- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
181

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Gyllenborg, Carl - 4. Gyllenborg, Johan - 5. Gyllenborg, Fredrik - 6. Gyllenborg, Henning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gyllenborg

181

Gyllenborg

arb. av Steeles komedi "The lying
lover", och senare hade han stor
framgång med "Swenska sprätthöken,
co-medie, uti 5 acter. Är den första, som
blifwit sammansatt på swenska, och
förestäld på Kongl. Theatern i
Stockholm in Oct. 1737" (1740). Komedien,
vars uppslag är hämtat från ett
lustspel av de Boissy, kännetecknas av
den vanliga abstrakta
karaktärsteckningen, men stycket har ett särskilt
intresse genom den tydliga tendensen
mot den gamla besuttna adeln.
Adelskap borde vara en belöning för egen
förtjänst och ådagalagd
fosterlandskärlek. G:s "Samlade
vitterhetsarbeten" utgåvos av P. Hanselli 1863. —
Gift 1710 med Sarah Dertill, f.
Wright, från England. ■— Litt.: H.
Larsson, "Greve Karl Gyllenborg i
London åren 1715—17" (1—2, 1891—
92); K. J. Hartman, "Åländska
kongressen" (1—5, 1921—31); W. Holst,
"Carl Gustaf Tessin under rese-,
riksdagsmanna- och de tidigare
beskick-ningsåren" (drsavh., 1931). R. A.

4. Gyllenborg, Johan, greve,
arméofficer, riksråd, f. 26 sept. 1682 i
Stockholm, ‡ 22 maj 1752 därstädes.
Bror till G. 2 ocli G. 3. — G. blev 1696
student vid Uppsala univ., där han en
tid var rector illustris, men gick 1700
i krigstjänst. År 1703 blev lian
löjtnant vid Upplands ståndsdragonreg.
och 1706 kapten där. G. deltog i flera
fältslag under Karl XII:s krig i
Polen och Ryssland och råkade genom
kapitulationen vid Perevolotjna 1709
i rysk fångenskap. Han skickades
först till Kasan och sedan till Tobolsk
i Sibirien, där han hade att utstå
svåra lidanden. År 1719 blev han
utväxlad. Vid hemkomsten blev lian
generaladjutant vid den stockholmska
armén och 1735 överstelöjtnant. Han
ägnade sig nu åt politiken, där han i
allt följde sin broder Carl G. (G. 3),
ehuru han stod utanför dennes inveck-

Fredrik Gyllenborg. Målning (deialj) av .T.
II. Scheffel (Gripsholm).

lade politiska spel. Tack vare
broderns inflytande blev G. till mångas
förvåning riksråd 1741 och kansler
för Lunds univ. följ. år. G. hörde till
de rådsherrar, som röstade för kriget
mot Ryssland, och lian var led. av den
s. k. utredningskommissionen, som
ledde rustningarna för kriget. Någon
betydande insats gjorde lian
emellertid inte. Ständerna tillerkände honom
på riksdagen 1746—47 en belöning
av 8 000 daler smt för särskilda
uppdrag, som han utfört utom
rådsämbetet, och han föreslogs senare till
sera-fimerriddare men avsade sig denna
utmärkelse. —- Gift 1720 med
Margareta Eleonora von Beijer. W. L.

5. Gyllenborg, Fredrik, greve,
ämbetsman, politiker, f. 12 juli 1698,
† 25 aug. 1759 i Stockholm. Bror till
G. 2, G. 3 och G. 4. — G. var 1710—15
page hos änkedrottning Hedvig
Eleonora och blev 1716 auskultant i Svea
hovrätt. Samtidigt bibehöll lian sin
anställning vid hovet och blev
kammarherre 1722. År 1733 utnämndes
han till lagman på Gotland och fick
fyra år senare förflyttning till Närke.
—• G. gjorde sig tidigt gällande i
frihetstidens politiska liv. Redan vid
riksdagen 1731 framträdde han vid
sin broder Carl G:s (G. 3) sida
som en av Arvid Horns skickligaste
och hänsynslösaste motståndare. Vid
den följande riksdagen använde G.
metoden att "hålla bord" för sina
anhängare, och lian anses ha uppfunnit
riksdagsklubbarna, vilka från 1738
voro ett slags centra för frihetstidens
partiliv. G. blev snart känd som
riksdagens störste intrigör, senare
överträffad endast av general Pechlin.
Han var aldrig medl. av sekreta
utskottet utan utövade sitt inflytande
bakom kulisserna, där han tillhörde
hattpartiets ledande krets ocli var
dess främste inpiskare. I fråga om
värvning och disciplinering av
parti-medl. var han den erkände mästaren,
och det var i stor utsträckning lian,
som bestämde hattpartiets
riksdagstaktik. Han hade hand om de franska
korruptionsmedlen, och då ban 1741
blev ordf. i bankofullmäktige, förstod
han att utnyttja även bankens medel
och inflytande för sina egna och
partiets syften. G. blev utomordentligt
hatad av sina politiska motståndare,
och vid dalkarlarnas intåg i
Stockholm 1743 fann han det säkrast att
fly. Vid 1746—47 års riksdag, då
hattarna ånyo lyckades befästa sin
ställning, fick han presidents rang och
rekommenderades av ständerna till
president vid blivande ledighet; han
utnämndes också tre år senare till
president i Bergskollegium. Samarbetet
med kollegiets ämbetsmän präglades
av svåra slitningar. År 1754 blev ban

Henning Gyllenborg. Pastell (detalj) av G.
Lundberg.

fullmäktig i Jernkontoret. På
riksdagen 1755—56, som blev den sista G.
bevistade, fick han av sekreta
utskottet en gåva av 60 000 daler smt, och
en av hans söner fick för fyra års tid
ett stipendium på 2 000 daler. Hans
inflytande blev emellertid från denna
tid mindre. Man började misstänka
hans ärlighet vid förvaltningen av de
franska korruptionsmedlen, och på
franske ministern d’Havrincourts
begäran överflyttades förvaltningen av
desamma på Pechlin. År 1759 sökte G.
bli överståthållare i Stockholm men
blev förbigången. Hans intresse
absorberades under hans senare år
alltmer av ekonomiska frågor. Som
bankofullmäktiges ordf. hade lian
ledningen av landets penningpolitik, och
lian bär en god del av ansvaret för
hattpartiets huvudlösa
finansförvaltning. Själv var ban en av bankens
största låntagare, och han hade
direkta privatekonomiska fördelar av den
försämring i pappersmyntets värde,
som skedde vid denna tid. Hans död
räddade honom undan den räfst med
hattarnas ekonomiska politik, som
följde på 1760-talet. — G. var en
hänsynslös partigängare, hans oredlighet
var notorisk, ocli lian utnyttjade utan
samvetsbetänkligheter sin politiska
ställning för att skaffa sig egna
fördelar. Han kan sägas personifiera
några av de sämsta sidorna i
frihetstidens politiska liv. — Gift 1729 med
friherrinnan Elisabeth Stierncrona. —
Litt.: E. Falk, "Daniel Tilas och F.
G." (Personhist. tidskr. 1935). W. L.

6. Gyllenborg, Henning Adolf,
greve, riksråd, f. 11 juni 1713 på
Lind-sta i Järlåsa skn, Uppsala län, † 29
nov. 1775 i Stockholm. Föräldrar:
överstelöjtnanten greve Anders G.
och friherrinnan Virginia Christina
Kruuse af Vercliou. Brorson till G. 2,
G. 3, G. 4 och G. 5. — G. blev student

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free