- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
220

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Götlind, Johan - 2. Götlind, Märta Tamm-, skriftställarinna, maka till G. 1, se Tamm - Götrek, Pär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Götlind

220

Götrek

oeh lek" (Nordisk kultur, 24 A, 1933),
vari han själv deltog som förf., "Gamla
svenska idrottslekar" (Verdandis
småskr., 366, 1934) och "I lekstugan"
(Sv. kulturbilder, 5, 1931). — G.
utgav "En västgötabok" (1919) och
startade och redigerade 1927—39 fyra
årg. av tidskr. Falbygden. En
bibliografi över hans viktigare tryckta
arbeten finnes i "Gustav Adolfs akad:s
minnesbok 1932—1942" (1943). — Gift
1917 med skriftställarinnan Märta
Elisabet Katarina Tamm (G. 2).

G. B.

2. Götlind, Märta Tamm-,
skriftställarinna, maka till G. 1, se
Tamm.

Götrek, Anders Peter (Pär),
socialistisk skriftställare, bokhandlare, f. 8
mars 1798 i Linköping, † 6 dec. 1876 i
Karlskrona. Föräldrar:
tullvaktmästaren Johan Godberg och Maria
Södergren. — G. studerade några år vid
Uppsala univ. men avlade ingen ex. Under
studietiden antog han namnet G. Han
uppmärksammades som
amatörskådespelare och erbjöds engagemang vid
Dramatiska teatern men avböjde. År
1823 flyttade ban till Stockholm, där
han utgav den litterära tidskr. Brage
1824—25 och den kommersiellt
betonade tidn. Stockholms Mercurius 1827
—30. G:s egentliga yrke var dock
bokhandlarens. Därjämte sysslade han
med tekniska uppfinningar och
lanserade också ett stenografiskt system.
Efter konkurs 1851 flyttade lian till
Karlskrona, där han verkade som
journalist ocli privatlärare. — G. var
ända från ungdomen liberalt sinnad,
och i Brage, där åtskilliga av Vitalis’
dikter första gången publicerades,
fördes en aggressiv polemik mot de
nyromantiska och götiska rörelserna.
Bl. a. i berättelsen "Väktaren i Marie

kyrkotorn" (1833) visade G. klar
blick för de sociala
missförhållandena; ban ger fränt naturalistiska
bilder av fattigdom ocli dryckenskap.
Sin främsta insats gjorde emellertid
G. på samhällstänkandets område.
Först anslöt han sig till den franske
socialfilosofen Saint-Simon, för
vilkens idéer han propagerade främst
med skriften "Framtidens religion,
uppenbarad af Saint-Simon" (1831;
ny uppl. 1S33 under titeln
"Saint-Si-mons religions-lära"). G., vilkens
politiska radikalism alltid hade en
starkt utopisk prägel, tog senare
intryck framför allt av en annan
fransman, E. Cabet; åtskilliga av dennes
tankegångar återfinnas i G:s
förnämsta arbete, "Om proletariatet och dess
befrielse genom den sanna
kommunismen" (1847). G. intar dock där i stort
sett en självständig hållning och
företer vissa beröringspunkter med den
marxistiska socialismen, sådan denna

Pär Götrek.

formulerades i 1848 års
kommunistiska manifest, vilket G. s. å.
översatte till svenska under titeln
"Kommunismens röst". Det är ännu ovisst,
hur denna överensstämmelse skall
förklaras; sannolikt har G. genom någon
mellanhand haft förbindelse med
Marx. — G: s radikalism ledde vid ett
par tillfällen till konflikt med
polisen; bl. a. anhölls han 1848 som
misstänkt för revolutionär verksamhet
men släpptes omedelbart. Han
intresserade sig livligt för tidens
folkbildningssträvanden och var verksam
inom Arbetarefören. samt i
Karlskrona inom Bildningscirkeln, inte
minst sedan hans avancerade åsikter
gjort honom omöjlig som
tidningsman. — G. var i grund och botten en
religiös natur, och hans syn på
samhällsproblemen bestämdes därav. I
kommunismen, sådan G. fattade den,
såg lian en fullkomnad kristendom;
med orubblig optimism motsåg han
ankomsten av ett tusenårsrike, där
alla orättvisor voro utplånade. Men
G:s svärmiska läggning skymde inte
hans bliek för aktuella
missförhållanden, vilket hängde samman med hans
osjälviska sinnelag oeh alltid levande
medkänsla. I sitt personliga
framträdande var han i mångt och mycket
ett original, och som ett ganska
harmlöst sådant uppfattades han också av
sina samtida, vartill utom hans
politiska radikalism även bidrog hans
propaganda för vegetarianism,
nystavning, naturenliga skor etc. G. var
outtröttligt verksam, men hans
alltför skiftande intressen hindrade
honom från att göra en samlad insats.
— Gift 1824 med Sara Charlotta
Tidström. — Litt.: I. Vennerström, "Sv.
utopister" (1, 1913); F. Böök, "Sv.
vardag" (1922). I. W.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free