Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Gyllenstierna, Gustaf - 20. Gyllenstierna, Jöran - 21. Gyllenstierna, Göran - 22. Gyllenstirena, Eric - Gyllensvaan, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gyllenstierna
200
Gyllensvaan
Jöran Gyllenstierna (20). Målning (detalj)
av P. Krafft d. ä. 1771.
G:s brott, som i hög grad kom att
misskreditera den med G. befryndade
mössaristokratin och avsevärt bidrog
till oppositionens förstummande.
Processen bildar också upptakten till
en partijustice, som vållade
mycken bitterhet och försvagade
rättsmedvetandet. G. dömdes till döden
men benådades av ständerna till att
mista gods och adelskap, schavottera
och därefter avtjäna livstids fängelse.
Han satt inspärrad på Marstrands
fästning i två år och frigavs sedan
på kejsarinnan Elisabeths förbön.
Därefter reste han utomlands. Sina
sista år tillbragte han i Livland, där
han av ryska regeringen fick ett gods
till underhåll. — Gift 1759 med
Agneta Gertruda von Gersdorff. O. H.
20. Gyllenstierna, Jöran
Nilsson, greve, riksmarskalk, f. 11 april
1724, † 17 maj 1799 i Norrköping. Son
till G. 18. — Efter studier vid univ.
i Lund och Uppsala blev G.
auskultant vid Svea hovrätt 1742. Följ. år
reste han utrikes och studerade en
tid vid Hälles univ. Han blev lagman
i Närke 1750 och i Södermanland
1759 samt erhöll 1762 på egen
begäran avsked med landshövdings titel.
Han hade dittills framträtt föga i
riksdagen och ej deltagit i
partistriderna. G., som var nära befryndad
med E. Brahe och G. J. Horn, vilka
vid hovpartiets fall 1756 avrättats av
hattarna, blev därigenom en naturlig
motståndare till de sistnämnda och slöt
sig till mösspartiet. Vid mössornas
seger 1765 blev han medl. av riksrådet.
I likhet med de flesta rådsmedl. sökte
lian hindra sammankallandet av en
riksdag 1768 och blev därför jämte
övriga av rådet avsatt av de segrande
hattarna 1769. Vid mössornas nya
makttillträde 1772 erbjöds G. att
återinträda i rådet, men han föredrog
att i lugn leva på sina gods. År 1781
lyckades Gustav III förmå honom
mottaga riksmarskalksämbetet och
rådsvärdighet, men han avböjde
däremot den erbjudna furstliga
värdigheten, en utmärkelse av sällsynt slag.
Han blev serafimerriddaie 1772. G.
förenade rokokons smak och
beleven-liet med gammaldags seder och
redlighet, en för frihetstiden ganska
sällsynt kombination. Någon större
politisk begåvning ägde han icke. — Gift
1754 med friherrinnan Eva Maria
Ribbing af Zernawa. O. H.
21. Gyllenstierna, Göran,
friherre, arméofficer, f. 31 juli 1876 i
Gråmanstorps skn, Kristianst. län.
Föräldrar: godsägaren friherre Nils
G. och friherrinnan Margrethe Louise
Charlotta Duwall. — G. blev
underlöjtnant vid Kronprinsens husarreg.
1895 och transporterades följ. år
först till Norrlands dragonreg. och
därefter till Skånska dragonreg.,
genomgick Krigshögskolan 1902—04,
utnämndes efter aspiranttjänstgöring
till kapten vid Generalstaben 1908
och var stabschef i
Kavalleriinspektionen 1908—10. Efter
trupptjänstgöring blev han 1916 major vid
Generalstaben, var 1916—17 åter
stabschef vid Kavalleriinspektionen, blev
major vid Skånska dragonreg. sistn.
år samt utnämndes till
överstelöjtnant vid Skånska husarreg. 1919 och
till överste och sekundchef vid
Liv-reg:s dragoner 1921 vid fyrtiofyra års
ålder. Vid sammanslagningen 1927 av
Livreg:s dragoner med Livgardet till
häst till Livreg. till häst blev han
överste och sekundchef för detta reg.
År 1930 befordrades han till
generalmajor och var 1930—40 inspektör för
kavalleriet och chef för
remonterings-väsendet. Han har utgivit
"Spanings-och förposttjänst vid kavalleriet"
(1909) och blev led. av Krigsvet.
akad. 1929. Sedan 1931 är han ordf.
i styr. för Gunnebo bruks ab. — Gift
1904 med Anna Charlotta Neijber.
F. M.
22. Gyllenstierna, Erie, friherre,
diplomat, f. 27 mars 1882 på
Krappe-rup i Brunnby skn, Malmöh. län, †
26 juni 1940 i Hälsingborg.
Föräldrar: hovjägmästaren och godsägaren
friherre Nils G. och friherrinnan
Lilian Eleonora (Ellen) Stiernstedt. —
G. avlade mogenhetsex. i Hälsingborg
1900 och blev jur. utr. kand. i Lund
1909. Efter tingstjänstgöring var han
1914—15 amanuens i Civildep. och
1913—15 notarie i riksdagens
jordbruksutskott samt 1915—18 sekr. i
j ustitieombudsmansexpeditionen. År
1917 var han sekr. hos och medl. av
sakkunniga för åtgärder mot
försvarsfientlig propaganda, och
1917—-18 tjänstgjorde han som kansliråd i
Sjöförsvarsdep. På hösten sistn. år
Göran Gyllenstierna (21).
blev han tf. extra avd.-clief i
Utrikes-dep., ett år senare förste
legations-sekr. i Helsingfors, där han dock
aldrig tjänstgjorde, och s. å. tf. förste
legationssekr. i Paris, där lian
utnämndes till legationsråd 1921. Åren
1922—27 var lian legationsråd och
chef för tredje byrån i Utrikesdep:s
politiska och handelspolitiska avd.
Efter att ha tjänstgjort som
legationsråd i London från 1927 var han
envoyé i Moskva 1930—38 samt i
Teheran 1930—36 ocli i Bagdad 1934
—36. Åren 1938—39 var han envoyé
i Ankara och Aten. Han var som
diplomat skarpsynt och högt begåvad. —
Gift 1) 1910 med Wanda Charlotte
Henriette Henriksson, † 1917; 2) 1922
-—25 med Lovise Marié Henriette
Crespy; 3) 1925—36 med Signe Maria
Fineman; 4) 1937—39 med Dorothy
Griffin. T. D.
Gyllensvaan, Fredrik, före
adlandet Svanhals, arméofficer,
politiker, f. 17 juli 1723 i Torpa skn,
öster-götl. län, † 2 nov. 1787 på Västanå i
Gränna landsförs., Jönköp. län.
Föräldrar: v. häradshövdingen Johan
Svanhals och Märta Christina
Gyl-lenståhl. —• G. blev volontär vid
Ostgöta infanterireg. 1738. Han gick i
holländsk krigstjänst 1746, utmärkte
sig där vid flera tillfällen och blev
kapten 1748. Efter återkomsten till
Sverige blev han kapten vid Savolaks
reg. 1750, tf. place-major på Sveaborg
1752, major vid Savolaks reg. 1759,
överstelöjtnant vid Hälsinge reg. 1765
och överste där 1772. Han adlades
1756. År 1785 stiftade han Västanå
fideikommiss. — I partipolitiken
deltog G. från 1756 och var vid 1760—
62 års riksdag en av mössornas bästa
och ivrigaste debattörer, verkade
energiskt men fåfängt i den s. k.
"capitasaken" för ståndpunkten, att
officerarna vid den sv. hären i
Pommern ej under kriget borde ha lämnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
