Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Gyldenstolpe, Nils Philip - 4. Gyldenstolpe, Nils - 5. Gyldenstolpe, Adolph Fredrik Nils - 6. Gyldenstolpe, Anton Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gyldenstolpe
176
Gyldenstolpe
Nils Philip Gyldenstolpe. Målning (detalj) av
J. H. Scheffel.
verka Rysslands hjälp till ett
avbrytande av giftermålsförhandlingarna
rörande kronprins Gustav och den
danska prinsessan Sofia Magdalena.
Liknande hänvändelser gjordes också
genom G. till det preussiska
sändebudet. G. ägde i hög grad kronprins
Gustavs förtroende i denna
äktenskapshandel och var en av prinsens
intimare vänner vid hovet. År 1780
gjorde han ivriga men misslyckade
försök att försona Gustav III och
änkedrottningen. Ären 1773—SI var
han landshövding i Gävleb. län.
Under denna tid förde han en av
samtiden mycket uppmärksammad
process om rekryters utkommendering
mot chefen för Hälsinge reg.,
mösspolitikern överste F. Gyllensvaan.
Målet avgjordes genom konungens
ingripande helt till G:s förmån. —
Genom ett slösaktigt levnadssätt
förstörde G. sin ekonomi och nödgades
17S7 lämna hovet men blev efter två
år v. guvernör och 1792 guvernör för
kronprinsen, fastän han var känd för
ett utsvävande levnadssätt. Utan att
äga vare sig litterära eller
vetenskapliga förtjänster utsågs han 1789 til]
led. av Sv. akad. Efter Gustav III:s
död slöt sig G. till Armfelts krets oeli
deltog i dennes konspirationer. Genom
sin försiktighet undgick han att bli
direkt indragen i den armfeltska
rättegången. Han blev dock avsatt
från sin befattning som kronprinsens
guvernör och förvisad från Stockholm
1794. Efter Gustav IV Adolfs
myndighetsförklaring upphävdes
visserligen förvisningen, men G. kom ej
mera att spela någon politisk roll. År
1791 blev han hedersled, av Vitt.
akad. Hans stora brevväxling utgör
ett viktigt material för kännedomen
om 1700-talets historia. Brev från J.
G. Oxenstierna till G. äro tryckta av
A. Lewenhaupt i "Lewenhauptska ar-
kivet på Sjöholm" (1, 1919). — Gift
1764 med friherrinnan Jacqueline
Elisabeth De Geer af Leufsta. W. L.
4. Gyldenstolpe, Nils, greve,
arméofficer, liovman, ämbetsman, f.
31 okt. 1768 på Forsby i österåkers
skn, Södermani. län, † 28 aug 1844
i Stockholm. Son till G. 3. — G.
blev fänrik vid Livgardet 1781,
kaptenlöjtnant vid Livdrabantkåren och
överste i armén 1800 samt chef för
Jämtlands dragonreg. 1S05 och
föi-Norr landsbrigaden 1808. Han
utnämndes till generalmajor i armén
och till brigadgeneral vid Norra
fördelningen 1S13. Samtidigt med
militärtjänsten innehade han flera
hovtjänster, bl. a. som hovmarskalk hos
drottning Fredrika från 1798, och
1817—34 var lian landshövding i
öre-bro län. — G. åtföljde Gustav IV
Adolf på hans resor till S:t
Petersburg 1800 och till Baden 1S03—05.
Nils Gyldenstolpe. Gouache av G. D. Bossi.
Han utmärkte sig i spetsen för sin
brigad i striden vid Hörnefors i
Västerbotten 1S09, där Sandels lyckades
hindra ryssarnas frammarsch. År
1814 var han chef för fältmarskalken
H. H. von Essens generalstab under
fälttåget i Norge, vilken post han
skötte med stor skicklighet. — G.
förenade i sin person den elegante
hovmannens egenskaper med soldatens,
däri inte olik sin chef Sandels. Han
invaldes i Krigsvet. akad. 1813. —
Gift 1796 med friherrinnan Charlotta
Aurora De Geer af Finspång.
F.M., (B—z).
5. Gyldenstolpe, Adolph
Fredrik N il s, greve, arméofficer,
politiker, f. 28 jan. 1799 i Stockholm, † 26
maj 1864 därstädes. Son till G. 4. —
G. blev student i Uppsala 1816 och
avlade kansliex. samt blev e. o. kanslist
i Kanslistyr. 1817. Ilan blev sistn. år
kornett vid Livreg:s husarkår, major
vid Livgardet till liäst 1836, överste i
armén 1843, överste och sekundchef
vid Svea livgarde 1849 och
generalmajor 1853. Han utnämndes till
statsråd och chef för Lantförsvarsdep.
1S53 och förestod vid olika tillfällen
även Sjöförsvars- och Utrikesdep. År
185S avgick lian från
statsrådsämbetet och utnämndes till generallöjtnant
och generalbefälhavare i Andra
militärdistriktet. — G. innehade flera
framstående befattningar vid hovet.
Bl. a. blev han överkammarherre hos
drottning Desideria 1835 samt
riksmarskalk, en av rikets herrar och
riddare av Serafimerorden 1860. S. å.
kallades han av ridderskapet och
adeln till ordf. bland fullmäktige i
Rikets ständers bank. — G. var en
plikttrogen och omdömesgill ämbetsman,
som hade stort anseende för
duglighet. Han var samtidigt en på en gång
elegant hovman och imponerande
personlighet. Han blev led. av Krigsvet.
akad. 1844 och hedersled, av
Konst-akad. 1856. — Gift 1) 1826 med
friherrinnan Henrietta Charlotta von
Essén, † 1829; 2) 1838 med grevinnan
Ebba Eleonora Brahe. F. M.
6. Gyldenstolpe, Anton
Gabriel, greve, arméofficer, politiker, f.
19 nov. 1801 i Stockholm, † 7 febr.
1857 därstädes. Föräldrar:
överstekammar j unkaren greve Gari Edvard
G. och friherrinnan Vilhelmina De
Geer af Leufsta. — G. blev
underlöjtnant vid Vendes artillerireg. 181S,
avlade följ. år kansliex., genomgick
Högre artilleriläroverket på
Marieberg och förordnades 1827 till
artilleristabsofficer, i vilken egenskap han
tjänstgjorde tjugutvå år, därav 1S37
—48 som chef för Artilleristaben. Han
blev kapten vid Svea artillerireg. 1834
och kammarherre lios kronprinsen
1836. — Sedan G. på grund av sin
tjänstgöring i Artilleristaben bosatt
sig i Stockholm, ägnade han sig med
Adolph Fredrik Nils Gyldenstolpe. Målning
(detalj) av C. T. Staaff 1850.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
