Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Hammarskjöld, Carl - 5. Hammarskjöld, Hugo - 6. Hammarskjöld, Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hammarskjöld 2S9 Hammarskjöld
undervisningsverk från 1891 samt
tillhörde under en följd av år Sv. kyrkans
missionsstyr. samt styr: na för Sv.
bibelsällskapet och Sophiahemmet.
Dessutom blev H. led. av Lantbruksakad.
1890 och hedersled, av Vitt. akad. 1S97.
Bland H:s skrifter må nämnas "Om
grundskatternas upphäfvande eller
af-lösen" (1866), "Om lösdrifvare och
deras behandling" (1866) samt "Om
falsk angifvelse och ärekränkning"
(1S75). Han utgav 1896 en
kommentar till 1862 års kommunallagar och
publicerade åtskilliga uppsatser och
artiklar i tidskr. och uppslagsverk. —
H. var en allvarlig, rättrådig och
utpräglat sanningskär man av ett enkelt
och flärdlöst väsen. I sin ungdom hade
han rönt starkt inflytande av den
religiösa väckelsen från 1800-talets
mitt; intrycken därav blevo
bestämmande för hans livssyn och personliga
inriktning. Insiktsfull, skarpsinnig
och noggrann var han en ypperlig
ämbetsman, om än en långt driven
sam-vetsgrannhet ibland verkade
hindrande på hans handlingsförmåga. — Hos
Riksarkivet har deponerats H:s stora
brevsamling, huvudsakligen
utgörande brev till H. under hans
statsrådstid. — Gift 1867 med sin kusin Ulrika
Sofia Charlotta Tham. Spr.
5. Hammarskjöld, Åke Hugo,
arkitekt, godsägare, politiker, f. 20
jan. 1845 på Väderum i Tuna skn,
Kalmar län, † 3 juni 1937 på Tuna i
samma skn och län. Bror till H. 4. —
H. blev student i Uppsala 1863 och
efter studier vid Konstakad. arkitekt
1869. Han var sedan verksam som
arkitekt och jordbrukare i sin
hembygd, där han 1878 bosatte sig på
släktgodset Tuna. Han var från 1882
led. av styr. för
Hultsfred—Västerviks järnväg och dess ordf. 1900—15.
H. fick snart en rad kommunala
förtroendeuppdrag och var bl. a. led. av
Kalmar läns n. landsting under längre
perioder mellan 1884 och 1918 (ordf.
1910—18). År 1894 blev lian led. av
Andra K. Han var protektionist och
konservativ men återvaldes ej efter
mandattidens utgång 1S96 på grund
av att han motsatte sig tull på fläsk.
År 1903 invaldes H. på nytt i Andra K.,
som han tillhörde till 1909, då han
övergick till Första K. Som skicklig
talare ocli debattör kom H. snart att
spela en framträdande roll i riksdagen.
Bl. a. var han led. av tillfälligt
utskott 1895 och 1896,
konstitutionsutskottet 1905 och statsutskottet 1906.
Vid Lantmannapartiets sprängning
1906 blev han en av de ledande
krafterna i det nybildade Nationella
framstegspartiet. Tills, med Theodor
Adel-swärd framlade han 1906 en motion
om proportionella val till både Första
och Andra K. H. blev s. å. ecklesia-
Hugro Hammarskjöld.
stikminister i A. Lindmans första
ministär. Särskilt ägnade han sig
åt kyrkliga spörsmål och frågor
rörande religionsundervisningen. Han
avgick 1909, då propositioner om
lönereglering för prästerskapet och
om ökad kommunalisering av
folkskolorna i vissa städer föllo på grund av
avslag i Andra K. Under sin sista
riksdag 1918 uppträdde H. som
motståndare till förslagen att utvidga rösträtten.
Han var led. av samtliga kyrkomöten
1893—1925. Åren 1901—07 var lian
ordf. i Kalmar läns n.
hushållningssällskap, och 1902 blev han led. av
Lantbruksakad. (hedersled. 1921). —
Gift 1870—1914 med Lucie von
Krusenstjerna. W. L.
