Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haglund, Patrik - Hagman, Carl - Hagman, Josef - Hagman, Justus - Hagman, Konrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hagman
235
Hagman
pedisk kirurgi och inom kort skulle
hli en självständig disciplin,
ortopedin eller läran om hållnings- och
rörelseorganens sjukdomar. Under ett
par längre studievistelser i utlandet,
hl. a. hos pionjären Hoffa i Berlin,
lade H. grunden till sin djupa
fackkunskap, och efter hemkomsten
studerade han vid Gymnastiska
central-inst., där han 1904 avlade medicinsk
gymnastikdir.-ex. S. å. blev han docent
i ortopedisk kirurgi vid Karol. inst.
Åren 1904—06 var han amanuens vid
det nyinrättade röntgenlaboratoriet
vid Serafimerlasarettets kirurgiska
klinik; i röntgenologins begynnelse,
då den ännu huvudsakligen sysslade
med skelettstudier, brukade ett dylikt
värv gärna anförtros åt ortopederna
som — lärorik — bisyssla. Med sin
mångsidiga utbildning och
outtröttliga arbetshåg blev H. redan tidigt
den främste på sitt område i Sverige.
När "Oscar Ekmans professur i
ortopedi" 1913 inrättades vid Karol. inst.,
var H. självskriven att kallas till dess
förste innehavare. Med denna
professur, Nordens enda i ämnet, förenade
han inom kort, 1915—16 samt från
1921, tjänsten som överläkare vid
Vanföreanstalten i Stockholm. Han
blev vidare 1919 bitr. läkare i
Riksförsäkringsanstalten; sedan 1903
marinläkare, avancerade han till förste
marinläkare i reserven 1916. I
allmänna och enskilda kommittéer samt
i talrika sammanslutningar togs han
ofta i anspråk för div. uppdrag som
styr.-led. eller sakkunnig. Många
studieresor och kongressbesök, delvis på
offentligt uppdrag, gjorde honom
känd och uppskattad runt om i
världen, ocli han blev medl. eller
hedersled. i många in- och utländska
facksammanslutningar och lärda sällskap.
Bland H:s vetenskapliga skrifter må
särskilt nämnas
"Barnförlamningsföljderna och deras behandling" (1913,
belönad med Sv. läkaresällskapets
Al-varengapris 1914), ett standardarbete
av bestående värde, och den ordrika
och subjektivt hållna handboken "Die
Prinzipien der Orthopädie" (1923),
ett originellt och uppslagsrikt verk,
som vunnit erkännande världen runt.
Bland sjukdomar och vetenskapliga
problem, som speciellt tilldrogo sig
hans intresse, må i övrigt nämnas
medfödd höftluxation, klumpfot ocli
ryggradsdeformiteter. Hans tryckta
arbeten, inklusive talrika
propagandaskrifter och polemiska broschyrer,
uppgå till inemot 300. — H:s
produktivitet i tal och skrift, hans levande
patos och breda gemyt med därav
betingad förmåga att handha människor
gjorde honom först och sist till
organisatör av ovanliga mått. Den sv.
vanförevårdfins organisation är vä-
sentligen hans verk.
Sjukgymnastutbildningen reformerades omsider
efter hans riktlinjer. Under hans egid
utbildades och fostrades flertalet nu
verksamma sv. ortopeder och
ortope-diskt kunniga kirurger. Även inför
praktisk-ekonomiska svårigheter hade
hans mångsidiga vitalitet och hans
ärliga idealitet en sällsynt förmåga
att övertyga, besegra och vinna
själar. — Som läkare, med praktik i
Stockholm sedan 1902 och egen
privatklinik sedan 1907, var H. ofantligt
anlitad, med ett klientel på inalles
över 30 000 patienter, och mäkta
populär. Av lärjungar varmt avhållen,
av meningsmotståndare respekterad,
blev lian på sin 60-årsdag 1930
hyllad av kolleger med en omfångsrik
festskrift. I nordisk ortopedi blev lian
en hörnsten: 1919 var han en av
stiftarna av Nordisk ortopedisk fören.,
och 1930 grundade lian Acta
ortho-pædica scandinavica, vars utgivare
lian förblev till sin bortgång. —- H.
var under studentåren ivrig
verdan-dist, och livet igenom förblev han
starkt socialt intresserad och
liberalt-demokratiskt inställd. Han hade även
livliga och mångsidiga allmänna
intressen: han var bl. a. sångare,
niu-sikvän, seglare och stor
skärgårds-entusiast. H. erhöll Illis quorum 1935.
