Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav Eriksson - Gustavson, se även Gustafson, Gustafsson, Gustawsson - Gustavson, Helmer - Gustavson, John - Gustawsson, se även Gustafson, Gustafsson, Gustavson - Gusawsson, Karl Alfred - Gustav Vasa, konung, se Gustav I - 1. Gustrin, Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustavson
171
Gustrin
sändes han till Polen, där han en tid
vistades hos en polsk hovtjänare Bilski.
Sedan han omkr. 1579 rymt frän denne,
levde han i svår fattigdom, tills han
omhändertogs av polska drottningen
närstående personer och erhöll
tillfälle att studera vid jesuitskolan i
Braunsberg och andra läroanstalter.
Omkr. 1583 var hans namn inblandat
i två stämplingar mot hans farbror,
konung Johan III, den ena igångsatt
av Charles de Mornays vänner i
Frankrike, den andra av tsar Boris
Godunov, som lyckats förmå Johans
sändebud i Polen, Anders Lorichs, att
söka föra G. till Byssland. Försök av
G. och lians moder att utverka
tillstånd för honom att återvända till
Sverige eller åtminstone erhålla ett
underhåll misslyckades, fastän de
understöddes av konung Sigismund och
i viss mån även av hertig Karl. År
1588 begav sig G. till kejsar Rudolf,
som visade honom stor välvilja,
framför allt emedan han liksom G. var
intresserad av alkemi. G. begärde 1594
hos Sigismund att erhålla en pension.
År 1596 uppehöll han sig i ett
schle-siskt kloster, där han svårt
insjuknade och med nöd räddades till livet.
Han begav sig sedan till Beval, där
lian efter en tjuguårig skilsmässa
återsåg sin moder. Till minne av sin
far erhöll G. av henne en del av dennes
dagböcker, av vilka några efter
växlande öden långt senare återfördes till
Sverige. Från Beval begav han sig till
Polen, där han slog sig ned i Thorn.
År 1599 lockades han från Danzig till
Ivangorod och Moskva av Boris
Godunov, som ämnade utnyttja hans
anspråk på Sveriges tron i ryskt
intresse. Han behandlades i Byssland
som en kunglig person. Men G., som
saknade politisk ärelystnad och var
hängiven sin katolska tro och sitt
fädernesland, vägrade att foga sig efter
tsarens vilja. Han levde därefter
några år i förvisning och fördes slutligen
till staden Kasjin i närheten av
Moskva, där han avled. — G.
beskrives som rik på kunskaper och ren i
seder samt svärmisk och vek ända till
"blödighet. — Ogift. — Litt.: H.
Biau-■det, "G. E. V." (i Annales academiæ
scientiarum fennicæ, serie B, bd 8,
nr 5, 1913; framställningen slutar
med år 1588). B. B.
Gustavson, se även Gustafson,
■Gustafsson, Gustawsson.
Gustavson, Karl Reimer, kemist,
f. 21 juni 1896 i Lerbäcks skn, Örebro
län. Föräldrar: gårdsägaren Karl
Edvard G. och Matilda J ansson.. —-Efter
studentex. i Örebro 1915 studerade G.
först vid Tekn. högskolan i Stockholm
•och därpå 1917—21 i Boston,
Massachusetts, Förenta staterna, varefter
3ian i detta land verkade som kemist
och senare som teknisk dir. inom
läderindustrin t. o. m. 1933. Sedan 1934
är han chefskemist vid C. J.
Lundbergs läderfabriks ab., Valdemarsvik.
—• G:s vetenskapliga arbeten beröra
läderkemin. Hans åsikter om
krom-garvningens förlopp äro allmänt
vedertagna och ha lett till nya
förfaringssätt för garvning av läder. Utom
ett sextiotal avh. har han även utgivit
monografier inom läderkemins
område, bl. a. "Läder, dess kemi,
tillverkning och egenskaper" (1944;
amerikansk uppl. 1945), samt medarbetat
i Handbuch der Gerbereichemie m. fi.
encyklopedier. Han har även
behandlat frågor inom äggviteämnes- och
kolloidkemin. År 1943 blev han led. av
Ing. vet. akad. — Gift 1929 med
Margit Louise von Delwig. B. S.
Gustavson, John Gustav,
skolman, f. 25 dec. 1886 i Värnamo.
