- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
281

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammar, Victor - Hammar, släkt - 1. Hammar, Hans Birger - 2. Hammar, Hugo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hammar

2S1

Hammar

vid Bethlehem steel eo. i Förenta
staterna, var han sedan oavbrutet
verksam som ingenjör, konstruktör och
uppfinnare vid Boforsverken till sin
pensionering 1945. Från 1921 var han
överingenjör vid ab. Bofors och från
1934 därjämte företagets tekn. chef
och dir. H. har ägnat hela sin
mannagärning åt förbättrandet av Bofors
numera världsberömda kanoner,
kulsprutor, haubitser o. a. eldvapen och
åt utvecklingen av järnverkets
tillverkningsteknik: Redan i 1920-talets
början konstruerade han den första
typen av den luftvärnskanon, som
sedan undan för undan förbättrats och
ansetts vara världens bästa i sitt slag,
automatiskt dirigerad från en
eldledningscentral och lätt att förvandla
från fast förläggningspjäs till
fältkanon. H. har vidare konstruerat en
rad automatiska fartygs- och
fältkanoner, fästningshaubitser,
pansartorn för grovt fartygsartilleri,
anti-tankvapen, spräng- och
pansargranater med urverksinställning,
spårljusspränggranater, minor,
kanonlavetter, traktorer för automatkanoner
m. m. Hans konstruktioner utmärka
sig för enkelhet och styrka i
utförandet; "de visa maximum av
material-styrka med minsta möjliga
dimensioner och äro praktiskt användbara
även under de största påfrestningar".
Han har vidare tillgodosett
anspråken på de nuv. artillerivapnens
skottlossnings- och
manövreringshastighe-ter, vilka flerdubblats sedan det första
världskriget. Bofors 40 mm:s
luftvärnskanon har antagits av ett
tjugutal olika stater. H. åtnjuter
internat. ryktbarhet. Han blev led. av
Krigsvet. akad. 1938 och av Ing. vet.
akad. 1940 samt korresponderande
led. av Örlogsmannasällskapet 1939.
Är 1932 erhöll han Ing. vet. akad:s
guldmedalj och 1942 den av Vet. akad.
utdelade Arnbergska belöningen. —
Gift 1907 med fil. kand. Karin Maria
Nilsson. S. B.

Hammar, vitt utgrenad släkt från
Landskrona, enligt traditionen en gren
av släkten Hammar på Hammarkulla
i Onsala skn. Hall. län. Släktens äldste
med visshet kände stamfar,
skomakaren Niels Börjesson H. († 1716), blev
1694 borgare i Landskrona. Hans son,
kronofogden i Luggude härad,
Malmöh. län, Börje H. (f. 1708, † 1788),
hade sönerna kyrkoinspektorn i
Hälsingborg Nils Birger H. (f. 1741, †
omkr. 1800), stamfar för
Smålandsgrenen, handelsmannen och
rådmannen i Halmstad Jöran Magnus H. (f.
1750, † 1792), stamfar för
Hallandsgrenen, handlanden i Hälsingborg,
sedermera lantbrukaren på Pålsjö i
denna stad Carl Gustaf H. (f. 1756,
† 1818), stamfar för Pålsjögrenen, och

kronomagasinsförvaltaren i
Hälsingborg Åke H. (f. 1759, † 1842), stamfar
för Hälsingborgsgrenen, som
utslocknade 1916. — Till Smålandsgrenen
hörde Nils Birger H:s sonson,
häradeskrivaren i Ölands n. mot Carl Gilius
H. (f. 1814, † 1883). Söner till denne
voro a) maskinisten i Lotsverket Uno
Henrik Magnus H. (f. 1856, † 1926),
far till folkbildningsmannen Gillis H.
(H. 3), samt b) industrimannen Hugo
H. (H. 2). — Till Pålsjögrenen hörde
Carl Gustaf H:s sonson, kyrkoherden
Hans Birger H. (H. 1), far till a)
kontraktsprosten och kyrkoherden i
Allerum och Fleninge i Skåne, sedermera
folkskolinspektören i Blek. län fil.
dr Arnold Nathanael H. (f. 1842, †
1915), far till rådmannen i Göteborg
Gudmund Johan H. (f. 1877), b)
kyrkoherden i Bårslöv och Fjärestad i
Skåne teol. dr August Theodor H. (f.
1858, † 1916), och c) kyrkoherden i
Munka-Ljungby och Ängelholm,
kontraktsprosten teol. hedersdr Hans
Birger H. (f. 1862). — Litt.: M.
Hammar, "Släkten H." (1932).

