Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Gårdlund, Waldemar - 2. Gårdlund, Torsten - Gäbel, Max - 1. Gärde, Bernhard - 2. Gärde, Natanael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gårdlund
206
Gärde
han föreståndare för gynekologiska
polikliniken vid Serafimerlasarettet
1912—18 ocli bitr. läkare vid
barnbördshuset Pro patria 1912—28.
Sedan 1929 innehar han egen kirurgisk
och obstetrisk privatklinik i
Stockholm. Han har företagit flera
utländska studieresor och bl. a. 191S
studerat hos Bumm i Berlin och
Stoeckel i Kiel. I läkarnas kårliv har
han spelat en uppmärksammad roll,
bl. a. som styr.-medl. i Stockholms
läkarfören. 1922—24, grundare av
Sv. läkarnas sjukkassa (sedermera
Läkarnas ömsesidiga
försäkringsanstalt Salus) 1922 och sekr. där till
1930, grundare av Sv. läkarnas
pensionskassa 1924 och sekr. där till 1930,
grundare av Socialmedicinsk tidskr.
1924, dess red. till 1929 och åter dess
ansvarige utgivare fr. o. m. 1943. G.
var stiftare av Sveriges
privatpraktiserande läkares fören. och är dess ordf.
sedan 1942. Han har såväl i
fackpressen som inför allmänheten framträtt
som initiativrik skribent på
socialmedicinens område, särskilt i ämnen
berörande gynekologi och obstetrik. —
Gift 1) 1907 med Gertrud Anna Maria
Olsson, † 1916; 2) 1918 med Anna
Margareta Molin, † 1918; 3) 1920
med Alva Bergliot Osearia Stephanie
Ekegårdh. P. H. T.
2. Gårdlund, Torsten
Waldemar, nationalekonom, f. 23 febr. 1911
i Stockholm. Son till G. 1. — G. blev
student i Stockholm 1930, genomgick
därefter Handelshögskolan och blev
vid Stockholms högskola 1934 fil.
kand., 1939 fil. lic., 1942 fil. dr och
s. å. docent i nationalekonomi. Han
har företagit studieresor till bl. a.
Förenta staterna ocli Frankrike. De
ha resulterat i två
ekonomiskt-poli-tiska skrifter, "Arbetsliv och
arbets-strider i U. S. A." (1936) och
"Frankrikes väg" (1939). G:s mycket
uppmärksammade drsavh.,
"Industrialismen® samhälle" (Arbetarklassens his-
Bernhard Gärde.
toria, 5, 1942), utgör en översikt
över den tidiga sv. industrialismen,
grundiad på ett stort, förut mestadels
outnyttjat källmaterial. Den bild, han
tecknar av industrialismens sociala
återverkningar, är åtskilligt ljusare
än den gängse; gentemot den generella
välståndshöjningen framstå
skuggsidorna av den sv. industrialiseringen
som mindre väsentliga. G. har även
författat jubileumsskr. "Bolinders, en
svensk verkstad" (1945). — En
uppmärksammad insats har G. gjort som
red. för Tiden 1939—44. Denna
tidskr. har under hans tid varit organ
för den riktning inom nutida sv.
socialdemokrati, som avvisar
anknytningen till Marx och som bestrider,
att statssocialismen är den enda vägen
till fattigdomens och otrygghetens
avskaffande. I G:s politiska essäer ("En
förändrad värld", 1946), somhastarka
rötter i engelskt tänkande, framträda
på en gång viljan till samhällsreform
och motviljan mot ideologisk
förenkling arv samhällsproblemen. —• Gift
1939 med Ingrid Schmidt. I. W.
Gäbel, Max, industriman, f. 28
dec. 1868 i Meissen i Sachsen,
Tyskland, † 10 juli 1942 i Stockholm.
