Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllenhielm, Carl - Gyllenius, Petrus - Gyllenkrok, ätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gyllenius
18S
Gyllenkrok
Carl Gyllenhielm.
Målning (detalj) av okänd konstnär (Karlberg).
sin faders monarkiskt-demokratiska
åskådning såg han med oro
högaristokratins, framför allt släkten
Oxenstiernas, växande inflytande och
befarade planer att ändra statsskicket.
År 1639 ansåg han sig t. o. m. ha
kommit en intrig, åsyftande arvrikets
avskaffande, på spåren. I rådet sällade
lian sig därför till Oxenstiernornas
motståndare, bland dem främst Johan
Skytte. Han uppträdde som en
förespråkare för en ökning av rådets och
ständernas makt och önskade även
förbättra allmogens ställning. Nära
vän av den pfalzgrevliga familjen
förfäktade han pfalzgreven Johan
Kasimirs och dennes sons, Karl Gustavs,
intressen. Under Kristinas egen
regering stod G. drottningen nära. Att
trygga arvrikets bestånd genom
tronföljdsfrågans lösning var under
denna tid för honom det dominerande
problemet. Sedan planen på ett
äktenskap mellan drottningen och Karl
Gustav strandat, verkade G. energiskt
för den senares val till tronföljare. —
G. hade betydande bildningsintressen.
Sålunda stödde han en skola för unga
adelsmän och gjorde en
stipendiedonation till Uppsala univ., varjämte lian
anlade en av vårt lands äldsta
folkskolor i Sundby (ännu bestående).
Han avled på det efter honom
uppkallade slottet Karlberg och
begravdes i Strängnäs domkyrka. — G.
tillhör de intressantaste gestalterna från
den begynnande stormaktstiden. Han
var genom sin börd nära knuten till
konungahuset och åtnjöt allmän
aktning för sin redbarhet men var som
statsman och militär ej av sådana
mått, att han kunde vinna en
verkligt ledande ställning. — Utom
tidigare nämnda skrifter författade G. i
början av 1640-talet några relationer
om tiden 1597—1614 (tryckta i Hist.
handl., 20:2, 1905) att utnyttjas av
A. J. Messenius för dennes
historieverk, av vilket G. var varmt
intresserad. G. har även författat en
versifierad självbiografi, "Nosce te
ip-sum". — Gift 1615 med Christina
Ribbing. —- Litt.: H. Almquist, "K.
K:son G. mot Oxenstiernorna 1639—
40" (Personhist. tidskr. 1911); E.
Granstedt, "C. C:son G. och
Vasahuset" (Personhist. tidskr. 1943).
B. B.
Gyllenius, Petrus Magni, präst,
lärare, f. 14 april 1622 i Tofta, Ölme
skn, Värml. län, † 11 jan. 1675 i
Bol-stads skn, Dalsland. Föräldrar:
lantbrukaren Måns Nielsen och Ingeborg
Torbiörsdotter. — G. blev student vid
Åbo akad. 1648 och fil. mag. där 1656.
Han blev lärare i Mariestad 1657 ocli
i Karlstad 1660, lektor i matematik
därstädes 1665 samt kyrkoherde i
Bolstad 1667. G:s av Finlands
statsarkiv genom R. Hausen utg.
dagboksanteckningar "Diarium Gyllenianum
eller Petrus Magni Gyllenii dagbok
1622—1667" (1S82) äro av intresse
på grund av den inblick de ge i
skolförhållanden och i de ofrälse
klassernas liv överhuvudtaget vid medlet av
1600-talet. — Gift med Anna Tolle.
B. B.
Gyllenkrok, adliga ocli friherrliga
ätter, som härstamma från Hallaryds
skn, Kronob. län, och utgöra grenar
av den stora småländska prästsläkten
Krok (Krokius), som uppges ha fått
sitt namn av Krokshult i nämnda skn.
Stamfadern Gudmundus Petri var
kyrkoherde i Hallarvd 1567—86 ocli i
Långaryd, Jönköp. län, 1598—1609.
Hans fäderne är ej med säkerhet
utrett, men att döma av hans namn
torde ban genom sin farmor, Sissela
Ug-la, ha varit en frände till Gudmund
Ugla, ärkedjäkne i Växjö 1478. Son
till Gudmundus Petri var
kyrkoherden i Villstad, Jönköp. län, David
Krok († 1653), från vilken
härstammade en gren, som 1703 adlades med
namnet Lagerkrook (ätten utdöd på
1720-talet). David Kroks bror
Nicolaus Gudmundi Krokius (f. 1575, †
1646) blev 1632 biskop i Växjö. Hans
son, assessorn i Åbo hovrätt Anders
Krok (f. 1622, † 1683), adlades 1674
med namnet G. Dennes äldste son,
riddarhus- och revisionssekr. Johan
G. (f. 1650, † 1710), blev farfars far
till majoren Johan Göran G. (f. 1775,
† 1859) på Regnaholm i Regna skn,
östergötl. län; dennes namn går igen
i äpplesorten Gyllenkroksastrakaner.
Från två av hans söner,
häradshövdingen i Västra härads domsaga Knut
Axel Johan G. (f. 1807, † 1886) ocli
stationsinspektoren i Ställdalen
Sper-ling Leonard Wilhelm G. (f. 1830, †
1922), härstamma adliga ätten G:s
nu levande grenar. — Ovannämnde
Anders G:s yngste son,
generallöjtnanten och landshövdingen Axel G.
(G. 1), blev 1727 friherre. Hans
sonson, majoren friherre Axel Thure G.
(f. 1751, † 1805), ärvde det av far-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