6. Hammarskjöld, Knut
Hjalmar Leonard, jurist, ämbetsman,
politiker, f. 4 febr. 1862 på Väderum i
Tuna skn, Kalmar län. Föräldrar:
löjtnanten och godsägaren Knut
"Vilhelm H. och Maria Lovisa Cecilia
Vilhelmina (Mimmi) Coster. Kusin till
II. 4 och H. 5. — H. avlade 1878
mogenhetsex. i Uppsala och gjorde
därefter en snabb akademisk karriär; lian
blev 1880 fil. kand., 18S4 jur. kand.,
18S6 docent i allm. och spec.
privaträtt och 1891 e. o. prof. i spec.
privaträtt vid Uppsala univ. Åren 1886—90
tjänstgjorde II. som sekr. i
bolagskommittén; han utnämndes 1S88 till v.
häradshövding, blev 1S93 led. av Nya
lagberedningen, var 1895—98 sekr. i
unionskommittén, utnämndes 1S95
till led. av lagbyrån i Justitiedep., blev
s. å. konstituerad revisionssekr. ocli tf.
byråchef för lagärenden i nyssnämnda
dep., 1S96 revisionssekr. samt
tillhörde 1901—02 von Otters ministär, först
(sept.—dec. 1901) som konsultativt
statsråd, därefter som
justitieminister. Ministärens avgång i juli 1902
orsakades av riksdagens avslag på den
av H. kontrasignerade propositionen
om rösträttsreform, som gick ut på
en utvidgning av rösträtten i
enmansvalkretsar men ej tillfredsställde ens
måttfulla reformkrav. H. mottog kort
därpå utnämning till president i Göta
hovrätt. Han tillhörde den
Lundeberg-ska regeringen från aug. till nov.
1905 som chef för Ecklesiastikdep. ocli
var samtidigt delegerad vid de under
en del av denna tid jiågående
Karlstadsförhandlingarna. Efter att 1905
ha haft förordnande som minister i
Köpenhamn utnämndes han 1906 till
minister där, efter unionskrisen en
mycket delikat uppgift, men redan
1907 lämnade lian sv. legationen i
Köpenhamn för att bli landshövding i
Uppsala län, på vilken post han
kvarstod till 1930. H. hade 1903 fått
uppdraget att utreda och framlägga
förslag om inrättandet av en
administrativ högsta domstol. Hans 1907
avlämnade betänkande kom att ligga till
grund för riksdagsbeslutet av 1909 om
inrättande av en regeringsrätt oeh ett
lagråd. H:s synnerligen gedigna
kunskaper i internat, rätt föranledde
regeringen att 1896 utse honom till
delegerad vid den till Paris samlade
konferensen för konstnärlig och litterär
äganderätt och vid
Haagkonferenserna för internat, privaträtt 1900 och
1904, till sv. led. av permanenta
skiljedomstolen i Haag (1904), vilket
uppdrag periodiskt liar förnyats, samt till
förste delegerad vid den andra
fredskonferensen i Haag (1907). Efter att
på ett synnerligen förtjänstfullt sätt
ha representerat sitt land på de
nämnda konferenserna mottog H. flera
hedrande uppdrag som skiljedomare
i internat, tvister. H. var sålunda led.
av den skiljedomstol, som 1909
avdömde den sv.-norska tvisten
angående Grisbådarna, han valdes 1909 till
ordf. i den skiljedomstol, till vilken
Frankrike och Tyskland liade
hänskjuta Casablancaaffären, ocli utsågs
likaledes till ordf. i den skiljedomstol,
som Frankrike ocli Italien 1913
tillsatte för Carthage-, Manouba- ocli
Tavignanoaffärerna. H. blev även
ordf. för de kommissioner, som
upprättades för att slita uppkommande
tvister mellan Förenta staterna ocli
Kina, mellan Schweiz och Tyskland,
mellan Belgien ocli Spanien, mellan
Schweiz och Portugal samt mellan
Frankrike och Spanien. Han var 1902
samt 1910—14 sv. ordf. i den
skandinaviska kommittén för utarbetande
av lagförslag på obligationsrättens
område, 1910—11 i kommittén för
underhandling om en sv.-tysk
liandels-och sjöfartstraktat samt 1910 och
1912 delegerad vid de sv.-norsk-ryska
förhandlingarna om Spetsbergen.
Bland övriga uppdrag, som H. vid
denna tid mottog, må nämnas
ordförandeskap i Sveriges enskilda järnvä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
