Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hatz, Felix - Haupt, Georg - Haupt, Oscar - Hay, se även Haij - Hay, släkt - 1. Hay, Bernhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hatz
330
Hay
Oeorg Haupt. Målning av E. Martin
(Nordiska museet).
Hatz, Felix Valter Felixson,
målare, f. 6 okt. 1904 i Wien. — H., som
sedan barndomen varit bosatt i
Sverige, studerade vid Konstakad. i
Köpenhamn 1927 och i Stockholm
1928—33. Han har företagit
studieresor i Tyskland, Norge (1933),
Frankrike och England (1934—35). H.
framträdde först som färglyriker av
nai-vistisk läggning men mottog senare
starka intryck av Edvard Munch, van
Gogh, Chagall m. fi. Han förmedlar
en intensivt subjektiv naturupplevelse
med avsiktlig förenkling av motivet
till de bärande momenten och i en ofta
liögt uppdriven kolorit. Han målar
landskap med förkärlek för de vida
utsikterna, förstadsmotiv, hamn- och
proletärkvarter men även interiörer
och stilleben. Från omkr. 1940 liar
H:s tidigare, starkt dynamiska och
viljebetonade stil fått vika för ett
vekare, i färgen mera nyanserat och i
föredraget mjukare måleri. Utom i
olja har H. målat i akvarell och
gouache och även framträtt med
torrnålsgrafik. — Gift 1) 1931—42 med
målarinnan Brita af Elercker; 2) 1944
med skulptrisen Esther Gunnel
Margareta Frieberg. Th. N.
Haupt, Georg (Jurgen),
konsthantverkare, döpt 12 aug. 1741 i
Stockholm, † 18 sept. 1784 därstädes.
Föräldrar: snickarmästaren Elias H.
och Magdalena Hoehfeldt. —- H.
tillhörde en tysk snickarsläkt, som på
1660-talet invandrat till Sverige. Enär
fadern dog, då H. var endast ett par
år gammal, sattes han 1754 i lära hos
mäster J. C. Eckstein, där lian
arbetade i fem år. Under 1760-talet
företog han sin gesällvandring, som
sträckte sig till Paris och London. I
London befann han sig 1769, då han
utnämndes till k. hovschatullmakare
hos Adolf Fredrik. Senast i början av
1770 återvände han till Stockholm,
fick sitt mästerstycke gillat och
godkänt i dec. s. å. och erhöll burskap
1771. H. hade sin verkstad vid
Smålandsgatan 40 i kvarteret
Stormhatten i Stockholm från 1772 till sin
död. Företrädaren hade haft åtta till
tio arbetare, H. själv hade aldrig mer
än fyra gesäller och fyra lärpojkar.
—- H. är den förnämsta repr. för
den tidigare gustavianska stilen i
sv. möbelkonst. Utbildad i rokokons
anda tillägnade han sig under
vistelsen i Paris den nya smaken, sådan den
utvecklats av Riesener och Leleu. I
H:s tidigaste kända arbeten kan man
möjligen finna en anknytning till
engelsk möbelstil i den sparsamma
förekomsten av beslag och i
användningen av mahogny som material.
Senare ansluter han sig avgjort till
franska förebilder i form och ornering.
Utmärkande för H:s stil är den vackra
proportioneringen och det förnäma
marketeriarbetet i en mängd olika
träslag. Girlander, rutverk med rosetter
och kransomgivna medaljonger, fästa
vid band, utgöra de
vanligaste’motiven för inläggningarna, vilkas
mönster ofta utbreda sig över en större yta
utan hänsyn till sådana konstruktiva
delar som lådor o. d. H. tillverkade
såväl enklare som dyrbarare möbler,
från "nattcommoder" till praktskåp.
Vid mera krävande uppdrag synes han
ha arbetat efter ritningar av J. E.
Rehn. Huvudparten av de bevarade
föremålen utgöres av byråar,
sekretärer ooh skrivbord. De äro i regel både
signerade och daterade och betinga
numera avsevärda priser på
konstauktionerna. Nat. mus., Nord. mus. ocli de
k. samlingarna äga ett rikt urval av
H:s bästa arbeten. Han är dessutom
repr. med en byrå i South Kensington
mus. i London och på slottet
Chan-tilly i Frankrike med det
mineralie-skåp efter J. E. Rehns ritning, som
Gustav III skänkte till prinsen av
Condé 1774. I Nord. mus. förvaras den
Oscar Haupt.
vagga, som beställdes vid Gustav IV
Adolfs födelse 1778. — Gift 1) 1771
med Anna Elisabeth Linning, † 1777;
2) 1779 med Sara Catharina Thuring.
— Litt.: J. Böttiger, "K.
liofschatull-makaren och ebenisten G. H." (1901).
Th. N.
Haupt, Oscar Henrik, affärsman,
f. 26 okt. 1873 i Örebro. Föräldrar:
handlanden Johan Fredrik Pettersson
och Emma Haupt. —- H. genomgick
Ladugårdslands läroverk i Stockholm
och hade från 18S9 anställningar inom
pappersgrosshandeln; han blev 1914
disponent och 1917 dir. i Frans
Svanström & co:s pappershandelsab. samt
var 1922—39 verkst. dir. i ab.
Svanströms pappersagentur. Han är sedan
193-7 v. ordf. i Stockholms
köpmanna-fören. ocli var 1914—17 styr.-led. i
Sveriges kontoristfören. Han var v.
ordf. i Stockholms stads
brandstodsbolag 1927—45 ocli i Sv.
personalpensionskassan 1917—27. Han har
varit en av de ledande krafterna inom
Stockholms borgarskola. Dess
överstyr. tillhörde han 1925—43, därunder
var han även ordf. i dess
undervisningsnämnd och i styr. för den till
Borgarskolan anslutna S:t Eriks
folkhögskola 1940—43. Han är
styr.-led. i Baltiska stiftelsen sedan 1937
och i Fören. De gamlas dag sedan 1932.
Inom frivilliga skytterörelsen ocli
scoutrörelsen har han nedlagt
intresserat arbete (ordf. i
Scoutfrämjandets arbetsutskott 1938—45). Han
har genom gåvor och donationer stött
olika kulturella ändamål, för vilka
han är intresserad. Gift 1) 1S99 med
Elin Vilhelmina Tibblin, † 1937; 2)
193S med Tony Anna Maria
Magnusson. E. Rn.
Hay, se även Haij.
Hay, släkt, härstammande från
handlanden i Landskrona Philip
Jakob Heuer (f. omkr. 1721, † 1791),
som 1766 ändrade släktnamnet till H.
En äldre son till honom, handlanden i
Laholm, riksdagsmannen Carl Gustaf
Bernhard H. (f. 1756, † 1831), blev far
till handlanden i Varberg Philip
Jakob H. (f. 1799, † 1840), från vilken
alla kända nu levande medl. av
släkten härstamma. Han blev far till
industrimannen Bernhard H. (H. 1).
Söner till denne voro industrimannen
Berndt H. (H. 2) och godsägaren Sune
H. (f. 1876, † 1922).
1. Hay, Anders Bernhard,
industriman, f. 7 jan. 1835 i Varberg,
† 14 mars 1917 i Jönköping.
Föräldrar: handlanden Philip Jakob H. och
Ottiliana Laurentia Öberg. — Efter
genomgång av Göteborgs handelsinst.
1851—53 anställdes H. sistn. år vid
Jönköpings tändsticksfabrik
(grundad 1845). Den ombildades 1857 på
grund av växande kapitalbehov till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
