Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Hallberg, Severin - Hallblad, Erik - Hallbäck, se även Hallbeck - Hallbäck, Johannes - Halldén, Nalle - Halldin, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hallblad
252
Halldin
Nalle Halidén.
fil. liedersdr vid Göteborgs högskola
1941. År 1912 blev han amanuens vid
K. bibi., och 1917—27 var han andre
bibliotekarie där, 1920—27
bibliotekarie vid Mittag-Lefflers
matematiska inst. i Djursholm och 1913—17
och 1920—27 red. för Sveriges
offentliga bibl:s accessionskatalog. År 1927
flyttade han till Göteborg som
överbibliotekarie vid Göteborgs stadsbibl.;
1930 blev han även bibliotekarie vid
Vet, och vitt. samh. i Göteborg och
1938 vid Göteborgs högskola. Han är
känd som en skicklig och högt förtjänt
biblioteksman. År 1932 blev han
tryckfrihetsombud i Göteborg. Bland H:s
skrifter märkes ’’Göteborgs
stadsbibliotek. Det första halvseklet 1891—
1940" (i "Göteborgs stadsbibliotek
1891—1941", minnesskrift 1941). —
Gift 1) 1913—24 med Anna-Lisa
Ekelund; 2) 1925 med Eva Sofia Armida
Theorell. T. D.
Hallblad, Erik, porträttmålare,
tavelrestauratör, f. 11 juli 1720 i
Falun, † 26 aug. 1814 i Stockholm.
Föräldrar: bergsmannen Melcher
Mel-chersson och Brita Mattsdotter Rahm.
—■ Efter skolgång i Falun begav sig
H. 1737 till Stockholm, där lian 1740
kom i lära hos porträttmålaren O.
Arenius. Han stannade hos denne i
åtta år, varpå han försökte sig på
porträttmåleriet på egen hand. Arenius
hade förmodligen också givit sin
adept någon handledning i
tavel-restaurering, och i denna svåra konst,
som H. snart ägnade sig helt åt, nådde
han stor färdighet. Så skall han omkr.
1770 ha utexperimenterat en metod
att rentoalera målningar, och lian fick
sådant rykte, "att från Danmark och
Tyskland gamla, rara och illa
medfarna målningar sändes till honom
att transporteras oeh renoveras". Som
ex. på hans skicklighet anföres
överflyttningen av plafonden i
Drottningens matsal på Stockholms slott från
dess gipsgrund till duk. — H. blev
1773 led. av Konstakad. och fick 1795
prof:s namn och värdighet. — Gift 1)
1747 med Martha (Maria) Staverman,
† 1753; 2) fore 1760 med Märtha
Elisabeth Sneckenberg. Th. N.
Hallbäck, se även Hallbeck.
Hallbäck, Johannes,
folkhögskoleman, f. 4 aug. 1878 i Stockholm.
Föräldrar: kyrkoherden Otto 11. och
Anna Ehrström. — H. avlade
mogen-hetsex. i Karlskrona 1897 och blev fil.
kand. i Lund 1901. Därefter var han
ämneslärare vid Bodens folkhögskola
1901—07; sistn. år blev han
föreståndare för skolan, som 1910 flyttade till
Södra Sunderbyn, dit den sedan varit
förlagd. Vid sin avgång 1943 hade lian
fyrtiotvå år verkat vid samma skola.
Under hans ledning har den
utvecklats till en av Norrlands största
folkhögskolor med två årskurser och på
somrarna väv-, trädgårds- och
studieledarkurser samt nordiska kurser.
Mer än någon annan har H. varit
energiskt verksam för att bland
Norrbottens ungdom väcka förädlande
intressen och sprida mångsidig bildning.
Sunderby folkhögskola har under
årens lopp blivit en kulturhärd för
stora delar av Norrland. H. har också
varit verksam som ledare för
Norrbottens föreläsningsförb. 1932—43,
som innehavare av betydelsefulla
poster i länets bildningsförb. och i dess
hembygds- och turistfören. samt inom
fredsrörelsen. Åren 1903—38 utgav
han tidskr. Nordanbygd. — Gift 1910
med Karin Holmström. T. M.
Halidén, Björn (Nalle) Gustaf,
kapellmästare, f. 2 aug. 1862 i
Vimmerby, † 15 okt. 1935 i Stockholm.
Föräldrar: rådmannen Gustaf Adolf
H. och Hermanda Berg. — Efter
mo-genhetsex. i Linköping 1881 bedrev H.
till 1884 medicinska studier vid
Uppsala univ., övergick därefter till
musikerbanan ocli studerade 1886—87
orgelspel för S. A. Lagergren vid
Mu-sikkonservatoriet. Som
teaterkapellmästare debuterade han i landsorten
1886, kom 18S8 till Vasateatern och
ledde därefter under längre och
kortare perioder Södra teaterns,
Djurgårdsteaterns, Svenska teaterns och
Arenateaterns kapell; åren 1900—07
och 1909—12 var H. Dramatiska
teaterns kapellmästare. Han framträdde
därefter som konferencier och dirigent
vid kabareter ss. Svarta katten, hos
Ernst Rolf, i Köpenhamn och vid
turnéer i sv. landsorten och i de övriga
nordiska länderna. Han var 1919—22
och 1931—32 knuten till Karl
Gerhards revyer samt 1922—26 och 1930
till Folkteatern i Göteborg. H. var en
skicklig ackompanjatör av kupletter
och kunde alltid "sätta en artistisk
spets på den enklaste låt eller trall".
Han vann stor popularitet inom hela
den skandinaviska nöjesvärlden. Från
hans hand härstamma även en
mångfald briljanta operettövers, samt
arrangemang av teatermusik. — Gift 1)
1898—1905 med Emma Zira Regina
Jacobsen; 2) 1905—15 med
skådespelerskan Märta Anna 11., f.
Pettersson; 3) 1923 med Annie (Anita)
Alexandra Elisabeth Wollter. G. M.
Halldin, Henrik, fabrikör,
frikyrkoman, f. 13 april 1834 i Hidinge
skn, Örebro län, † 21 dec. 1927 i
öre-bro. Föräldrar: bonden Anders
Hansson och Stina Hagman. —- H. kom vid
sexton års ålder i gelbgjutarlära i
Örebro och praktiserade 1854—59
utomlands, mest i Tyskland. Han var
gelbgjutarmästare i Örebro 1861—68
och innehade eget gjuteri och
mekanisk verkstad där från 1868 under
firma Halldin & co. Firman utvecklades
med åren till ett stort företag, för
vilket H. stod i spetsen ända till 1924.
— Under många år tog han aktiv del
i Örebros kommunala liv, bl. a. som
led. av stadsfullmäktige 1869—97;
ordf. i drätselkammaren var han 1896
—97. I Andra K. representerade han
Örebro stad 1879—81. Han var en av
Örebro folkbanks grundläggare och
mångårig led. av dess styr. H. var
dock främst en förgrundsfigur och
pionjär inom stadens livaktiga
frikyrkorörelse. Ända sedan sin
omvändelse 1859 deltog han i och ledde de
strävanden för ett friare religiöst
liv, vilka resulterade i bildandet av
Örebro brödraförsamling 1860. H. tog
under inflytande från O. G.
Hedengren på Riseberga upp idén med
enskilda nattvardssammankomster för
de omvända, vilket 1861 ledde till
bildandet av en nattvardsfören., vid vars
sammankomster någon präst
tjänstgjorde. Då prästernas deltagande
vållade stridigheter, sökte H. 1874
förgäves erhålla myndigheternas
tillstånd till deras medverkan. Man tog
Henrik Halldin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
