- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
189

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllenkrok, ätter - 1. Gyllenkrok, Axel - 2. Gyllenkrok, Axel Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gyllenkrok

189

Gyllenkrok

Axel Gyllenkrok. Målning (detalj) av G. E.

Schröder 1727.

modern Maria Hegardt stiftade
fideikommisset Svenstorp samt efter sin
mor grevinnan Eva Bielke
fideikommisset Björnstorp, båda i Skåne. Med
sin vittra, konstnärliga och
musikaliska maka grevinnan Christine
Charlotte Mörner (omgift Cederström, C.
3) hade Axel Thure G. tre söner, av
vilka den äldste var mecenaten,
över-stekammarjunkaren friherre Axel
Gustaf G. (G. 2); dennes brorson var
lanthushållaren,
kabinettskammarherren friherre Fredric Gyllenkrook
(G. 3). De två sistnämndas grenar äro
utdöda. Från Axel Thure G:s yngste
son, majoren friherre Thure Gabriel
G. (f. 1787, † 1865), på Oby i Blädinge
skn, Kronob. län, känd som befordrare
av mycken hemindustri i trakten,
härstammar den nu levande
friherr-liga ätten. Sonsöners söner till honom
äro hovstallmästaren friherre Nils G.
(G. 4) och dennes syssling översten
friherre Axel G. (G.’ö). — Litt.: B.
Hildebrand, "Den gamla
Oby-släkt-kretsen" (Värendsbygder 1941).

B. H—d.

1. Gyllenkrok, Axel, friherre,
krigare, ämbetsman, f. troligen 2 aug.
1664 i Åbo, f 17 sept. 1730 på
Svenstorp i Odarslövs skn, Malmöh. län.
Föräldrar: häradshövdingen Anders
Krok, adlad G., och Maria Mums. —
G. tog anställning vid Livgardet 1687
samt blev fänrik 1688, löjtnant 1693
och kapten 1696. Under tiden
kompletterade han sin utbildning genom
tjänstgöring vid den franska
krigsmakten. Det stora nordiska kriget
gav snart möjligheter till snabbare
befordran. Sedan G. blivit sårad både
vid Narva och vid Riga, tjänstgjorde
han som
generalkvartermästarlöjt-nant vid fortifikationen i Kurland
1701 och utnämndes s. å. till major
vid Livgardet. Han ledde förtruppen
under marschen mot Warszawa ocli

förde en bataljon i slaget vid Kliszow
1702. Under kriget i Polen placerades
lian som chef för
fortifikationsfält-staben 1703 samt blev 1706 tf.
generalkvartermästare med
överstelöjtnants rang och följ. år
generalkvartermästare och överste. I denna
egenskap hade G. att sörja för härens
inkvartering och underhåll och att
rekognoscera marschvägar o. d.; under
det ryska fälttåget blev detta
åliggande ytterst svårt och ansvarsfullt.
Redan under uppehållet i Sachsen
utarbetade G. på konungens order
kartor över Sachsen och Polen. Flera av
dessa ha i likhet med dem lian senare
upprättade, särskilt över slaget vid
Poltava, ett icke ringa historiskt
värde. Efter nederlaget följde G. konung
Karl till Bender, varifrån lian i okt.
1709 sändes mot den polska gränsen
med en trupp svenskar och kosacker
för att söka kontakt med general
Krassow i avsikt att förbereda
konungens hemresa. Han ansattes dock
av en mycket överlägsen rysk kår ocli
tvingades att kapitulera (1709). G.
fördes till Moskva och hölls där tidvis
i så hårt fängelse, att han på våren
1712 enligt Pipers berättelse icke var
vid sina sinnens fulla bruk. Under
fångenskapen nedskrev han 1711 sina
kända berättelser om marschen mot
Ryssland och slaget vid Poltava
(senast utg. av N. Sjöberg 1913; jämför
recension av A. Stille i Hist. tidskr.
s. å.). G. tycks där vilja göra
gällande, att lian 1707 sökt vinna konungen
för en plan, som icke avsåg ett tåg
mot det inre av Ryssland utan i
stället baserade sig på försvar av
östersjöprovinserna och erövring av staden
Pskov, varigenom tsaren skulle
utmanövreras från S:t Petersburg. Om
dessa relationers värde ha heta
diskussioner förts bland Karl
Xll-fors-karna, av vilka några anse dem vara
alltför personligt och apologetiskt
färgade. — G. frigavs först efter
freden ocli kom till Sverige 1722. Han
blev generallöjtnant s. å.,
landshövding i Göteb. län och kommendant
över där befintliga fästningar 1723
samt friherre 1727. Hans änka
stiftade 1743 för ätten Svenstorps
fideikommiss. — Gift 1723 med Maria
Begärdt. — Litt.: A. Stille, "Carl XII:s
fälttågsplaner 1707—09" (1908); L.
Munthe, "Kungl. Fortifikationens
historia" (6:2, 1919); Einar Carlsson,
"Karl XII och kapitulationen vid
Perevolotjna" (Karol. förb:s årsbok
1940). H. N.

2. Gyllenkrok, Axel Gustaf,
friherre, hovman, godsägare,
mecenat, f. 14 juli 1783 på Björnstorp i
Gödelövs skn, Malmöh. län, † 18 maj
1865 i Lund. Föräldrar: majoren
friherre Axel Thure G. och grevinnan

Axel Gustaf Gyllenkrok.

Christine Charlotte Mörner. •— G.
blev 1800 löjtnant vid Norra skånska
kavallerireg. ocli 1805
stabsryttmäs-tare vid Skånska linjedragonreg.
Sistn. år tillträdde han efter fadern
de stora fideikommissen Svenstorp
och Björnstorp i Skåne, tog 1807
avsked ur krigstjänsten, bodde först i
Stockholm men flyttade 1810 till
Björnstorp. På vintrarna bodde G.
senare vanligen i Lund, där han förde
ett gästfritt lius för bl. a. akademiker,
och skänkte till staden den
plantering, som är känd som
Gyllenkrokska allén eller promenaden. Vid hovet
avancerade G. till kammarherre 1805,
hovmarskalk 1818 och
överstekam-marjunkare 1837. I likhet med flera
andra av sin generations skånska
godsherrar ägde han stora
naturvetenskapliga, särskilt zoologiska
intressen och hopbragte på Björnstorp
ansenliga samlingar av främst
snäckor och fåglar, vilka 1845 skänktes
till Lunds univ. Med storartad
generositet understödde G. vetenskapsmän
som B. Fr. Fries, J. W. Zetterstedt
och C. J. Sundevall samt gav
stipendiefonder till univ. och
katedralskolan. Som ordf. från 1828 i direktionen
för Lunds lasarett inlade G. stor
förtjänst om sjukvårdens förbättring.
Främst är emellertid hans namn
knutet till inrättandet 1838, efter
mönster av Das Rauhe Haus i Hamburg,
av räddningsinst. för gossar i Råby
utanför Lund, kompletterat 1862 med
Malin Gyllenkroks vårdanstalt för
fattiga flickor. G. blev led. av Vet.
akad. 1830, hedersled, av
Lantbruks-akad. 1844 och av Fysiografiska
sällskapet i Lund 1860 samt kommendör
med stora korset av Vasaorden 1850.
— Gift 1807 med friherrinnan
Magdalena [Malin) Beata Fock. — Litt.:
O. Ekelin, "Råby räddningsinstitut"
(1928); se även litt. till släktartikeln
ovan. B. B—é, B. H—d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free