Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hasselberg, Per - Hasselberg, släkt - 1. Hasselberg, Bernhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hasselberg 320 Hasselberg
Per Hasselberg.
av ett ex. i brons restes i
Humlegården i Stockholm 1896 och väckte
sedlig indignation hos P. P. Waldenström
•och andra moralister. Från 1888
härrör "Vågens tjusning", och 1890 var
H. färdig med det verk, som av många
sättes främst i hans produktion,
"Grodan" (i marmor i Göteborgs mus.).
Hetta år företog H. en resa till
Italien, där han hade sitt huvudkvarter
i Carrara, och 1891 lämnade han för
alltid Paris och bosatte sig i
Stockholm. Under den korta tid, som
återstod, innan ett hjärtlidande lade
honom på dödsbädden, skapade han
slutstycket i den trilogi av kvinnliga
gestalter, som bilda toppunkterna i hans
produktion. Till "Grodan", den
omedvetna, ocli "Snöklockan", den
vaknande, kom "Näckrosen" som den
mognade, kärlekens famntag väntande unga
kvinnan. H. hann själv utföra ett ex.
i marmor i mindre skala. Hans
lärjunge Ohr. Eriksson högg det ex. i
naturlig storlek, som finns i Göteborgs
mus., där han är enastående väl repre-
senterad. Utom en skiss till monument
över Karl X Gustav i Malmö (1893)
fanns i hans ateljé ett åttiotal skisser
i lera, vax och gips, ss. "Vallmo",
"Fontän", "Sandalbinderskan" och
"Mignon", vilka stannat i Göteborgs
mus. och vittna om de rika
möjligheter, som gingo till spillo genom H:s
bortgång. Till det ovan uppräknade
kommer raden av porträtt: den
livfulla bronsbysten av E. Josephson
(1883, Nat, mus.), de originella,
pa-lettformade relieferna av A. Borg och
C. Skånberg, bysterna av drottning
Josefina, prins Eugen (1889), herr
och fru M. Wærn, P. Furstenberg och
hans hustru, S. A. Hedlund m. fi. samt
de i liten skala utförda
bronsfigurerna av V. Rydberg, O. Wijk och P.
Furstenberg, där H:s förmåga av
livlig karakterisering och spontan
uppfattning kommer ändå bättre till sin
rätt än i bysterna. Där står han helt
på naturalismens grund, medan han
i sina övriga verk framstår som en
lyriker, som låter sina idéer ta symbo-
lisk form i naturalistiskt studerade
mänskliga gestalter. Det lyriska
draget torde få räknas som ett svenskt
arv. För övrigt är H:s konst fransk
i sin tekniska fulländning, sin grace
och sensualism, varjämte man kan
spåra icke helt omsmälta intryck från
Michelangelo och antik skulptur. —
II. hörde till de drivande krafterna
i "opponentrörelsens" angrepp på
Konstakad., och han tillhörde
Konst-närsförb. till sin död. Han var i själ
och hjärta oppositionsman, rabulist
och demokrat. Han betraktade
konstnären som en arbetare som alla andra.
Det metafysiska låg honom fjärran,
och i sin konsts förhärligande av det
fysiska livet anslöt han sig till tidens
materialistiska åskådning. Men målet
för all utveckling ansåg lian vara
harmoni och skönhet, och skönheten borde
adla konstnärlig liksom all annan
verksamhet. För den naturalistiska
estetikens "sköna fulhet" hade lian
ingen sympati. — Ogift. — Litt.: R.
Bergh, "P. H." (Sveriges allm.
konst-förena album, 1895); A. L. Romdahl,
"P. H." (1909); S. Strömbom,
"Konstnärsförbundets historia" (1945).
Th. N.
Hasselberg, släkt, härstammande
från Johan (Jan) H. (f. 1680, † 1719),
som efter födelsesocknen Hassellösa
(nu Hasslösa) i Västergötland antog
släktnamnet; lian deltog med
utmärkelse i Karl XII:g krig och blev
premiärlöjtnant i Skaraborgs reg. En
sonson till honom var prosten i
Fli-stad i Västergötland Jonas H. (f. 1749,
† 1831), far till häradshövdingen i
Jämtlands ö. domsaga Johan Gunno
H. (f. 1808, † 1886) och kyrkoherden
i G revbäck i Västergötland Claes
Anton H. (f. 1812, † 1892), vilka blevo
stamfäder för släktens nu levande
båda grenar. Till den äldre av dessa
hörde Johan Gunno H:s äldste son,
hembygdsforskaren, kontraktsprosten
Carl H. (H. 2), far till skolmannen
och förf. Gudmar H. (H. 3). Till den
yngre släktgrenen hörde Claes Anton
H:s son, astronomen och fysikern
Bernhard H. (H. 1).
1. Hasselberg, Klas B e rn h a r d,
astronom, fysiker, f. 3 sept. 1848 i
Norra Vånga skn, Skarab. län, † 23
maj 1922 i Stocksund, Stockholms län.
Föräldrar: kyrkoherden Claes Anton
H. och Natalia Clementina Stabeck.
—- Efter mogenhetsex. i Skara 1866
studerade H. vid Uppsala univ., där
han blev fil. kand. och fil. dr 1872.
Sistn. år antogs han till e. o.
astronom vid centralobservatoriet i
Pulkova i Ryssland samt utnämndes 1875
till adjunkt-astronom för astrofysik,
1879 till hovråd och 1883 till äldre
astronom för astrofysik med statsråds
rang. Han var chef för en expedition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
