Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Hazelius, Artur - 3. Hazelius, Fritjof - 4. Hazelius-Berg, Gunnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hazelius
333
Hazelius-Berg
ooh köpte upp föremål eller fingo
dylika som gåva; tidigare hopbragta
samlingar inköptes eller övertogos,
och föremålsbeståndet växte med stor
hastighet. Vid sidan av folkdräkterna
kommo allt flera slag av allmogesaker
att bli föremål för intresse. Bedan
tidigt förekomma i "huvudliggaren"
föremål, som härröra från de högre
stånden, ehuru till en början i mindre
omfattning. Arkiv och klenoder från
■de genom skråtvångets upphävande
1S46 avskaffade hantverksämbetena
voro också under museets första
de–cemiium ett viktigt inslag i förvärven.
Likaså utsträcktes redan nu museets
-verksamhetsområde till att omfatta
även grannländerna. —- Sin första
världsberömmelse vann muséet redan
genom sitt deltagande på
världsutställningen i Paris 1878, där dess
tablåer med folkdräktsklädda
personer i dramatiska uppställningar liade
mycket stor framgång. — Den
ekonomiska grundvalen för detta stora
arbete var synnerligen svag under hela
denna första tid. H. och lians museum
fingo i stor utsträckning leva på lån,
som ständigt växte och måste
placeras om eller amorteras. Den enda
säkerheten för dessa lån utgjordes av
samlingarna och förtroendet för H:s
egen person. Småningom blev
emellertid detta läge ohållbart, ocli 1879
erbjöd H. staten att överta
samlingarna. Detta avslogs emellertid, ochNord.
mus. ställdes av II. genom
överlåtelsehandling av IS april 18S0 "såsom
en självständig anstalt under en
särskild styrelse" ocli förvaltas av en
nämnd, ursprungligen väld av H.;
därefter har den kompletterat sig
själv, numera liar staten en repr. i
densamma. För att stödja museet
bildades s. å. Samfundet för Nordiska
museets främjande, som under årens lopp
bidragit med stora belopp. — Medan
museets samlingar växte, uppstod hos
H. småningom tanken på ett
friluftsmuseum. Möjligen fick H. uppslaget
därtill från 1878 års Parisoitställning,
där byggnader från de olika franska
kolonierna voro uppförda. År 1885
inköptes den första byggnaden
(Morastugan), och det första området
(Fram-näs, sedermera åter avträtt) skänktes
till museet 1890, året därpå följt av
det första området av det nuv.
Skansen. Under 1890-talet inköptes
ytterligare mark, och parallellt därmed
skedde förvärven av byggnader, som
uppfördes på Skansenhöjden. H. avsåg
att göra sitt Skansen till ett reservat
icke allenast för sv. kultur utan även
för sv. natur, och som ett led i detta
inrättades den zoologiska avd., i
huvudsak tillkommen under 1890-talet.
— I fråga om samlingarnas
uppställning använde H. så långt sig
göra lät s. k. naturliga miljöer,
d. v. s. tablåartade uppställningar av
figurer och föremål, ibland gjorda
direkt efter tavlor av kända
konstnärer. I övrigt hopades samlingarna,
delvis till följd av trångboddheten, på
väggarna ocli t. o. m. i taken på
paviljongerna vid Drottninggatan. Den
egna byggnaden på Lejonslätten
påbörjades, men när den var färdig för
inflyttning, var H. död. — Även
nationellt och socialt sökte H. göra
Skansen till en nyskapande institution i
Stockholm. Hans avsikt var, att de
fester, som höllos där, skulle verka
för en reformering av huvudstadens
nöjesliv och bli en hyllning till
fosterlandet. Vad Skansen betytt i detta
hänseende för 1890-talets hela
kulturliv, omvittnas t. ex. av Strindberg och
Heidenstam. "Skansen utgjorde", som
Fredrik Böök skriver i sin
minnesteckning över IL, "en av de viktigaste
faktorerna i själva tidsatmosfären".