Föräldrar: industrimannen Emil Julius
G. och Augusta Emilia Hauscliild.
— Efter att ha avlagt
bryggmästare-ex. i Worms 1889 var G. 1889—93
repr. i Sverige för den tyska firman
Emil Gäbel. Sistn. år medverkade han
vid grundandet av Sv. kolsyre-industri
ab., från 1900 De förenade
kolsyrefabrikernas ab., vars disponent och
ledare han var 1895—1936. Åren 1936
—41 var han ordf. i bolagets styr.
— G. var den förste, som i Sverige
låtit framställa kolsyreis (frän 1929).
Han stiftade 1923 Skandinaviska
kolsyreunionen, i vars styr. lian var
ordf. i flera år. Åren 1936—42 var
han ständig led. av överstyr, för Sv.
röda korset. — G. tog livlig del i det
kommunala livet inom Brännkyrka
förs., där han var led. av ett flertal
nämnder och styr. — Gift 1900 med
Karin Ingeborg Olsson. Å. L., K. T—m
1. Gärde, August Bernhard,
väg- och vattenbyggare, ämbetsman,
f. 4 juni 1877 i Seglora skn, Älvsb.
län. Föräldrar: lantbrukaren
Johannes Bengtson och Hedda
Anders-dotter. —- G. utexaminerades 1899
från Tekn. högskolan. Han blev
ingenjör vid ö. väg- och
vattenbyggnadsdistriktet 1900, vid Söderköping—
Valdemarsviks järnvägsbyggnad 1903
och vid Kora—Karlskoga järnvägs
ombyggnad 1905. År 1908 blev han
baningenjör vid Statens järnvägars
femte distrikt (Kiruna), 1912 förste
baningenjör (Luleå), 1915 byrådir.
vid Järnvägsstyr:s byggnadsbyrå ocli
1917 förste byrådir. samt var 1920
Natanael Gärde.
—28 extra byråchef för tekniska
ärenden i Kommunikationsdep. I
Väg- och vattenbyggnadskåren blev G.
löjtnant 1907, kapten 1915, major
1920 och överstelöjtnant 1924 samt
erhöll avsked 1928. Han utnämndes
1928 till landshövding i Norrb. län,
och 1938—43 var han landshövding
i Västmanl. län. — G. nedlade som
landshövding ett verksamt och
förtjänstfullt arbete för sina läns bästa.
Han sökte bl. a. bekämpa den på
1930-talet rådande arbetslösheten i
Norrbotten och främj ade
kommunikationsväsendet och kolonisationen där. Som
sakkunnig har lian deltagit i
utredningar rörande ett flertal
kommunikationsfrågor samt rörande
organisationen av väg- och
vattenibyggnads-väsendet och av Väg- och
vattenbyggnadskåren. Han var av staten utsedd
led. i ab. Aerotransport 1925—31 samt
ordf. i 1929 års luftfartskommission
och i 1944 års flygplansutredning.
Bland hans övriga uppdrag märkes,
att han varit led. av styr. för
Ostkustbanan 1923—28, medl. i 1925 års
Mä-lardelegation samt ordf. i Norrb. läns
hushållningssällskap och i Norrb. läns
skogsvårdsstyr. 1928—38, i 1934 års
avdikningssakkunnigutredning, i
Statens reservförrådsnämnd sedan 1937,
i Västmanl. läns hushållningssällskap
1938—43 och i 1942 års
civilanställ-ningssakkunnigutredning. — Ogift.
S. R., S. L.
2. Gärde, Johannes Natanael,
jurist, politiker, f. 27 juli 1880 i
Seglora skn, Älvsb. län. Bror till G. 1. —
Efter mogenlietsex. i Göteborg 189S
blev G. i Uppsala fil. kand. 1900 och
jur. utr. kand. 1905. Efter fullgjord
tingstjänstgöring inträddte han i Göta
hovrätt, där han blev adjungerad led.
1910 och var hovrättsråd 1915—19.
Han innehade 1919—28 ord.
revisions-sekr.-tjänst. Som sekr. 1915—17 hos
de sakkunniga för utarbetande av för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
