Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hans Hansson - Hans Markvardsson - Hanselli, Per - Hansen, Einar, tidnings- och bokförläggare, se s. 304 - Hansen, Fred, väg- och vattenbyggare, se s. 304 - Hansen, Michael Thomas, bokförläggare, se s. 304 - Hansen, Vilhelm, väg- och vattenbyggare, ämbetsman, se nedan - Hansen, släkt - 1. Hansen, Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans Markvardsson
303
Hansen
Per Hanselli.
emellertid tillfångatagen av en
fientlig strövkår och förd till Reval. Vid
svenskarnas erövring av Estland 1600
blev H. åter befriad. Då hertigen
emellertid krävde redovisning för
uppbörden i Österbotten under de år, H.
utövat styrelsen där, inlät sig H. i
stämplingar med konung Sigismunds
anhängare. År 1604 tillfångatogs han
av hertigen, dömdes till döden och
avrättades följ. år. — H. spelade en
betydande roll i sitt lands inre historia
under 1590-talets politiska strider;
han gjorde sig emellertid snart lika
hatad av allmogen som Claes Fleming.
— Sannolikt ogift. A. Åg.
Hans Markvardsson (Johannes
Marquardi), biskop, † troligen 1480.
— H. sändes som dekan i Skara till
Rom för att där tillvarata stiftets
intressen. Under vistelsen i Rom valdes
han 1465 till biskop i sitt stift, som
blivit svårt härjat av de inre politiska
striderna kring Karl Knutsson och
under flera år saknat en legitim
stiftschef. Vid hemkomsten återfordrade
lian de gods, som kyrkan i stiftet
berövats under lians företrädare. H.
synes till en början ha intagit en
förmedlande ställning i unionsfrågan,
men med tiden gingo lians sympatier
alltmer i riktning mot det nationella
partiet och vid Sten Sture d. ä: s
makttillträde 1470 var lian en pålitlig
anhängare av detta. H. deltog bland de
sv. fullmäktige vid mötet i Jönköping
1466, i Halmstad 1468 och i Kalmar
1476. År 1478 synes H. lia nedlagt sitt
ämbete. O. H.
Hanselli, Petter (Per),
bokförläggare, f. 21 febr. 1S15 i Skepptuna skn,
Stockholms län, † 29 jan. 1879 i
Uppsala. Föräldrar: bonden Hans
Jansson och Greta Pehrsdotter. — H.
undervisades under uppväxttiden av
modern, som behärskade ett stort förråd
av gamla visor och sagor. Därigenom
grundlades lians levande intresse för
äldre sv. poesi. År 1834 anlände han
till Uppsala för att ta studentex. men
måste efter ett par års studier uppge
försöket och tog i stället plats i
Hörlins boklåda, som ban 1844 övertog.
Bokhandeln kombinerades snart med
förlagsrörelse, och 1S45 startade II.
tidn. Upsala. Efter en långvarig
process med anledning av innehållet i ett
par artiklar 1849 överlät H. 1851
tidn. till en medarb. Följ. år började
lian utge samlingsverket "Svenska
vitterheten", vari han sökte presentera
fullständiga utgåvor av flera förf.
från 1600- ocli 1700-talen, bland dem
Rudbeck, Nordenflycht och
Wallenberg. År 1853 övertog H. tjänsten som
Uppsala univ:s bokauktionator, en
post, som stimulerade hans gamla
litteraturintresse och även gjorde honom
allmänt bekant som ett original. H:s
storverk är "Samlade
vitterhetsarbeten af svenska författare från
Stjernhjelm till Dalin" (22 d., 1856—78),
ett sannskyldigt monument över hans
energi och oegennytta. Verket
omfattar inemot tiotusen sidor. Med största
möjliga fullständighet finnas där
publicerade 92 förf. från den sv.
storhetstiden. Varje förf:s skrifter ledsagas
av ett biografiskt förord. H. utgav
också flera bibliofila dyrgripar,
däribland en praktupplaga av
Stiern-liielms verk. Han erhöll Litteris et
artibus 1861. — Gift 1858 med
Augusta Mathilda Martineli. A. L—r.
