullt berättade
romanerna "Gubben kommer" (1934;
18:e uppl. 1942) och "Stora famnen"
(1937; 21:a uppl. 1938), som båda lia
filmatiserats. Med sin breda realism
och spännande handling, som också
rymmer en hel del skarpögd satir,
blevo de sistn. romanerna två av
1930-talets största framgångar. De lia
båda översatts till många främmande
språk; "Gubben kommer" har
förutom i Sverige utkommit i elva
europeiska länder samt i Förenta staterna,
— Gift 1942—43 med Katherine
Fe-grceus-Winbergh. B. A.
Gustafschöld, Abraham, före
adlandet Hellichius, arméofficer, f. 26
dec. 1722 i Allerums skn, Malmöh.
län, † 26 okt. 1792 i Kristianstad.
Föräldrar: kyrkoherden Olavus
Hellichius och Catharina Dryselius. — G.
arbetade sig under ekonomiska
svårigheter fram till officersgraden och
blev 1759 kapten vid Kronprinsens
reg. Han fick sin krigsutbildning
under pommerska kriget. Bekant har G.
blivit genom sitt deltagande i 1772
års statsvälvning. Han var då chef för
ett kompani av Kristianstads
garnison och tjänstgjorde för tillfället som
kommendant. J. Chr. Toll, som på
kungens uppdrag skulle sätta i gång
en revolt i Skåne, lyckades genom
ivrig bearbetning vinna G. för
konungens sak ocli fick i honom sin förnämste
medhjälpare vid kuppen. G. fruktade
nämligen de härskande mössornas
sparsamhetspolitik, som gick ut över
de värvade reg. G:s berättelse om sin
medverkan i revolutionen är publice-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
