- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
236

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hagman, Konrad - Hagman, Oskar - Hagman, Rune - Hagman, Sophie - Hagman, Torsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hagman

236

Hagman

Oskar Hagman.

kom därefter att ägna sina krafter åt
forsknings- och
skriftställarveirkBam-het på det statsrättsliga och
kommunala området. Hans kommenterade
editioner av grundlagarna och
kommunallagarna trycktes i stora upplagor.
— Bland H:s skrifter märkas "Om
den svenska statsrevisionens
sammansättning och verksamhetsformer
under tiden 1809—1866" (drsavh.,
1897), "Sveriges grundlagar nued
förklaringar..." (1902,), "Sveriges
grundlagar och konstitutionella
stadgar . .." (1904; 4:e uppl. 1915),
"Sveriges kommunallagar" (1—2, 1910—
11; 2: a om&rb. uppl. 1926),
"Kommunala uppslagsböcker-" (1—2, 1016),
"Register över kyrkomötets
protokoll jämte bihang för åren 1868—
1918" (1920) och "Register till
riksdagens protokoll" för åren 1900—
1910 (1—3, 1913) och 1911—20 (1—3,
1922—23). — H. erhöll 1927 av
riksdagen årlig pension. — Ogift. T. M.

Hagman, Emil Oskar,
socialpolitiker, f. 1 dec. 1890 i Borgeby skn,
Malmöh. län, † 31 jan. 1942 i
Ulvsunda, Stockholm. Föräldrar:
mjölnaren Ola Persson och Bengta
Olsdotter. — H. var 1895—1906
måleriarbetare men lämnade yrket för att bli
funktionär inom fackfören.-rörelsen.
Han började som kassör i Sv.
målareförbis avd. 1 i Stockholm 1904(—13)
och var sedan förtroendeman och
kassör i Sv. målareförb. 1913—20. I
denna position fick han en god inblick i
arbetsmarknadens problem, och som
led. av styr. för Stockholms stads
offentliga arbetsförmedling 1914—34
kom han tidigt att syssla med
dithörande socialpolitiska frågor. Han
fick också som byråassistent i
Socialstyr. från 1920 speciellt till uppgift
att handlägga arbetsförmedlings- och
arbetsmarknadsärenden. Framför allt
intresserade honom frågan om
arbetslöshetsförsäkringen, och både i riks-

dagen och olika kommittéer stred han
som sakkunnig för humana direktiv i
lagstiftningen. Som byråchef i
Socialstyr. 1934—42 blev det närmast H.,
som i praktiken fick omsätta
riksdagens beslut. Han gjorde även en
betydande insats inom Statens
arbetslöshetskommission, som han tillhörde
1920—26 och från 1934. Åren
1926–34 var han dess kanslichef, och inom
Statens arbetsmarknadskommission
var han v. ordf. sedan dess tillkomst
1940. — H. var socialdemokratisk
led. av Andra K. 1918—28 och av
Första K. 1930—42 ocli tillhörde
andra lagutskottet från 1919 resp.
1931. Genom sin saklighet och
rättrådighet gjorde sig H. mycket
uppskattad av såväl partikamrater som
politiska motståndare. Tills, med Sigfrid
Hansson utgav han
"Åttatimmars-lagen" (1919). — Gift 1907 med Eva
Kristina Becker. T. M.

Hagman, Rune Gustaf Adolf,
landskaps- och figurmålare, f. 4 sept.
1914 i Stockholm. Föräldrar:
hovmästaren Anton Gustav Adolf H. och
Olga Maria Hjelm. — År 1929
flyttade H. med föräldrarna till
Sundsvall, där han utbildade sig till
yrkesmålare. Han var 1933—34 elev och
medhjälpare åt H. Osslund och
studerade därefter vid Konstakad. 1935
—40 för B. Simonsson. Jämte
landskap i en mustig kolorit, särskilt från
Ådalen, har H. visat en rad
kompositioner med kvinnliga modeller i
interiör. Figurteckningen är
förenklad och långt ifrån insmickrande,
färghållningen ofta dov med hetsiga
kontraster. Det kan vara något hårt
och torrt över detta starkt
viljebeto-nade måleri med sina stundom
textil-artade effekter, men på den
konstnärliga intensiteten kan man inte ta
miste, och dess dekorativa egenskaper
äro påfallande. H. erhöll Leander

Sophie Hagman. Samtida målning.

Engströmstipendiet i teckning 1939
och Carl Larssonstipendiet 1944. Han
är repr. i Nat. mus. med teckningar.
— Ogift. Th. N.

Hagman, Anna Stina (Sophie),
dansös, hertig Fredrik Adolfs mätress,
f. 31 dec. 1758 i Eskilstuna, † 6 maj
1826 i Stockholm. Föräldrar:
timmermannen Peter H. och Elisabet
Hedman. •—■ H:s föräldrar flyttade 1762
till Stockholm, där dottern efter
faderns död 1772 hade tjänst som piga

1 ett par högadliga hus. Åren 1775—
77 var hon som figurantska knuten
till K. teaterns balettkår, där hon
uppmärksammades av hertig Fredrik
Adolf, som 1778 gjorde henne till sin
mätress. Under hertigens vistelse i
Finland 17S8—89 inledde hon en
förbindelse med brukspatron Anders
Hahr, som erbjöd henne äktenskap.
Hertigen förhindrade dock detta men
bröt senare, omkr. 1793, sin
förbindelse med henne. H. fungerade som
värdinna hos hertigen på K. slottet
och Tullgarn och vann bl. a. nåden att
1780 presenteras för den lille
kronprinsen på Gripsholm. Hon erhöll
betydande pensioner från såväl
konungen som staten och förde efter
separationen från hertigen ett
tillbakadraget liv, bl. a. på Lilla Kina vid
Drottningholm, under umgänge med en
förtrogen och beundrande vänkrets, till
vilken hörde konstnärer som Sergel,
Karsten och Du Puy, vilken
sistnämnde en tid lär ha varit hennes älskare.
"Mamsell Hagman" var en av sin tids
mest namnkunniga skönheter och
vann med sitt älskvärda, oegennyttiga
och naturligt taktfulla väsen en
sällsynt enhällig beundran inom skilda
läger, t. o. m. i den kräsna
gustavianska hovkretsen. — Ogift. — Litt.: C.
Forsstrand, "S. H. och hennes
samtida" (1911); A. Gynther, "När och
var föddes S. H.?" (Personhist.
tidskr. 1926). O. B.

Hagman, Torsten, sjöofficer, f.

2 jan. 1893 i Norrköping. Föräldrar:
grosshandlaren Edvard H. och Valborg
Maria Åsélius. — H. blev
underlöjtnant vid flottan 1913, löjtnant 1917
och kapten 1923. Han genomgick
Sjökrigshögskolans allm. kurs 1920—21
och stabskurs 1922—23, var adjutant
hos försvarsministern och i
Sjöförsvarets kommandoexpedition 1921—24
samt adjutant och bitr. lärare vid
Sjökrigshögskolan 1924—28. År 1937
blev han kommendörkapten av andra
graden, 1940 kommendörkapten av
första graden och stabschef i
Sydkustens marindistrikt samt 1943
kommendör och chef för Norrlandskustens
marindistrikt. H. förestod 1928—34
Marinstabens pressdetalj och utförde
därunder ett banbrytande arbete för
de marina myndigheternas förbindel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free