- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
324

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hasselquist, Jenny - Hasselquist, Nils - Hasselqvist, Tufve - Hasselrot, släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hasselquist

324

Hasselrot

lat som solodansös i bl. a. Oslo,
Berlin, London, Helsingfors, Bryssel och
Köpenhamn samt vid turnéer i
Tyskland, varvid hon utfört "Emilie
Hög-qvists polka", "Döende svanen"
(Fo-kin), "Anitras dans", "Slavisk dans"
och "Valse solennelle". — År 1932
grundade H. ett eget balettinst. i
Stockholm och liar sedan bildat
Jenny Hasselquistbaletten med sig själv
och Kai Beiners som huvudkrafter,
vilken bl. a. gästspelat i Förenta
staterna. År 1941 gästspelade hon på K.
teatern i den mimiska huvudrollen i
George Gés balettpantomim "Den
heliga lågan". — H. liar aldrig briljerat
med sin teknik utan som äkta
Fokin-elev förstått att underordna denna
verkets konstnärliga idé. Hon är en
ypperlig mimisk artist, vilket också
givit henne en rangplats inom den
sv. stumfilmen. Under omväxlande
Stillers och Sjöströms ledning
medverkade hon i bl. a. "Johan", "De
landsflyktiga", "Vem dömer" (alla
1921), "Eld ombord" (1923), "Gösta
Berlings saga" (1924) och "Till
Österland" (1926). Även som talartist
har hon gjort goda insatser, bl. a. på
BlanCheteatern och på Nils Ekstams
st järnturnéer i sv. landsorten. Hennes
arbeten för den egna balettruppen lia
vittnat om omsorgsfullhet och god
smak mer än om djärvhet och
originalitet. — Gift 1) 1918—22 med
konstnären Algot Wilhelm, Kåge; 2)
1923—27 med trädgårdsarkitekten
Nils Gösta Reuterswärd. C. F.

Hasselquist, Nils,
fastighetsdirektör, kommunalman, f. 8 nov. 1878
i Vinslöv, Kristianst. län, † 21 okt.
1937 i Stockholm. Föräldrar:
lantbrukaren Jöns Persson och Anna
Johan-nesdotter. — Efter genomgång av
Önnestads folkhögskola tog H.
anställning vid Vendes artillerireg. ocli
avlade underofficersex. 1898. Åren
1900—04 genomgick lian Tekn.
högskolan och var därefter i två år
under-sökningsförrättare och bitr. ingenjör
vid olika järnvägsbyggen. Han
tjänstgjorde 1907—08 vid Stockholms stads
byggnadskontor och var 1908—15
arbetschef vid stadsanläggningarna i
Enskede och Bromma samt vid
byggandet av bl. a. Bromma spårvägar
och pontonbron vid Traneberg. År 1912
blev lian löjtnant i Väg- och
vattenbyggnadskåren och 1918 kapten. H.
utsågs 1916 till byggnadschef i
Lidingö köping och upprättade en
generalplan för Lidingön samt genomförde
elektrifiering där. Han var 1918—22
verkst. dir. i ab. Lidingö villastad
och Lidingö trafik ab. samt tog 1921
initiativet till de förhandlingar, som
ledde till byggandet av den nya
Lidingöbron. H. anlitades under sin
Lidingötid, t. o. m. 1922, för flera kom-

Tufve Hasselqvist.

munala uppdrag och intog en ledande
ställning vid lösandet av de viktiga
frågor, som sammanhörde med
Lidingös övergång till stad. Åren 1923
■—31 var lian Stockholms stads
fas-tighetsdir. Han var led. av Stockholms
stadsplanenämnd ocli
trafikkommission 1923—25 samt sakkunnig för
revision av stadsplanelag och
byggnadsstadga 1925—28. På grund av
sjukdom avgick H. 1931 med
förtidspension. Under en för huvudstadens
utveckling viktig period utförde H. ett
betydelsefullt arbete, varvid inte minst
hans omfattande kunskaper särskilt
om markrättsförhållanden voro av
stort värde. — Bland H:s skrifter
må nämnas "D jupborrningar i
Trane-bergssund" (1914), "Lidingöstaden"
(1917), "Städernas utveckling och
jordfrågan" (1928) samt
"Jordmonopolet, en vidunderlig orättvisa" (1937).
— Gift 1) 1905 med Anna Lydia
Tlior-stenson, † 1906; 2) 1907 med Ebba
Amalia Edelstén. H. N—m.