Hansen, Einar, tidnings- ocli
bokförläggare, se s. 304.
Hansen, Fred, väg- ocli
vattenbyggare, se s. 304.
Hansen, Michael Thoma s,
bokförläggare, se s. 304.
Hansen, V ilh el m, väg- och
vattenbyggare, ämbetsman, se nedan.
Hansen, släkt, härstammande från
trakten söder om staden Flensburg i
Slesvig-Holstein, där dess äldste kände
stamfader, Hans H., 1660 ägde en
gård, som fortfarande är i släktens
ägo. En ättling till Hans H.,
överläraren i S:ta Maria friskola i
Flensburg Hans H. (f. 1785, † 1852), hade
sonen Friedrich Wilhelm H. (f. 1821,
† 1870). Denne, som flyttade till
Sverige och blev grosshandlare i
Stockholm, var gift med Sophia Augusta
Roeck och liade med henne sönerna
verkst. dir. i Stockholms
köpmanna-fören., grosshandlaren Hans Friedrich
H. (f. 1858, † 1938), vilkens ättlingar
kalla sig Roeck H.. och generaldir.
Vilhelm H. (H. 1). En son till honom
är ingenjören Fred H. (H. 2).
1. Hansen, Fredrik Vilhelm,
väg- och vattenbyggare, ämbetsman, f.
22 juni 1862 i Stockholm, † 26 okt.
1929 därstädes. Föräldrar:
grosshandlaren Friedrich Wilhelm H. och Sophia
Augusta Roeck. — Efter mogenhetsex.
Vilhelm Hansen.
i Stockholm 187S utexaminerades H.
från Tekn. högskolan 1882. Han var
1882—94 ingenjör vid Stockholms
stads vattenledningsverk, med avbrott
för 1886—S8, då han var arbetschef
vid anläggandet av vatten- oeh
avloppsledningar i Västerås. Vid
Stockholms stads vattenledningsverk var
han tf. arbetschef 1894—97 och förste
ingenjör 1S97—1905. Under denna
period lade H. grunden till
Stockholms nuv. vattenledningssystem
genom att planlägga och utföra stadens
vattenledningsverk vid Norsborg 1S99
—1904, varvid ban tills, med chefen
för Vattenledningsverket A. O. Alrutz:
införde den bakteriologiska analysen i
vattenfiltreringsteknikens tjänst ocli
använde armerad betong vid
konstruktionen av filtreringsbyggnaden, ett av
landets tidigaste järnbetongbyggen.
Inom Väg- och vattenbyggnadskåren
hade ban blivit löjtnant 1S88 ocli
major 1905 samt erhöll avsked som överste
1908. — H:s namn är framför allt
förknippat med de stora
byggarbetena för Trollhätte nya kanal- oeh
kraftverk samt med organiserandet
av Vattenfallsstyr. H. var 1898—1904
verkst. dir. för Nya Trollhätte
kanal-bolag och framlade som sådan 1903
ett uppmärksammat förslag till
ombyggnad av kanalen och i samband
därmed till utnyttjande av de staten
tillhöriga Trollhättefallen genom
anläggandet av ett stort statligt
kraftverk. Då staten 1904 inköpte kanalen,
övergick lian i statens tjänst, från
1905 som verkst. dir. för den s. å.
inrättade styr. för Trollhätte kanal- och
vattenverk. Han var 1908—20
vatten-fallsdir. och ordf. i den nyupprättade
Vattenfallsstyr., vars organiserande
var hans verk. Han erhöll generaldir: s
namn 1916, blev generaldir. och clief
för Vattenfallsstyr. 1920 samt avgick
192S. År 1909 godkände riksdagen
H:s 1903 framlagda plan för Troll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
