Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Göransson, Henrik - 4. Göransson, Sigrid - 5. Göransson, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göran Persson
213
Göransson
som bröt mot traditionen, att all
järnexport skulle gå genom
grosshandelsfirmornas händer. Hans initiativ fick
stor betydelse för företagets senare
utveckling, och det har vunnit
allmän efterföljd, så att nästan alla
stora exportföretag övergått till
direkt försäljning på utlandet.
Sandvikens jernverks ab. omfattade vid
G:s död 1910 fyra masugnar,
bessemerverk, martinverk med fem
ugnar, fjorton ånghammare, elva
valsverk, tråddrageri, kallvalsverk,
sågbladsfabrik, två fjäderfabriker,
gjuteri, mekaniska verkstäder m.
m. Verket sysselsatte 1910 omkr.
2 300 arbetare, och det årliga
tillverkningsvärdet var omkr. 8 mill.
kr. Under G:s ledning utvidgades
fabrikationen till att omfatta bl. a.
från 1889 sömlösa, helvalsade
stålrör, från 1898 martinståltillverkning
enligt den basiska martinmetoden,
från 1908 valsade rör till kullager
och från 1909 kallvalsade
stålbands-transportörer. År 1903 elektrifierades
valsverket. Exporten av "Sandvik
steel" växte oavbrutet, så att 80 %
av hela tillverkningen 1910 gick på
export. — G. var livligt socialt
intresserad och gjorde stora
anläggningar för bolagets personal, varvid
han hade god hjälp av sin dotter
Sigrid G. (G. 4). Han inrättade en
pensionskassa för arbetarna och
medverkade till bildandet av Sandvikens
egnahems ab. 1909. G:s eftermäle
erkände den i livstiden tillbakadragne
"brukspatrons" gedigna insats: "En
föredömlig industrichef, human
arbetsgivare, god medborgare och ädel
människa, deltog han i över 42 år i
ledningen av Sandvikens järnverk;
och att detta verk sedan länge
innehar rangen av ett mönsterverk är till
stor del G:s förtjänst. Inom vår
järnhantering står lian som det mest
lysande exemplet på
köpmannaduglighetens betydelse för industrien" (C.
Henrik Göransson,
Sahlin). — G. var led. av
Järnbruks-förtas styr. 1906—10, av styr. för
Sveriges allm. exportfören. 1887—■
1910 och av tulltaxekommittén 1906
—10 samt ordf. i Gävleb. läns
handelskammare m. m. -— Gift 1871 med
Emma Maria Sebardt, som 1917 till
Tekn. högskolan donerade 50 000 kr.
till en fond, kallad "Bruksägaren
Anders Henrik Göranssons fond för
tekniskt-vetenskapliga studier inom
järnhanteringen". — Litt.: se G. 2.
S. B.
4. Göransson, Sigrid Maria,
socialt verksam, f. 23 febr. 1872 i
Sandviken. Dotter till G. 3. — G.
undervisades i föräldrahemmet. Hon var
från sin tidiga ungdom intresserad av
sin faders strävanden att på olika
sätt förbättra de sociala villkoren för
järnbrukets anställda. Åren 1907—37
var hon inspektris för Sandvikens
järnverks sociala inrättningar ocli
utförde under denna tid ett intensivt
och högt skattat, för den sv.
industrin mönsterbildande arbete för
samhällsinvånarnas välfärd. Under
hennes verksamhetstid, då hon
tillhörde de flesta kommunala
organisationerna på platsen, tillkommo
bolagets tuberkuloshem, gymnastiklokal,
läsestuga, varmbadhus ocli
hushållsskola samt samlingslokalen Valhalla,
efter faderns död 1910 kommunens
ålderdomshem och barnhem, en stor
tvättinrättning och den vackra
Jädraåparken. Åren 1926—37 var G.
led. av Socialstyr :s sociala råd för
arbetarskydd och arbetsfrågor och
1915—42 av Sandvikenskretsen av
Sv. röda korset samt 1920—27
huvudman i Sv. nationalfören. mot
tuberkulos. Hon tillhör sedan 1930
Sv. kyrkans diakonistyr. och var 1919
—35 led. av dess sociala utskott. Åren
1922—42 var hon enda kvinnliga led.
av ärkestiftets stiftsråd. Hon erhöll
Illis quorurn 1914. — Ogift, T. D.
5. Göransson, Karl Anders
Fredrik, industriman, f. 12 juni 1879 i
Sandviken. Bror till G. 4. — Efter
mogenhetsex. i Gävle 1S97 var G. 1897
—98 elev vid École d’ingénieurs i
Lausanne, Schweiz, och erhöll praktisk
utbildning i Tyskland och England
1898—1900 samt studerade därefter
metallurgi, elektrodynamik och
nationalekonomi vid Columbia univ. i
New York, där lian 1901 avlade
nias-ter of arts-ex. S. å. återvände lian till
Sverige och anställdes vid Sandvikens
jernverks ab. Han blev 1910 styr.-led.
och bitr. dir. där, 1920 bolagets verkst.
dir. och disponent samt 1929
styr.-ordf. Under G:s ledning har
Sandviken hävdat sin ställning som ett av
landets främsta kvalitetsstålverk och
genomgått en fortsatt, betydelsefull
utveckling. Hans ledarskap har ka-
Sigrid Göransson.
rakteriserats av humanitet ocli
vidsynthet och lett till en otvungen
sam-arbetsanda mellan över- och
underordnade, som kommit att kallas
"Sandviksandan". — Under G:s tid
har genomförts en noggrann
specialisering av kvalitetsståltillverkningen.
Bessemerståltillverkningen,
Sandvikens från början mest berömda
produktion, har alltmer fått vika för
martin- och elektrostålframställning
men förekommer fortfarande för vissa
ändamål. G. har avsevärt
rationaliserat driften och nedbringat
produktionskostnaderna genom införandet av
nya tillverkningsmetoder, härledda ur
uppfinningar och tidsstudieresultat.
Åren 1919—21 anlades ett stort
fysikaliskt och kemiskt laboratorium,
senare ett forskningslaboratorium och
slutligen 1944 ett s. k.
bearbetningslaboratorium. G. har ytterligare
utvecklat den av fadern (G. 3)
grundlagda försäljningsorganisationen i in- och
utlandet, så att företaget vid krigets
utbrott 1939 hade 70
försäljningskontor och -bolag utomlands, och av
tillverkningen gingo då 70 % till
export. Genom intim kontakt med
kundkretsen har G. sökt anpassa
produktionen efter konsumenternas önskemål
och efter uppkomsten av nva
avsättningsområden. Han har bibehållit och
befordrat Sandvikens utveckling i
"vertikal led", vilket innebär, att
företaget självt utför produktionen
inom alla de representerade grenarna,
från råämnesanskaffningen till den
färdiga varan, och detta med egna
produktionsmedel. Bolaget har bedrivit en
omfattande byggnadsverksamhet för
de anställda, dels genom att självt
uppföra arbetarbostäder, dels genom
att understödja egnahemsbildningen
och egnahemsbyggandet. Dessutom
har under G:s tid den traditionella
sociala omvårdnaden av de anställda
satt sin prägel på hela samhället (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
