Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Göransson, Göran Fredrik - 3. Göransson, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göran Persson
212
Göransson
Göran Fredrik Göransson.
todens förträfflighet. Han inköpte för
sin firmas räkning en femtedel av
patenträtten i Sverige för
bessemer-metoden. Under ledning av
engelska ingenjörer uppsattes 1857 två
bessemerugnar i Sverige, varvid den
sv. bergsingenjören C. J. L. Leffler
medverkade, vid Dormsjö bruk i
Dalarna oeh vid Edskens masugn i
Gästrikland, den senaretillhörigG:s firma.
Bessemerblåsningen vid Edsken
igångsattes i nov. 1857 men fortsatte flera
månader utan framgång. G.
samarbetade därvid med bl. a. Leffler, P.
Lindberg och C. J. Lundvik, men först
sedan han själv, ehuru icke metallurg,
ändrat ugnens konstruktion, lyckades
han 1858 framställa ett gott och
smidhart stål. Det var de första lyckade
bessemergöten i hela världen. G.
medtog dessa resultat till England, där
han stolt visade dem för Bessemer,
som vid denna tid börjat misströsta
om sin metods möjligheter men nu
tacksamt anammade G:s
förbättringar, dock utan att offentligt erkänna
G:s förtjänst om metodens praktiska
fullbordande —- och än i dag är detta
okänt i de stora kulturländerna. G.
grundade 1862 Högbo stål- och
jernverks ab. med honom själv som
huvudägare och disponent. Detta bolag
anlade med början 1862 Sandvikens
jernverk i Gästrikland, landets första
stora bessemerverk, byggt efter H.
Steffanssons plan. Sedan
Högbo-bola-get 1866 måst gå i konkurs, lyckades
G. rekonstruera det till ett nytt
järnverksbolag, Sandvikens jernverks ab.,
med honom själv som chef och
dessutom som styr.-ordf. från 1883.
Sandvikens järnverk blev landets största
bessemerverk. Verkets första
specialitet, helvalsade hjulband för
järnvägsvagnar, tillverkades vid
tyres-vals-verket 1863—1907. Under" verkets
första tid anlades göt-, tråd-,
fin-(spår-) och universal valsverk samt
1863 den på sin tid berömda 15-tons
ånghammaren, tillverkad i England
och den största ånghammaren i
Sverige samt en av de största i Europa,
numera upprest som ett
industrimonument i verkets park. För
erhållande av vattenkraft grävdes en 3 000
m lång kanal från Jädraån. Redan
1865 var Sandviken Sveriges största
stål- och järnverk (först omkring
sekelskiftet blev Domnarvet större),
och s. å. erhöll G. Jernkontorets stora
guldmedalj för sina förtjänster om
den sv. stålindustrins utveckling. Vid
hans död bestod j ärnverket av tre
masugnar, fyra bessemerugnar,martinverk,
stångjärnshammare, flera valsverk,
tråddrageri, manufaktursmedja,
gjuteri och mekaniska verkstäder, oeh det
hade blivit världsberömt bl. a. för
sina varmvalsade oeh kallvalsade
stålband och sina vällfria rör.
Nyanläggningen vid Storsjön hade vuxit
till ett stadsliknande samhälle på
5 500 personer, som G. med
gammal-patriarkalisk myndighet styrde och
ställde för, i omtanke om sin personal
ett mönster för arbetsgivare. Han
valen kärnsund natur, arbetsam som få
oeh lät icke knäcka sig av finansiella
eller tekniska motgångar. G. blev 1897
kommendör med stora korset av
Vasaorden och 1898 led. av Vet. akad. samt
kallades 1900 till fil. hedersdr vid
Uppsala univ. En staty över G., utförd
av T. Lundberg, avtäcktes 1919 i
Sandviken. — Gift 1842 med
Catharina Elisabeth Sehlberg. —- Litt.: G.
Hedin, "Ett sv. jernverk, Sandlviken,
1862—1937" (1937); B. Eiserman,
"Minnen och episoder" (s. å.). S. R.
3. Göransson, Anders Henrik,
industriman, f. 26 aug. 1843 i Gävle,
† 15 juni 1910 i Sandviken. Son till G.
2. — G. kom redan som trettonåring
till utlandet. Efter skolstudier i
Lausanne, Schweiz, 1856—59 företog han
studieresor och hade konditioner på
handelskontor i Tyskland och
England. Återkommen till Sverige vid
tjugu års ålder var han 1863—68
anställd vid faderns bruksbolag Högbo
stål- och jernverks ab., vilket under
faderns ledning 1862—64 byggde
Sandvikens järnverk i Gästrikland.
Efter bolagets konkurs 1S66 ingick G.
i Sandvikens jernverks ab., där han
var disponent 1868—1910 ocli
styr.-ordf. 1900—10. Fadern var företagets
ledare till sin död 1900, och sonen,
"brukspatron", stod vid hans sida
som det alltmer växande
järnverksföretagets affärsledare. Särskilt känd
blev lian som skapare av bolagets
föredömliga exportorganisation.
"Cheferna böra icke tveka att påtaga sig en
handelsresandes roll", sade lian. Själv
företog han från 1868 till sekelskiftet
ständiga utländska resor för att
bereda avsättning för verkets
produkter genom direkta förbindelser med
konsumenterna. Han anses vara den
förste sv. bruks- eller industriägare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
