- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
153

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gustav I

153

Gustav I

medel, en skara tyska köpmäns
varulager och landskapets sigill blevo ett
välkommet byte. Én väsentlig
utvidgning vann upprorsrörelsen, då
Bergslagernas företagare anslöto sig,
oroade av Kristians planer på att skapa
ett sv. gruvmonopol under ledning av
det augsburgska bankirhuset Fugger,
som bidragit till att finansiera hans
krig mot Sverige. En lyckad kupp
bragte Sala silvergruva oskadd i G:s
händer. I april besegrades en kunglig
här vid Västerås, dalafogdarnas
gamla huvudfäste. — Under intryck av
Stockholms blodbad och av Kristians
blodiga eriksgata genom landet hem
till Danmark hade oroligheter
utbrutit även i de södra landsdelarna,
framför allt i Småland. Dessa av
Sturemän ledda frihetssträvanden
samordnades nu under G., som var
Sture-frändernas främste vuxne
representant och än så länge den ende
medlemmen av högaristokratin inom
befrielsepartiet. Det första riksråd, som gick
över på dess sida, var Ture Jönsson
(Tre rosor). Det skedde i juli 1521.
Kort därefter följde
Linköpingsbiskopen Hans Brask och större delen av
högadeln. I aug. antog G. titeln
riksföreståndare. Erihetskampen hade nu
blivit en hela landets sak.
Huvudstaden inneslöts från landsidan, och på
nyåret 1522 var hela det egentliga
Sverige utom Stockholm, Kalmar och
Älvsborg befriat. Fram på sommaren
s. å. inträdde lybeckarna som G:s
bundsförvanter i kriget. Do ställde
fartyg och knektar som lån till hans
förfogande, och Stockholm kunde nu
inneslutas även från sjösidan. Staden
kapitulerade vid midsommartiden
1523. Exemplet följdes snart av
Kalmar slott — Älvsborg hade redan
dessförinnan utrymts av danskarna
—■ samt av de finska fästena.
Kristians sv. välde var slaget i spillror.
Men icke ens i sitt eget land. kunde
lian upprätthålla sin myndighet. Ett
uppror även där tvang honom i april
1523 att med sin familj fly från
Norden. Hans farbror, hertig Fredrik,
beredde sig att övertaga arvet;
Danmark och Norge voro snart säkert i
lians hand. Men även till Sverige
sträckte sig Fredriks aspirationer. I
denna situation inkallades den sv.
riksdagen till Strängnäs, och där
drogs 6 juni 1523 den ofrånkomliga
konsekvensen av befrielseverket. G.
valdes till Sveriges konung. —
Sändebud från Lybeck hade varit tillstädes
vid valet och medverkat till utgången.
Hanseaterna räknade nämligen med
att G. i egenskap av monark skulle
vara dem en säkrare borgen för de
stora lånens återbetalande och för det
privilegiebrev, som — utfärdat i
samband med kungavalet ■— gav dem

monopol på Sveriges utrikeshandel.
Under sitt första decennium som
konung stod G. därför i starkt
ekonomiskt och utrikespolitiskt beroende
av Lybeck. Genom dess förmedling
av-slöt han med den nye danske
konungen Fredrik I en traktat, "Malmö
recess" (sept. 1524), som skänkte
honom ett visst värn mot ännu
kvarlevande unionstendenser men å andra
sidan korsade hans planer på Gotland.
Till G:s stora förtrytelse kom
nämligen genom traktatens bestämmelser
denna sista rest av Kristians välde
att tillfalla Danmark. En kostsam
expedition, som han företagit mot denna
av den danske amiralen Sören Norby
försvarade ö, blev därigenom
resultatlös och bidrog endast att förvärra
landets finansiella nödläge, vilket var
så mycket farligare, som det
utnyttjades i den nu begynnande agitationen
mot G. Oppositionen kom från två
håll, dels från de gamla
Sturevännerna, dels från den katolska kyrkans
män i alla grader. De förra höllo
alltjämt fast vid den ledande tanken från
befrielsekrigets dagar, Stureväldets
restauration. De senare oroades av
konungens sympatier för den kyrkliga
omstörtningsrörelse, som utgått från
Luthers Wittenberg. Uppfostrad som
han var i Sturehovets antiklerikala
kretsar intog G. nämligen en positiv
inställning till den nya förkunnelsen.
Därtill bidrog i hög grad insikten, att
den kunde ge honom ett medel i hand
att komma åt den katolska kyrkans
och de liöga prelaternas rikedomar
för att därmed hjälpa upp sina och
kronans prekära finanser. I läran om
kyrkan som hela det kristna folkets
samfund fann lian välkomna
teoretiska argument för en överflyttning av
dess egendom till det allmänna.
Reformationens tvenne främsta
representanter i Sverige vunno redan tidigt
hans förtroende. Ärkedjäknen
Laurentius Andreæ i Strängnäs blev från