H. blev en av de främsta företrädarna
för 1890-talets kulturpatriotism, för
vilken Nord. mus. med sina
historiska samlingar är ett mindre
troget uttryck än Skansens
friluftsmuseum, där nationalromantikens
hembygdsrealism fått sitt vackraste
minnesmärke. Institutionen fick också
direkt tjäna som förebild för
kulturhistoriska museer med och utan
fri-luftsavd. i de flesta av Europas
kulturländer, åtskilliga redan under H:s
livstid. —■ Änkling redan 1874 levde
H. under sina sista år i mycket som
enstöring i ett av husen på Skansen,
där han också avled. Hans födelsehus,
"Gula huset", flyttades sedermera dit
och inreddes bl. a. med hans sista
arbetsrum. — H:s skrifter under
musei-tiden ingå i de båda stora
publikationsserier lian utgav, "Meddelanden
från Nordiska museet" (18S1—98)
och "Bidrag till vår odlings häfder"
(5 hftn, 1881—92) och utgöras
huvudsakligen av smärre presentationer av
nyförvärv och redogörelser för
institutionens verksamhet och planer m. m.
— H. blev led. av Vitt. akad. 1893 och
av Vet. akad. 1898. — Gift 1864 med
Sofia Elisabet Grafström. — Litt.:
F. Böök, "A. H." (1923); E. Klein,
"Nordiska museet, svenska folkets
egendom" (Nord. tidskr. 1930); G.
Berg, "A. H." (1933). S.N.
3. Hazelius, Fritjof August,
folkhögskollärare, hembygdsvårdare,
f. 6 febr. 1882 i Falun. Föräldrar:
överstelöjtnanten Fredrik Filip H.
och Maria Gahn. — Efter
mogenhetsex. i Falun 1902 studerade H. vid
univ. i Uppsala och Lund och
därjämte bl. a. vid univ. i Berlin och
Köpenhamn, gjorde långvariga
studieresor utomlands ocli blev fil. kand.
i Uppsala 1907 samt fil. lic. i Lund
Fritjof Hazelius.
1915. År 190S blev han underlöjtnant
i reserven. Han var 1909 lärare vid
sommarkursen vid Hvilans
folkhögskola i Skåne och 1910—43 ord. lärare
vid skolan. Han tillhörde styr. för Sv.
folkhögskolans lärarfören. 1923—33
ocli var medred. i fören:s tidskr.
1920—31. Åren 1909—23 var han
lärare vid danska statens lärarhögskola
i Köpenhamn. — Vid sidan av sin
lärarverksamhet liar H. gjort sin
viktigaste insats inom hembygdsvården,
där lian särskilt arbetat för höjandet
av byggnadskulturen på landsbygden.
Sålunda tillkom på lians initiativ den
första kursen för lantbyggmästare i
Sverige; den hölls på Hvilan 1915 ocli
gav upphov till Skånska fören. för
byggnadskultur, vars v. ordf. han var
1916—40. Ären 1922—37 var H.
föreståndare för Samfundets för
hembygdsvård yrkesutbildningsverksamhet och 1927—44 för dess
byggmästareskola på Hvilan, vilken också
tillkom på hans initiativ. Han har varit
styr.-led. i Samfundet för
hembygdsvård sedan dess tillkomst 1916, dess
sekr. 1922—35 och red. för dess
publikation Tidskr. för hembygdsvård
1920—35. Han liar tillhört styr. för
Skånes hembygdsfören. sedan dess
bildande 1928. "Ären 1924—32 var han
verkst. dir. i ab. Skånska
centraltryckeriet. Tills, med E. Wrangel
startade H. 1916 Tidskr. för
konstvetenskap, som de gemensamt
redigerat; efter Wrangels död utges den
av H. ocli B. Josephson. Av trycket
liar H. bl. a. utgivit "Skånska gårdar
och hus" (tills, med K. Berlin, 1—7,
1916—26) och "Ritningar till skånska
prästgårdar" (1919) samt
tidskr.-upp-satser i konsthistoria och
hembygdsvård. — Gift 1908 med Ellen
Margareta Frisell. S. N.
4. Hazelius-Berg, Gunnel
Gunnarsdotter, textil- och dräkthistoriker,
f. 10 maj 1905 i Stockholm. Föräld-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