Hasselqvist, Tufve Nilsson,
präst, skriftställare, f. 2 mars 1816
i Osby skn, Kristianst. län, † 4 febr.
1S91 i Bock Island, Illinois. Förenta
staterna. Föräldrar: rusthållaren Nils
Tufvesson och Sissa Svensdotter. —
H. blev student i Lund 1835, där lian
sedan studerade teologi och
prästvigdes 1839. Under sina studier
påverkades han av schartauanismen men
tog också intryck av Peter
Wieselgrens praktiska väckelseförkunnelse.
Under sina förordnanden i olika förs.
blev han känd som en nitisk
"läsar-präst", som åstadkom väckelser och
angrep ingrodda oseder bland
lantbefolkningen. År 1852 blev han kallad
att förestå en sv. emigrantförs. i
Ga-lesburg i Illinois, Förenta staterna.
Han kom snart att utöva ett
betydande inflytande på de sv. förs. i denna
stat, vilka tills, med övriga lutherska
förs. 1851 bildat den s. k. Illinois-

synoden. På grund av stridigheter i
bekännelsefrågor organiserade de
skandinaviska förs. 1860 ett eget
samfund som strängt anslöt sig till
Augs-burgiska bekännelsen,
Augustana-synoden, vars förste president H. blev
(1860—70). Som president och lärare
(från 1S63) vid synodens
prästseminarium grundade lian den högre
skol-och prästutbildningen inom
samfundet. Som repr. för detsamma besökte
han 1870 Sverige, bl. a. för att värva
prästkandidater. H., som hade ett
stort inflytande på den politiska
opinionen bland de sv. emigranterna, tog
under de politiska striderna omkring
1860 i samband med inbördeskriget
bestämt parti för Lincoln och
slavarnas frigörelse. Han var också en av
banbrytarna för den sv. pressen i
Amerika som red. för Hemlandet, det
gamla och det nya (från 1855), som
tills, med andra tidn. uppgick i
synodens officiella organ Augustana, där
lian medarbetade 1868—89. På
uppmaning av K. bibl:s chef G. E.
Klemming anskaffade H. betydande
mängder sv.-amerikanska skrifter och tidn.,
vilka bilda grundvalen till bibl:s
viktiga och värdefulla sv.-amerikanska
samling. — Gift 1852 med Eva Selena
Cervin. G. C., B—z.

Hasselrot, vitt utgrenad släkt från
Dalsland, där den äldste kände
stamfadern, Thorsten (f. 1512, † 1592),
bodde i Nordals härad. Hans sonsons
son Thorsten Jonsson, landsskrivare
på Dal (f. 1632i, † 1696), antog
släktnamnet Hesselroth. Dennes yngste
son Anders, kapten vid Västgöta-Dals
reg. (f. 1681, † 1746), kallade sig
Hasselroth. Bland lians barn, vilka
ändrade namnet till H., märkes
handlanden i Lidköping Pehr H. (f. 1735,
† 1797), far till kyrkoherden och
politikern Mathias H. (H. 1), från
vilken alla nu levande medl. av släkten
härstamma. Hans söner, kyrkoherden
i S’kövde, e. o. hovpredikanten fil. dr
Per H. (f. 1805, † 1854) och
häradshövdingen i Västra Värends domsaga
Carl H. (H. 2), blevo stamfäder för
släktens nu levande båda
huvudgrenar. Söner till kyrkoherden Per H.
voro kyrkoherden i Långared i
Västergötland Axel Mathias H. (f. 1845, †
1921), som blev far till pastorn och
bokförläggaren Per H. (H. 8), samt
kyrkoherden i Adolf Fredriks förs. i
Stockholm Carl Rudolf H. (f. 1855,
† 1927). H. 2:s äldste son,
häradshövdingen på Öland Carl H. (H. 3), blev
far till dispaschören i Stockholm Per
Axel H. (f. 1875) ocli docenten Axel
H. (H. 7). Bland H. 2:s yngre söner
märkas generallöjtnanten Pehr H.
(H. 4), hovrättspresidenten Berndt H.
(H. 5), postdir. i Stockholm,
sedermera byråchefen i Generalpoststyr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free