1. Hammar, Sans Birger,
präst, f. 6 sept. 1814 i Landskrona, †
25 april 1862 i Mjällby skn, Blek. län.
Föräldrar: stadsnotarien lians Birger
II. och Johanna Maria Scharling. —
H. studerade i Lund från 1831,
prästvigdes 1837 och blev fil. mag. 1838.
Åren 1841—51 var han s. k.
kloc-karpräst i Norra Rörums skn i Skåne.
År 1851 blev han kyrkoherde i
Mjällby pastorat i Blekinge. H. mottog
starka impulser från Henrik
Schartaus skrifter, och hans religiositet var
i ungdomen delvis av schartauansk
karaktär. I motsats till de egentliga
schartauanerna med deras stränga
traditionalism och formbundenhet
förenade H. luthersk tro med liberala
strävanden. Han uppträdde som
förkämpe för religions- och församlings-

Hans Birger Hammar. Teekn. av J. Knutsson.

frihet och förfäktade ständigt,
attkon-ventikelplakatet och det s. k.
sockenbandet borde avlägsnas. Tros- och
samvetsfrihet var för H. en nödvändig
konsekvens av evangeliets budskap.
För att befrämja dessa strävanden
utgav han tidn. Evangelisk kyrkovän
1852—57. Han var en av de ledande
männen på de stora skandinaviska
kyrkomötena i Köpenhamn 1857, i
Lund 1859 och i Kristiania 1861. Han
tog starka intryck från den skotska
folkkyrkan och förordade enligt
föredöme därifrån lekmannaäldste i
kyrkostyr. och lekmannapredikanter. För
detta och andra ändamål stiftades
under hans medverkan Kristianstads
traktatsällskap 1855. H. var en
inspirerad predikant och ägde en
betydande exegetisk och kyrkohistorisk
lärdom. Samtida skildrare framställa
honom som en sällsynt helgjuten
kristen personlighet, vilken helt levde för
sin prästerliga gärning. Han mottog
väsentliga religiösa intryck från sin
första hustru, som var av
herrnhu-tisk fromhetstyp. — Gift 1) 1841
med sin kusin Sofia Amalia Hammar,
† 1847 ; 2) 1849 med hennes syster
Hedvig Laurentia Helena Hammar.
— Litt.: C. W. Skarstedt,
"Kyrkoherden fil. magistern H. B. H:s lefnad
och verksamhet" (1863). O. H.

2. Hammar, Hugo Gilius Eugen,
skeppsbyggare, industriman, f. 4 mars
1864 i Räpplinge skn, Öland.
Föräldrar: häradsskrivaren Carl Gilius H.
och Beata Charlotta Eugenia
BiörTc-lund. — Efter mogenhetsex. i Kalmar
1883 praktiserade H. som plåtslagare
vid Kockums mekaniska verkstad och
skeppsvarv i Malmö. Han
genomgick därefter Chalmers tekn.
läroanstalt och utexaminerades 1888 som
denna ingenjörskolas förste
skepps-bvggmästare. År 1887 företog H. som
Kommerskollegiets stipendiat en
studieresa till Frankrike och England.
Han vistades i England 1S88—90,
anställd vid W. Richardsons verkstad i
Newcastle-on-Tyne och Palmers iron
& shipbuilding co. i Jarrow-on-Tyne,
samt i Förenta staterna 1890—96,
anställd vid Harrison & Loring, Boston,
där han deltog i byggandet av
kryssaren Marblehead, vid W. Cramp & Sons,
Philadelphia, vid amerikanska
flottans konstruktionsbyrå i New York,
där lian ledde byggandet av kryssaren
Cincinnati och ombyggnaden av en
del felkonstruerade fartyg, och vid
Newport News drydock &
shipbuilding co. i Newport News som chef för
konstruktionsbyrån för byggandet av
pansarbåtarna Kearsarge och
Kentucky samt tre kanonbåtar. H.
återvände till Sverige 1896 och var fram
till 1906 överingenjör och
dir.-assi-stent vid Lindholmens mekaniska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free