Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Hartman, Carl Johan - 2. Hartman, Carl - 3. Hartman, Carl - 1. Hartman, Victor - 2. Hartman-Cederström, Ellen, skådespelerska, † 4 jan. 1945, se Cederström (C. 16, bd 2, s. 78) - Hartmann, se även Hartman - Hartmann, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hartman
316
Hartmann
Carl Hartman (3).
skänkte dem till Uppsala univ. — H.
invaldes i Lantbruksakad. 1836 och i
Vet. akad. 1S38. — Gift 1S23 med
Carolina Christina Stjernsten. —
Litt.: biografi av C. Hartman (H. 2) i
florans 5:e uppl. (1849). S. L.
2. Hartman, Carl, botanist, f. 5
juni 1884 vid Ulriksdal i Solna, † 19
april 1884 i Örebro. Son till H. 1. —
H. blev student vid Uppsala univ.
1842 och fil. dr där 1848. Han
tjänstgjorde från 1852 som lärare vid Gävle
högre elementarläroverk ocli vid
Ateneum i Gävle samt utnämndes 1859
till lektor i naturvetenskap vid
Örebro högre elementarläroverk. I
botaniskt syfte gjorde han, delvis tills,
med sin bror Robert IL, vidsträckta
resor inom Sverige och Norge. Åren
1S49—50 besökte han England, där
han bl. a, studerade Linnés samlingar
i London, samt Frankrike och
Rhen-landet, och 1867 företog lian med
statsunderstöd en resa till Österrike
och s. Tyskland. Bland H:s många
botaniska arbeten märkas beskrivningar
över Gävletraktens och Närkes
växter, en skandinavisk svampflora m. m.
Han utgav 5:e—ll:e uppl. av faderns
"Handbok i Skandinaviens flora";
den sistn. uppl. (1879), som han
helt omarbetade, utgör hans främsta
insats. -— Gift 1860 med Johanna
Augusta Amalia Engström. — En
bror till H. var adjunkten vid Gävle
högre elementarläroverk fil. dr
Kobert Wilhelm. H. (f. 1827, † 1891).
Han utgav ett förnämligt och
betydelsefullt exsickatverk i 15 fasciklar
över skandinaviska bladmossor,
"Brya-ceæ Scandinaviæ exsiceatæ" (1857—
74), som av den utmärkte bryologen
prof. Schimper i Strassburg kallats
det yppersta i sitt slag. S. L.
3. Hartman, Carl Vilhelm,
etnograf, f. 19 aug. 1862 i Örebro, † 19
juni 1941 i Stockholm. Son till H. 2.
— Liksom sin far och farfar vände H.
tidigt sitt intresse mot botaniken.
Delvis understödd av Vet. akad. och
Lantbruksakad. bedrev han under ett
tiotal år både hemma och i utlandet
studier och praktiskt arbete inom
hortikulturens olika områden. Han
deltog i den expedition, som på
uppdrag av American museum i New York
1890—92 i naturvetenskapligt och
etnografiskt syfte besökte Sierra
Madre occidental i Mexiko. Åren 1894
•—96 var han föreståndare för
botaniska avd. vid Bergianska trädgården
i Stockholm. En självständig
etnogra-fisk-arkeologisk forskningsfärd
företog han, delvis med stöd av
Vegastipendiet, 1896—99 till Costarica,
Salvador och Guatemala, och efter
hemkomsten till Sverige tjänstgjorde
han vid Riksmus :s etnografiska avd.
i nära tre år, varunder han utförde
omfattande bearbetningar av det
insamlade materialet. År 1903 kallades
H. till intendent för etnografiska avd.
vid Carnegieinst. i Washington;
denna avd. ordnade och organiserade han,
och för dess räkning gjorde han ännu
en forskningsresa till Costarica. Han
återvände definitivt till Sverige 1908,
då han utnämndes till prof. och
intendent vid Riksmus:s etnografiska avd.;
för sjukdom var han tjänstledig från
hösten 1923, och 1928 erhöll han
avsked. —• Under H:s intendentstid var
Riksmus :s etnografiska avd., som
senare utvecklats till Statens
etnografiska mus., inrymt i trånga och
alldeles otillräckliga lokaler med större
delen av samlingarna magasinerad. H.
sökte hos en större allmänhet väcka
intresse för sin institution och dess
lokalfråga samt för etnografin som
ämne genom stora och instruktivt
ordnade utställningar, bl. a. i Konstakad.
För samlingarnas tillväxt arbetade
han framgångsrikt, ej minst genom
många uppslag till utomeuropeiska
färder för unga forskare. Han
publicerade flera vetenskapliga avh., även
Victor Hartman.
i utländsk fackpress, över
Mellanamerikas och Mexikos arkeologi och
etnografi samt över egna färder och fynd,
ss. "Archæological researches in Costa
Rica" (1901 )i och "Archseological
researches ön the Pacific coast of Costa
Rica" (1907). Han utgav serien
"Populära etnologiska skrifter" (1, 3—
13, 1911—17). — Ogift. S. L.
1. Hartman, Victor Laurentiusr
skådespelare, f. 30 dec. 1839 i
Stockholm, † 15 juni 1898 därstädes. Son
till grosshandlaren Nils Victor H. —
H. intogs 1852 i K. teaterns
balettelevskola, blev 1854 elev vid dåv.
Mindre teatern ocli genomgick
slutligen 1856—61 K. teaterns
dramatiska elevskola. Från 1861 tillhörde
han i 37 år, till sin död, de K.
teatrarna samt uppträdde på den s. k.
’"gamla Dramaten". Han designerades
tidigt för det komiska facket, för
vilket han också lämpade sig redan
genom sitt ljusa lynne och sin goda
apparition; lian framstår för
eftervärlden som den idealiske förste
älskaren i samtidens övervägande franska
komedirepertoar. "Han har i hela sin
personlighet något raskt, något
hurtigt och burscliikost, som just där
kommer bäst till sin rätt, och som
han har svårt att lägga bort i det
allvarliga dramat.. . Hans mera klara
och skarpa, än egentligen djuplagda
organ, samt hans tämligen hastiga
sätt att tala, passa också vida bättre
för den lättare dialogen än för den
allvarsamma och högstämda" (Frans
Hedberg). — H:s glanstid inföll
under 1870-talet och förra hälften av
1880-talet. År 1885 drabbades han av
en svår och långvarig sjukdom, från
vilken lian aldrig anses ha blivit fullt
återställd. — H. erhöll 1882 Litteris
et artibus. — Gift 18S1—91 med
skådespelerskan Ellen E., f. Hedlund
(H. 2). S. T.
2. Hartman-Cederström, Ellen,
skådespelerska, † 4 jan. 1945, se
Cederström (O. 16, bd 2, s. 78),
Hartmann, se även Hartman.
Hartmann, C ar l Gu st af,
sigill-och medaljgravör, döpt 15 maj 1666
i Stockholm, † 27 april 173S
därstädes. Föräldrar: krigskommissarien
Engel H. och Gertrud Schrowe. — H.
sökte sig först till ämbetsmannabanan
men lämnade denna för att gå i lära
lios Karlsteen (senast 1696—98). Han
var sedan pitscherstickare och ciselör
hos Hedvig Eleonora och från 1698
hovmedaljör hos hertigen av
Holstein-Gottorp. Från 1702 var han åter
bosatt i Stockholm, där han
tillfälligtvis utförde arbeten för myntet.
Huvudsakligen sysslade han med
sigillgravyr och stämpelskärning för
"charta sigillata". Som medaljgravör
var han ej märklig, men porträttet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