1523 under namn av "secretarius"
hans högst betrodde rådgivare, ocli

1524 kallades Olaus Petri till
huvudstaden som stadsskrivare och
predikant i Storkyrkan. Det ekonomiska
nödläget, den "dynastiska" och
kyrkliga agitationen jämte G:s stränga
hävdande av statsintressena vållade
emellertid oro i sinnena. På sina
ställen kom det till öppet uppror, i
synnerhet i Dalarna, där befolkningen
1524 uppviglades av Sturemännen
Peder Jakobsson (Sunnanväder) och
mäster Knut, bägge tidigare
avlägsnade från sina prästerliga ämbeten i
Västerås. Oron stillades visserligen
för tillfället 1525, och ledarna
avrättades, men redan på våren 1527
utbröt åter ett Daluppror, förknippat
med den gåtfulle "Daljunkerns" namn.

G:s trångmål ökades genom
lybeckar-nas allt högljuddare krav på skuldens
snara återbetalning. För att råda bot
på dessa svårigheter sammankallade
lian ett riksmöte till Västerås i juni
1527. Med mästerlig skicklighet
förstod konungen och hans secretarius
att, med det lybska hotet i
bakgrunden, i den kungliga propositionen
antyda och under förhandlingarnas gång
framtvinga den önskade lösningen.
Genom det betydelsefulla
riksdagsbeslutet, "recessen", och genom den i
omedelbart sammanhang därmed
utfärdade, ytterligare skärpta kungliga
stadgan, "ordinantian", omändrades
det sv. kyrkosamfundets grundvalar
radikalt. I ekonomiskt hänseende
inneburo besluten, att biskoparna
skulle avträda sina slott till
konungen, att deras övriga liksom också
domkyrkornas och kanikernas överflödiga
egendom skulle skattebeläggas, och
att adeln skulle övertaga klostrens
förvaltning, varjämte ståndets
medlemmar som tack för stödet vid
beslutens genomdrivande skulle erhålla
rätt att efter varierande
beräkningsgrunder återfå de gods, som alltsedan
Karl Knutssons räfst 1454 övergått
ur deras till kyrkans ägo. I
kyrkligt-religiöst avseende gjordes det
uttalandet, att den nya förkunnelsen icke
befunnits strida mot Guds ord och
därför alltfort borde vara tillåten.
Vidare bestämdes, att konungen
skulle få inflytande på de kyrkliga
ämbetstillsättningarna, att den
andliga domsrätten i allt väsentligt
skulle upphävas och att munkarna
skulle ställas under världslig
kontroll. Någon ny läronorm antogs icke

— man utbad sig endast, "att Guds
ord måtte allestäds i riket renliga
predikat varda" — ej heller gjordes
något uttalande om förhållandet till
påven. I verkligheten inneburo dock
besluten en rasering av katolska
kyrkans makt i Sverige. Ett tecken därpå
var bl. a., att biskop Brask, den gamla
hierarkins förnämste representant,
uppgav kampen ocli lämnade landet.

— G. lät sig under de följ. åren
angeläget vara att till det yttersta
utnyttja de väsentligt ökade maktmedel han
sålunda fått i sin hand.
Godsindragningen bedrevs energiskt och
utvidgades till en reduktion långt utöver
ramen för Västeråsbesluten. Med
ständernas på riksdagen givna stöd
bakom sig slog han ned Daljunkerns
anhängare — denne själv greps och
avrättades på konungens föranstaltande
i Rostock, dit han lyckats undkomma.
Även en resning, som under den
världsliga aristokratins ledning med
Ture Jönsson (Tre rosor) i spetsen
1529 försöktes i Småland och
Västergötland, såväl som ett tredje uppror i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free