Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hartmansdorff, August von - Haslum, Jörgen - Hassel, Henrik - Hasselberg, Bernhard, astronom, fysiker, se s. 320 - Hasselberg, Carl, präst, kyrkohistorisk författare, hembygdsforskare, se s. 321 - Hasselberg, Gudmar, skolman, litteraturhistoriker, se s. 321 - Hasselberg, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haslum
319
Hasselberg
Jörgen Haslum,
Men H., som helt saknade humor,
fick genom sin bristande smidighet,
sitt bryska uppträdande och sin
doktrinära läggning många fiender;
bekant är Tegnérs omdöme: "en dum
karl med beläsenhet". Med fel och
förtjänster framstår H. dock som en av
tidevarvets mest betydande män.
-—-H:s utförliga dagboksanteckningar
och stora handskriftssamling
förvaras i Riksarkivet. — Gift 1828 med
Beata Maria Ehrencrona. — Litt.: H.
Almquist, "A. v. H:s personlighet och
tidigare politiska bana" (Hist.
tidskr. 1916, 1918); R. Laache,
"Nord-menn og svensker efter 1814" (1941);
H. Olsson, "Ministerstyrelse och
kollegialprinciperna i svensk
reformdiskussion 1812—40" (1934); G.
Heck-scher, "Konung och statsråd i 1809
års författning" (1933); dens., "A. v.
H. och den konservativa
partibildningen vid 1840—41 års riksdag"
(Karl Johansförb:s handl. 1938—42);
dens., "Svensk konservatism före
representationsreformen" (2, 1943); K.
Wichman, "Karl XIV Johans regering
och den liberala oppositionen under
1830-talets senare hälft" (1927); H.
Brulin, "Hartmansdorffska
samlingen" (Meddelanden från sv.
riksarkivet, 1910). G. U.
Haslum, Jörgen, industriman,
f. 2 april 1890 i Moss, Norge.
Föräldrar: disponenten Johan H. ocli Evine
Bugge. — H. avlade mogenhetsex. i
Uppsala 1908 och utexaminerades från
Handelshögskolan i Stockholm 1911.
Efter anställningar inom den
norrländska trävaru- och
cellulosaindustrin var han v. verkst. dir. i ab.
Ytterstfors-Munksund 1918—21 och
övergick därpå till Svanö ab., där han
var disponent 1922—28 och verkst.
dir. 1929—30. Slutligen var han
verkst. dir. vid Kramfors ab. 1930—
33. Åren 1933—38 var han dir. för en
stor trä varuimportfirma i n. Spanien,
Fernando Nicolas Maderas S. A. i San
Sebastian, och 1938—40 ombudsman i
Sv. wallboardfabrikanternas fören.
Från 1941 är han dir. i Skandinaviska
tidn.-pappersbrukens fören. Scannews
och från 1942 jämväl i Sv.
tidn.-pap-persbrukens fören. — Gift 1916 med
Aina Louise Mathilda Malmström.
S. R.
Hassel, Henrik,
universitetslärare, f. 12 nov. 1700 i Jomala på
Åland, † IS aug. 1776 i Åbo.
Föräldrar: kapellanen Henrik H. och
Magdalena Forsman. —■ H:s familj flydde
1714 undan ryssarna till Sverige,
varigenom H. kom att genomgå
Strängnäs gymnasium. Därifrån kom lian
1718 till Uppsala univ., där lian
studerade till 1726, då han flyttade till
Åbo akad. Där blev han s. å. magister
på två tidigare tryckta latinska
dis-putationer. Redan 1728 blev lian
utnämnd till eloquentiæ prof., vilken
befattning han innehade ända till 1775;
1773 fick lian kansliråds värdighet.
H. var otvivelaktigt en av de främsta
krafterna vid Åbo akad. under
frihetstiden, inte genom någon stor
vetenskaplig produktion, ty utöver
magis-teravh. producerade han ingenting i
tryck, utan genom sin praktiska
verksamhet som lärare. Han hade en i viss
mån modern syn på latinstudiet,
vilket han ansåg böra bryta den
sedvanliga lingvistiska begränsningen och i
högre grad utgå från litteraturen, som
i sig hade ett högt bildningsvärde. H.
var en polyhistor med stora
kunskaper t. o. m. i teologi och juridik. I
inånga avseenden var han en typisk
son av det utilistiska
sjuttonhundratalet, vars intresse för det praktiska
och ekonomiskt nyttiga han delade.
— Gift 1) 1729 med Katarina
Meur-man, † 1760; 2) 1762 med Christina
Margareta Palén. T. M.
Hasselberg, Bernhard,
astronom, fysiker, se s. 320.
Hasselberg, Carl, präst,
kyrko-historisk författare,
hembygdsforskare, se s. 321.
Hasselberg, Gu dm ar, skolman,
litteraturhistoriker, se s. 321.
Hasselberg, Karl Petter (Per)
Åkesson, bildhuggare, f. 1 jan. 1850
i Hasselstad i Ronnebv landsförs.,
Blek. län, † 25 juli 1894 "i Stockholm.
Föräldrar: hemmansägaren Åke
Andersson och Ingeborg Swensdotter. —
H., som först kallade sig Petter
Åkesson, täljde redan som pojke djur- och
gubbhuvuden till käppkryckor och
sålde dem i Ronneby och Karlshamn.
Hos snickareåldermannen M.
Östergren i Karlshamn fick han grundlig
utbildning i ornamentsbildhuggning
och följde samtidigt kurserna i
Hant-verksfören:s ritskola, som leddes av
porträttmålaren L. Nilsson. År 1S69
Henrik Hassel. M&Ining (detalj) av P.
Krafft d. ä.
blev han utskriven som "rättskaffens
snickaregesäU" och antog namnet
Hasselberg. Kort därefter for han till
Stockholm, där han fick arbete hos
ornamentsbildhuggaren H. Nerpin.
Samtidigt gick lian på Slöjdskolan
och var en kort tid elev vid
Konstakad. Med ett anslag på 500 kr.
anträdde lian 1876 en studieresa till
Paris, som kom att vara i femton år.
Där tog lian först anställning vid en
terrakottafabrik, studerade för Fr.
Jouffroy och blev 1877 elev vid École
des beaux arts. Sin första framgång
vann han med ett förslag till
Runebergs gravvård i Borgå, som fick
första pris men aldrig blev utfört.
Prissumman satte honom emellertid i
stånd att utföra sitt första mera
betydande verk, "Le Charme", en gosse,
som leker med två fåglar. Figuren
utställdes på Salongen 1880, och ett ex.
i brons har senare rests på torget i
Ronneby ocli ett på Adolf Fredriks torg
(1917) i Stockholm. Med "Snöklockan",
som H. exponerade på Salongen 1881,
slog lian definitivt igenom. Han fick
utföra den i marmor i flera ex. bl. a.
för Nat. mus. och för P. Furstenberg.
När den ånyo utställdes på Salongen
1883, belönades H. med tredje
medaljen. Vid en tävling om fontän i
Göteborg 1881 vann H. första pris med "La
semeuse", populärt kallad "Johanna
i Brunnsparken". H. reste hem till
avtäckningen 1883 och
sammanträffade då med Fürstenberg, som för sitt
galleri beställde sex dekorativa
takgrupper, symboliserande ångan,
elektriciteten, magnetismen, dynamiten,
fotografin och telefonen, var och en
framställd i form av två figurer i rikt
varierade liggande ställningar. De
utfördes i gips och voro färdiga 1885.
Följ. år utställdes "Farfadern", som
sedermera höggs i marmor av Chr.
Eriksson för Göteborgs mus. och var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
