Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Hahn, Anton - Hahr, släkt - 1. Hahr, Theodor - 2. Hahr, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hahr
242
Hahr
Theodor Hahr.
Sickelsta i Kumla, † 1 okt. 1929 i
Örebro. Föräldrar: fanjunkaren Otto
Edvard H. och Christina Lovisa
Falk. ■—- H. kom vid unga år till
Örebro, där han erhöll anställning
vid Köping—Hults järnvägsverkstad.
Efter två års vistelse i Amerika
startade han först en
symaskinsverkstad i Örebro och därefter (1890) en
fabrik för tillverkning av
jordbruksredskap. H. medverkade vid bildandet
av Örebro arbetarfören. och var flera
år dess ordf. Han kämpade ivrigt för
rösträttens utvidgning och var
intresserad deltagare i de s. k.
folkriksdagarna. H. var led. av Andra K. 1891
—96 ocli av Första K. 1912—14 samt
tillhörde statsutskottet 1913—14 ocli
var statsrevisor samma tid. H. var
en av stödjepelarna inom det
frisinnade partiet i sitt län och även led. av
Frisinnade landsfören:s
förtroenderåd. I Örebro hade lian en rad
förtroendeuppdrag och var 1882—1920 led.
av stadsfullmäktige. I Örebro
fabriks-och liantverksfören. var lian ordf. 1900
—21, och vid industriutställningen i
Örebro 1911 fungerade han som
utställningskommissarie. — Gift 1877
med Ida Wilhelmina Carlsson. W. L.
Hahr, vitt utgrenad släkt, vars
äldste med visshet kände stamfar
Jurgen H. (f. 1664, † 1715), möjligen
av baltisk adlig härkomst, var
arrendator av godset Lütten Markow i
Schorrentin, amtet Neukahlen i
Mecklenburg-Schwerin. År 1715 inflyttade
till Sverige hans äldste son Henric (f.
1693, † 1747), handelsman i
Stockholm och far till superkargören vid
Sv. ostindiska kompaniet,
brukspatronen Henric Wilhelm H. (f. 1724, †
1794). Dennes son, brukspatronen
Anders H. (f. 1764, † 1845), hade
sönerna fältkamrern Anders Christoffer
H. (f. 1792, † 1863), stamfar för
släktens första gren och farfar till
föreståndaren för Stockholms samgymna-
sium, läroverksadjunkten Otto Gustaf
Adolf H. (f. 1856, † 1925), samt
majoren och kartografen August H. (f.
1802, † 1885), stamfar för släktens
andra gren. Den sistnämnde, som
deltog i topografiska mätningar i
Svealand och Götaland och utarbetade
flera större kartverk, liade sonen
länsagronomen i Västmanl. län Adolf
Kobert August H. (f. 1835, † 1923), som
blev far till konsthistorikern August
H. (H. 2), arkitekten Erik H. (H. 3),
mönsterriterskan Hilma Clara Maria
H. (f. 1871), specialist på
tapetmönster och textilier och bosatt i London,
samt målarinnan Julia Mathilda
(Mattis) H. Grundeli (f. 1879), känd
för skickligt utförda miniatyrporträtt
och blomsterstycken i akvarell. En
annan son till majoren och
kartografen August H. var överdir. för
Statens järnvägars trafikavd. Jacob Emil
Mauritz (Moje) II. (f. 1838, † 1917),
som ordnade samtrafiken mellan de
sv. järnvägarna inbördes samt mellan
dessa och grannländernas järnvägar.
Han blev far till f. d. översten och
chefen för Kronobergs reg. Gustaf
(Gösta) Adolf Miles Mauritz H. (f.
1883). En tredje son till majoren och
kartografen August II. var
skogsmannen Theodor H. (H. 1). En son till
H. 2 är radiomannen ocli
journalisten Henrik Adolf August H. (f.
1911), 1936—38 och återigen från
1942 anställd i ab. Radiotjänst (1944
chef för Radiotjänsts utlandssektion)
samt 1938—42 uppmärksammad
korrespondent till Sv. Dagbladet från
London, Bryssel och Rom. En bror
till brukspatronen Anders H. var
kaptenen och godsägaren Jacob II. (f.
1774, † 1809), vars son, fanjunkaren
och badkamrern Carl Henrik H. (f.
1804, † 1871), blev stamfar för
släktens tredje gren.
1. Hahr, Anders Vilhelm
Theodor, skogsman, f. 1 nov. 1839 på
Ryedal i Asarums skn, Blek. län, † 18
jan. 1927 i Västerås. Föräldrar:
majoren och kartografen August H. ocli
Clara Augusta Westin. — H.
genomgick Skogsinst. 1857—59, innehade
därefter olika förordnanden som
överjägare och blev 1863 andre lärare i
jakt och författningskunskap vid
Skogsinst. samt 1869 jägmästare i
Ängelholms revir och föreståndare
för Danielslunds skogsskola. Han
utnämndes till skogsinspektör i ö.
distriktet 1871 och i bergslagsdistriktet
1874, blev tf. domänintendent i
Västerås län 1883 och var överjägmästare
i bergslagsdistriktet 1889—1903. —
H., som var en kunnig och skicklig
skogsman och en intresserad
fågeljägare och hundkännare, gjorde sig
bemärkt genom ett vederhäftigt
författarskap i skogsvårdsfrågor och
August Hahr.
jaktfrågor. Främst böra nämnas hans
båda standardverk "Handbok för
jägare och jagtvänner" (1867; 2:a uppl.
1881—82) och "Samling af gällande
författningar rörande skogsväsendet"
(den s. k. "gröna boken", 1877; 2:a
uppl. 1906); det sistnämnda arbetet
var länge en i fackkretsar oumbärlig
uppslagsbok. — H. var
stadsfullmäktig i Västerås 1880—84. — Gift 1867
med Emilie Julia Maria Setterwall.
S.L.
2. Hahr, August,
konsthistoriker, f. 29 okt. 1808 i Dingtuna skn,
Västmanl. län. Föräldrar:
länsagronomen Adolf Robert August II. och
Ragnhild Hilma Tlieresia Ljung.
Brorson till H. 1. — Efter mogenhetsex. i
Västerås 1888 avlade II.
juridisk-filo-sofisk ex. 1S89, blev fil. lic. 1897 och
fil. dr 1898, allt i Uppsala, och
tjänstgjorde som överlärare vid Tekn.
skolan i Stockholm 1898—1902. Han
blev docent i konsthistoria vid
Uppsala univ. 1900, lärare och
exami-nator i ämnet vid Lunds univ. 1908
och docent där 1909, innehade samma
befattning i Uppsala från 1914 ocli
blev docent där 1915 samt utnämndes
1917 till förste innehavare av
professuren i konsthistoria och konstteori
där. Han avgick som emeritus 1933.
Åren 1915—16 uppehöll han
professuren i arkitekturens historia vid
Konsthögskolan i Stockholm. — H.
ägnade sig till en början främst åt att
klarlägga framväxandet av en
inhemsk porträttkonst vid slutet av
1600-talet ocli början av 1700-talet
i en rad monografier, ss. "Per Krafft
d. ä." (1898, drsavh.), "David von
Krafft och den Ehrenstrahlska
skolan" (1901) samt "Dav. Klöcker
Ehrenstrahl" (1905). Efter en
populärt hållen skildring "De svenska
kungliga lustslotten" (1899—1900)
och en översikt "Arkitekturens
historia" (1902), det första sv. arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
