Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllensvaan, Fredrik - Gyllensvärd, ätt - 1. Gyllenswärd, Ragnar - 2. Gyllenswärd, Gösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gyllensvärd
201
Gyllenswärcf
sin tjänst för att skynda till
riksdagen, deltog i det angrepp mot rådet
för dess krigspolitik, som sånär
medfört en regimändring, var med i
Nor-dencrantz’ växelberedning för
förbättring av myntväsendet ocli riktade
flera angrepp mot missbruket att ge
bort ämbeten som partibelöningar. G.
tillhörde den hemliga konselj av
mössor, som förberedde riksdagen 1765
—66. Han invaldes i de två viktigaste
utskotten, sekreta utskottet och
banko-deputationen, där han tog initiativet
till den stränga räfsten med
växelkontoren. G. var också ytterst
verksam vid aktionerna mot
bankofullmäktige, rådet och Axel von Fersen,
varvid han dock visade
självständighet och moderation. Trots en
energisk insats kunde han ej vid riksdagen
1769 hindra mössregimens fall. Vid
riksdagen 1771—72 motverkade G.
kungamaktens försök att medla
mellan stånden och vinna större
inflytande. Då Gustav III 19 aug. 1772
genomförde sin statskupp, vistades
G. i Hälsingland, där han lär ha gjort
några ansatser att sätta sitt reg. i
rörelse men snart uppgett dem som
fruktlösa. Tre år senare invecklades
lian i en process, som blev en av de
mest uppmärksammade händelserna
under Gustav III:a första
regeringstid. Han hade nämligen med våld låtit
avhämta några rekryter från deras
husbönder för en
arbetskommende-ling till Karlskrona, fastän
landshövdingen med stöd av
tjänstehjonsstadgan befriat dem från
militärtjänstgöring, tills de tjänat ut sin årslega.
Då målet slutligen kom till
Justitierevisionen, ingrep Gustav III på ett
uppseendeväckande sätt i dess
handläggning genom att överflytta det
från en division till en annan ocli
till-lämpa en högst godtycklig
rösträkning och lagtolkning för att få G.
fälld till tjänstens förlust. Dessutom
Fredrik Gyllensvaan. Kopia (detalj) efter
original av okänd konstnär.
miste G. ackordsumman och måste
betala skadeersättning och
processkostnader. Processen bidrog genom
sin karaktär av politisk förföljelse
att nedsätta konungens anseende. G.
sökte nu förbindelse med de danska
och ryska ministrarna, begav sig
själv 1776 över till S:t Petersburg
och fick som belöning för gamla
tjänster en växel på 4 000 rubel. Vid
riksdagen 177S—79 verkade G. ivrigt för
att bilda ett motparti mot Gustav
III, var därunder rysk
penningutde-lare ocli visade nog djärvhet att under
överläggningarna mellan konungen och
adeln ang. förändringar i
riddarhusordningen hävda adelns rätt att med
slutna sedlar i enrum avgöra salven,
vilket även skedde. — G. var främst
den energiske, talföre och orädde
partimannen, envis och även något
bornerad. — Ogift. G.U.
Gyllensvärd, ätt, vars stamfar var
överstelöjtnanten Per Joensson (†
1664), en frände till bröderna
biskopen Isak Rothovius och
superintendenten Jonas Rothovius samt själv
före 1618 gift med Elisabeth Hand,
Erik XIV:s dotterdotter. Per
Joensson adlades 1632 med namnet G. och
förde 1633—41 befälet över Smålands
ryttare. Hans äldste son,
ryttmästaren Johan G. (f. 1617, † 1688), blev
farfars far till bröderna
stabskaptenen Johan Gustaf G. (f. 1716, † 1759)
och löjtnanten Erik Magnus G. (f.
1721, † 1776). Johan Gustaf G:s äldste
son, löjtnanten Harald Adolf G. (f.
1752, † 1811), blev stamfar för ättens
nu levande huvudgren. Hans bror,
premiärmajoren Johan Georg G. (f.
1754, † 1827), stamfar för ättens
första yngre gren (Lamhultsgrenen),
blev farfarsfar till bröderna juristen
Ragnar Gyllenswärd (G. 1),
bankmannen Gösta Gyllenswärd (G. 2) och
läkaren Curt Gyllenswärd (G. 3). Den
nu levande andra yngre ättegrenen
härstammar från Harald Adolf G:s
och Johan Georg G:s broder,
stabskaptenen Carl Gabriel G. (f. 1757, †
1826), den tredje yngre ättegrenen
från en kusin till dessa, Erik Magnus
G:s son, fänriken Erik Adolf G. (f.
1753, † 1834), samt slutligen den
fjärde yngre ättegrenen från
stamfadern Per G:s yngre son,
reg.-kvar-termästaren vid halländska reg. Knut
G. († 1664). B. H—d.
1. Gyllenswärd, Ragnar Hugo
Ferdinand, jurist, ämbetsman, f. 11
aug. 1891 i Växjö. Föräldrar:
majoren och lasarettssysslomannen Oskar
Hugo G. och Wendla Wilhelmina
Isabella Hultman. •— G. avlade
mogen-hetsex. i Växjö 1909, inskrevs vid
Uppsala univ. s. å. samt blev där fil. kand.
1911 och jur. kand. 1916. Efter
tingstjänstgöring inträdde han 1918 i Göta
Ragnar Gyllenswärd.
hovrätt, där han till 1923 uppehöll
förordnanden som fiskal och
adjungerad led., 1923—29 var assessor samt
1929—30 och en kortare tid 1935
innehade hovrättsrådsämbete. Hans aktiva
hovrättstj änstgöring avbröts redan
1925, då lian blev tf. revisionssekr. för
att sedermera knytas till
Justitie-dep:s lagavd., där han 1927—29
tjänstgjorde som extra led. G.
fungerade 1925—28 som sekr. hos
sakkunniga för utredning av frågan om
ändring av 1905 års konvention med
Norge ang. gemensamma sjöar och
vattendrag. Han var 1929—32 led. av
Lagberedningen och tillhörde juni
1930—sept. 1932 som konsultativt
statsråd C. G. Ekmans andra
ministär och F. Hamrins ministär. Han
var därefter 1932—33 statssekr. i
Justitiedep. och 1933—35
justitieombudsman. G., som 1930—34 innehade
revisionssekr.-tjänst, är sedan 1935
justitieråd. Sedan 1941 är han en av
red. för Nytt juridiskt arkiv och sedan
1943 huvudred, för dess avd. för
lagskipning. Han har publicerat flera
uppsatser och artiklar i juridiska,
ämnen. —- Gift 1919 med grevinnan
Anna Aurora Maria Posse. Spr.
2. Gyllenswärd, Gösta,
bankman, f. 19 okt. 1893 i Växjö. Bror till’
G. 1. — G. anställdes 1912 vid
Skandinaviska kredit ab. i Stockholm.
Åren 1918—19 praktiserade han hos
Deutsche Bank i Düsseldorf och 1920
i England. År 1919 blev han
föreståndare för Norrköpings enskilda banks
fond- och notariatavd. och 1922 förste
kamrerare vid bankens huvudkontor^
Åren 1924—27 var han dir. vid
samma banks kontor i Linköping. Då
Norrköpingsbanken uppgick i
öster-götlands enskilda bank 1927, blev G.
förste kamrerare vid dess
huvudkontor i Linköping. År 1929 blev han
dir.-assistent och 1934 verkst. dir. vid
bankens kontor i Stockholm samt 1937"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