Föräldrar: lantbrukaren Jolian August
G. och Helena Elise Johansdotter. ■—
G. avlade mogenhetsex. i Jönköping
1906 samt blev fil. kand. 1909 och fil.
lic. 1914 i Lund. Han var lärare vid
Skarab. läns folkhögskola i Stenstorp
1910—12 samt blev föreståndare för
Klippans högre folkskola 1914,
rektor för kommunala mellanskolan i
Klippan 1918, adjunkt vid
samrealskolan där 1931 och rektor för sistn.
skola s. å. År 1920 blev han led. av
Arbetarnes bildningsförb:s (A. B. F.)
studiekommitté för filosofiska och
religiösa frågor. — G. har publicerat
ett flertal uppmärksammade
kulturartiklar i skilda tidskr., särskilt
Forum samt Ord och Bild, och han utgav
1924 essäsamlingen "Omkring det
moderna kulturproblemet", där han från
kulturradikal utgångspunkt och med
starkt spekulativ framställning
behandlar samhällsfaktorer som kyrka,
stat och kapitalism och deras
relationer till varandra. — Gift 1915 med
Ingrid Ylva Katarina Margareta
Edelfelt. B. A.
Gustawsson, se även Gustafson,
Gustafsson, Gustavson.
Gustawsson, Karl Alfred,
antikvarie, arkeolog, f. 17 febr. 189/ i
Stjärnorps skn, östergötl. län.
Föräldrar: överskogvaktaren Lars Alfred
G. och Lovisa Larsson. — Efter
studentex. 1920 i Göteborg blev G. fil.
kand. 1925 och fil. lic. 1928 i
Uppsala, där han tjänstgjorde som
amanuens vid univ:s mus. för nordiska
fornsaker 1923—26. Följ. år blev han
amanuens vid Vitt. akad., utnämndes
1936 till andre antikvarie där och blev
1938 antikvarie och chef för
Biksan-tikvarieämbetets fornminnesavd.,
vilken befattning han uppehållit sedan
1931. I sistn. egenskap har G. utfört
ett banbrytande arbete genom att
organisera och, sedan 1931, självstän-
Karl Alfred Gustawsson.
digt leda den riksomfattande
fornminnesinventeringen, för vilken han
bl. a. utexperimenterat en ny
kartläggningsmetod. Vid dessa arbeten
tillämpas också de nya synpunkter på
fornminnesområdens vård, som han i
större skala genomfört pä Björkö i
Mälaren, särskilt med hänsyn till
gravfältens vegetation, vilken han
ägnat spec. studier. Ett hittills tämligen
förbisett arkeologiskt forskningsfält,
som G. tagit upp till idérika
undersökningar, är gravbyggnaderna. — G.
liar företagit studieresor i de
nordiska länderna och Tyskland. Bland hans
skrifter märkas "Järvafältets
fornlämningar" (i Sv. fornminnesplatser,
1929), "Stockholmstraktens
fornminnen" (i Stockholmstraktens
natur-och kulturminnen, 1935), "De stora
skeppssättningarna vid Anundshög"
(i Västmanlands fornminnesfören:s
årsskr. 1933), "Hasslefyndet" (tills,
med B. Waldén, i Meddelanden från
fören. Örebro läns mus. 1937). — Gift
1927 med Helga Alfhild Kristina
Nyberg. Th. N.
Gustav Vasa, konung, se Gustav I.
1. Gustrin, Emil Finneve,
pedagog, ämbetsman, f. 1 okt. 1839 i
Bredviks skn, Skarab. län, † 7 sept. 1918 i
Södertälje. Föräldrar: lantbrukaren
Finneve G. och Louise Erique
Eneström. -—• Efter att ha genomgått
Högre elementarläroverket i Skara
blev G. student 1860 i Uppsala och
1863 i Lund, där han avlade fil.
kand.-ex. 1867 samt blev fil. dr och docent
i praktisk filosofi 1868. Han var
föreståndare för Lunds privata
elementarskola 1874—78, utnämndes sistn. år
till lektor vid Karolinska läroverket
i Örebro (vilken tjänst han dock
aldrig kom att utöva) samt var 1880
—82 rektor vid Högre allm.
läroverket i Karlstad. G. hade tidigt
intresserat sig för skolorganisatoriska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