— Gift 1899 med gymnastikdir., med.
kand. Signe Mathilda Knoch. — Litt.:
nekrolog av H. Nilsonne i Hygiea 1937,
av P. G. K. Bentzon i Nord. med.
tid-skr. 1938, av A. Lundblom i Med.
fören:s tidskr. s. å. P. H. T.
Hagman, Gari Arvid Walfrid,
skådespelare, f. 12 okt. 1890 i
Stockholm. Föräldrar: urfabrikören Arvid
Theodor H. och Johanna Christina
Johansson. — H. tillhörde 1907—09
Axel Lindblads operettsällskap,
varefter han uppträdde hos Sigrid
Eklöf-Trobäck 1909—10 och hos Jolin
Lian-der 1910—11. Under nio år var H.
sedan vid Folkteatern i Göteborg, där
Carl Hagman.
lian snart uppmärksammades och blev
en synnerligen användbar kraft i de
Engdalilska revyerna. Sedermera har
han också huvudsakligen ägnat sig åt
revyn, företrädesvis vid Karl
Gerhards olika teaterföretag i Stockholm
och Göteborg, där hans
utomordentligt säkra teknik och bisarra komik
gjort honom mycket högt skattad.
— Gift 1) 1927—41 med
skådespelerskan Emma [Emy) Kristina H., f.
Blomster-, 2) 1941 med Britta (Britt)
Alice Theresia Torbjörnsson. A. L.
Hagman, J osef,
egnahemsdirektör, f. 26 sept. 1885 i Rinna skn,
ös-tergötl. län. Föräldrar: lantbrukaren
Karl Otto II. och Augusta Bolling. —
H. utexaminerades från Alnarps
lant-bruksinst. 1910 och var andre lärare
vid Västmanl. läns lantbruksskola på
Tomta 1910—12 och förste lärare där
1913. Sistn. år blev lian andre
jordbrukskonsulent i östergötl. län och
1920 förste jordbrukskonsulent där.
Sedan 1940 är han egnahemsdir. i
östergötl. län. Inom östergötl. läns
hushållningssällskap har han varit
verksam bl. a. som ledare för
täekdiknings-verksamheten samt som sekr. i
jordbrukskommittén och
egnahemsnämnden. År 1942 invaldes han i
Lant-bruksakad. H. är led. av östergötl.
läns landsting sedan 1932 och av
Linköpings stadsfullmäktige sedan 193S
samt var led. av Andra K. (höger)
1933—36 och tillhör Första K. sedan
1944. — Gift 1914 mied Amanda
Kristina Lindström. S. L.
Hagman, Carl Justus,
skådespelare, f. 14 febr. 1859 i Solna, † 28
febr. 1936 i Stockholm. Föräldrar:
snickaren Erie H. och Christina
Catharina Widman. — H.
debuterade 1876 och var främst verksam vid
teatrar i Stockholm, Helsingfors och
Göteborg, därav 1892—1926
huvudsakligen vid Albert Ranfts scener i
Stockholm. Hans förnämsta område
var de folkliga karaktärsrollerna, som
han utformade med fantasi och brett
gemyt. — H. har utgivit "På scenen
och bakom" (1922). — Gift 1) 1893
—1921 med skådespelerskan Maria
Sofia H., f. Andersson-, 2) 1921—28
med skådespelerskan Elin Margreta
(Greta) Eleonora Andrén. A. L.
Hagman, Konrad, skriftställare,
f. 3 juli 1859 i Hässjö skn, Medelpad,
† 10 okt. 1938 i Spånga, Stockholms
län. Föräldrar: kronofogden Abel
Adolf B. och Katarina Kristina
Nordberg. — H. avlade juridisk
prelimi-närex. 1879 och blev fil. kand. 1883,
fil. lic. 1893 och fil. dr 1897, allt i
Uppsala, Han var 1894—98 vik. lektor
vid Sjökrigsskolan och 1899—1905
lärare vid Umeå folkskoleseminarium.
Under 1905 års riksdag tjänstgjorde
han i konstitutionsutskottet. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
